Idag var jag på Juliagruppens seminarium Nät & samtal. Jag försökte liveblogga, men det fungerade inte. Nedanstående är hursomhelst första paneldiskussionen nedskriven (fast inte allt). Jag hann faktiskt börja skriva ned andra paneldiskussionen också, några stycken, men det råkade raderas och sedan tog batteriet i min dator slut. Seminariet var hursomhelst roligt; jag träffade Anais och Erik Josefsson för första gången AFK.
**********************************
Marcin: Juliagruppen är svår att definiera, internetkluster, alla inom den har gemensamt att de gillar och fascineras av Internet, och det senaste halvåret särskilt som politisk arena. Stora förändringsprocesser har inletts den senastetden, men mörka orosmoln finns också. Förändringarna sär begränsande, vilket Juliagruppen vill synliggöra genom att arrangera sådana här möten. Vi har ingen bild av nätet, vi har ingen lösning, utan v bör utforma den gemensamt. Två paneldiskussioner, vi har inte utgått från att det finns motsättningar inom panelerna, möjligtvis olika aspekter. Inte nödvändigtvis konfrontation, utan mötas och ta fram lösningar.
Vi har ambiton att bygga plattform där många engagerar sig för nätets framtid: progressiv vetenskap, industri och nätmänniskor i allmänhet. Förhoppning: formulera en strategi som ger oss kraft att möta den framtid vi vill ha. Framtiden kräver samatal, och nånstans måste man börja. Det är därför vi samlats här idag. Paneldiskussion om nätets infrastruktur, Magnus Eriksson modererar, sedan paus, sedan La Qvadra, sedan om nätaktivism som modereras av Isobel.
Magnus Eriksson: första paneldiskussionen handlar om nätframtiden, vilka utmaningar? Hur se rnätet ut om tio år? Hur ska nätet växa? Paneldeltagarna är Nicklas Lundblad (medlem i regeringens IT-råd), Jussi Karlgren (docent och koordinator vid SICS), Jonas Bosson (ordförande svenska FFII), Jan-Erik Fiske (nätstrateg). Hur ser ni på näet om fem tio år, dels en överdrivet positiv bild, om allt går som man vill, hur ser det ut då, och een överdrvet negativ bild, vilka fel kan uppstå, var hamnar vi då?
Jussi: otäcka scenariot är att inget har hänt, att vi fipplar med gammal teknik som funkar hyfsat, det vore ett misslyckande för teknikutvecklingen. Vi har labb som sysslar med den tekniska aspekten på Internet i frmatiden. Gränsen mellan det virtuella och det fysiska bör lösas upp, den utvecklingen har börjat, det som håller tillbaka den är inte sneda vnstintressen elr lagar, utan teknisk konservativism (typ ”vi har alltid använt Microsoft Word så då ska vi alltid använda det”), den konservatismen finns hos tekniker. Det kommer hända nya saker som vi inte kan nu, vi kommer kunna konversera med vår tekokare. Jag vill inte vara så specifik, jag är dålig på att förutse framtiden.
Jonas: mycket händer idag i utvecklingen, konservatismen kan leda till dåliga lagar, det händer dåliga saker som DRM och patent, så att teknik låses in så att den inte kan utvecklas. Folk kanske inte utvecklar så mkt för rädsla att bli stämda, elr för att vi saknar kunskapen (då den är inlåst). Vi i FFII jobbar ganska mkt så att tekniken möjliggörs, så att framtiden som finns i alla möjliga lösningar och tjänster nte hindras av censurerande operatörer elr avtalsvillkor elr så. Tekniken måste få vingar, det får den inte av senaste tidens lagsstiftning.
Niklas: negativt dystopi: nätet splittras (splinternet), det blir stuprör som utgår från nätleverantörer eller regimer, ingen öppenhet eller tillväxtunder kan inte väntas från nätet, övervakningen kommer vara stor av nätet. Uppdelningen i olika stuprör är det mest negativa. Optimistiskt: internet sammankopplas mer, alla individer är sammakopplade med varandra, cloud computing där alla är med och delar av molntet, det blir en fråga om användarnas åsikter hur molnet ser ut. Friheten byggs in i det öppna nätet, för det går inte att hindra eller tvinga folk då, för individerna har så stort inflytande (t.skiln från stupröret, där bestämmer en person).
Jan-Erik: tekniken är inte en begränsning ens nu, frihetsgraden blir nästan fullständig, det enda som sätter gränser är vår egen fantasi, det gäller alla kommunikation och media. Skräckscenario: detta stoppas. Men tekniken stoppar inte det. Om det stoppas beror det på andra krafter som har intressen att begränssa nätet, olikla typer särintressen och deras allierade politiker, som inte företräder det allmänna intresset. Skräckscenariot är att särintressen gåår ihop för att skapa ett övervakat kabeltvnät, en skymf mot teknikens möjligheter. Seriöst jobbar vissa efter den modellen: copyright-lobbyisterna, politikerna som följer dem. Riktigt skräckscenario är att operatörer som är stora på nätet (leverantörer etc) går samman med copyrghtlobbyister mot medborgarna/internatusen, det är skräckscenariot. Men det finns inget i tekniken som hindrar scenariot där människans kreativitet kaan komma till ett helt och fritt uttryck, där bara fantasin sätter gränser. Vissa tekniska hinder finns, men de flaskhalsarna har hittills sprängts allihopa.
Moderator: håller ni med om att nätet befinner sig vid ett vägskäl? Vissa menar att nätet har varit vildvuxet men nu ska bli vuxet. Bör det tänkas om vad nätet består?
Jonas: snarare står samhället vid ett vägskäl: antingen arbetar vi för ett öppet nät (vi försöker upplysa folk som jobbar i staten, som Erik Josefson och Karl Sigfrid, som försöker stoppa kinesiska myndigheters lagförslag fast i EU, frågorna måste lyssnas i samhällsnivå inte bara nätnivå).
Jussi: De som bygger internet idag vill inte övervakas, det går att hålla reda på övervakningen, så länge några gör det blir detmindre övervakning. Man ska inte tro att det går att styra nätet, för det går att komma runt alla begränsningar. Den sannolika framtiden kommer det finnas många sätt att komma runt stuprören vissa försöker sätta upp. Om en leverantör läcker info till marknaddsföringsföretag elr myndigheter, går det att skaffa sig sätt att ta sig runt det. I framtiden kanske info inte skickas via en enda epostleverantöre elr s¨å, och så många som vill det, att det inte GÅR att bygga en stuprörsmodell.
Niklas: i sak har jossi rätt, det ‘är enkelt att bygga tekniska lösningar, men det finns en annan vändpunkt: hur länge kan man stifta lagar och bli ignorerad? Löagstiftare är vana vid att bli lydda. Om det inte går att bestämma över nätet, måste lagstiftaren antingen sätta sig ned och ta tag i det elelr strunta i det. Det är en bristningspunkt, den är viktigast. När komme rlagstiftaren tycka att det är föör genant? Det borde vara det nu. Vi måste ta hand om lagstiftaren, så att vi hjälper öppenheten.
Jussi: det kanske går att kontrollera och övervaka ett tag, det gör ont ett tag, men det fördröjer bara internets öppenhet, inte hndrar den.
Niklas: Ä’ven om man är teknikoptimist spelar det roll vad lagstiftaren vill.
Jan-Erik: de delar av världen som väljer attvara med denna fria utveckling får att övertag mot andra länder som försöker kontrollera nätet. Politikerna som är valda att företräda sin nation har ett ansvar att inte komma efter de andra länderna, men tyvärr verkar dte som att regeringarna tävlar i att KONTROLLERA internet. Regeringarna är valda av folket men kryyper ändå för särintressen.
Jussi: för ett par regeringar sedan var regeringar glada för nätet, men inte längre. Nuvarande regeringen är helt ointresserad av teknik. Det finns en stor risk att de blir generade,, det kanske är vår uppgift att de inte blir det.
Moderator: många diskussioner om nätets framtid är knutna till nyinvesteringar i nätet, när nätet byggs ut kommer nya krav från operatörer på kontroll. Vad finns det för framtida användningsområden som sätter press på nätet? Måste man expandera nätet som det är nu eller bygga om det från grunden?
Jan-Erik: de nät som byggdes rätt från grunden kan expanderas, de behöver inte ändra i grunden. För de är saken inget problem. Näten som är byggda på [ett visst sätt] har i princip obegränsad användningutrymme. Problemet är telefoninäten och kabeltvnäten, som byggdes fel; jag ser ingen framtid för dem. Egentligen borde det här rulla på på rätt sätt, man byter ut de gamla näten, de som redan finns och är byggda rätt uppdateras.
Jussi: frågan är väl en fråga om asfalt och vägbehållning, ibland måste det uppdateras, men vägnätet finns där redan. Broar till resten av världen (alltså resten av Internet) finns dock få av, vi borde bygga fler sådana broar (de kostar inte så mkt).
Nicklas: [något om nätneutralitet jag missade] Vi måste investera massivt i nätet, t.ex. i mellanöstern, där måste nätet bli mycket bättre med fler node roch kopplingar, det kommer hända, för det finns en bra affär där.
Jonas: operatörbolagen: å ena sidan har vi access providers, sen har vi telekomdelen, två helt olika saler. Telekommarknaden har satsat på stängda standarder, så det blir kanske något bolag per land. I Inetrnet ser det helt annorlunda ut, dels har vi access i varje land och sedAN ALLA TJÄNSTER OVANPÅ. Telekommakrnaden kanske vill ha mer att säga till om om tjänster på nätet. Man försöker definiera om saker enligt ISO-standarder och så, det blir lite nyspråk, vilket är farligt, för då är det inte bara svårt att förklara nätets fördelar, då är det svårt att berätta vad det är. Nätbolagen hr en fiendesida till oss.
Moderator: finns det risk för att operatörer går ihop med stora innehållsleveratnröer?
Nicklas: risken är större i lagstiftningen. [Något jag missade om konvergens, vi har en ny infrastruktur] det är fel att applicera gamla lagar på denna nya teknik, vi måste bygga helt nytt. Om vi bara uppdaterar gamla lagar blir det fel, för den passar inte alls för den tekniken.
Moderator: har vi något att lära oss från hur vi hanterat elnät, järnvägsnät.
Nicklas: vi bör tillåta oss lyxen att tänka nytt. [ngt om en bok, tomas jefferson och en älg] det finns saker på internet som är nya, mkt bättre än de gamla lagstiftningsssystemet, ibland är det nya mkt bättre.
Moderator: nätneutralitet: i USA pågår nätneutralitetsdebatten för fullt, i Sverige har Post- och telestyrelsen för regelring av det, de tyckte inte att detbör regleras. Vad tycker ni?
Jonas: Ja, nätneutralitet bör regleras, kanske främst för att det är så dåligt representet med internauts bland lagstiftarna, det behövs tydliga lagar förr vad man kan frvänta sig av nätet.
Moderator: har vi nätneutralitet idag?
Någon: i praktiken.
Jonas: ett exempel på en regel är en regel mot filtrering. Om man marknadsför internet fast det egentligen bara är en del av nätet man säljer är det dåligt. [ngt om datalagringsdirektivet]
Nicklas: man ska få koppla ihop vilken maskin som helst till näte, välja vilka applikationer eller tjänster som helst finns som principer i norge – men det funkar inte att använda juridiskt. Samma principer bör gälla i Sverge. [ngt jag missade]
Jussi: [ngt jag missade]
[Nicklas och Jossi diskuterar iPhone, om ifall det bör vara neutralt eller inte.]
Nicklas: vi bör ha sådana nätneutralitetsprinciper och sedan ha en kvalitetsstämpel på de som uppfyller det.
[Pausar i skrivandet på grund av brist på ork]
Frågor från publiken.
[Nedanstående är mer som sammanfattningar än ovanstående]
Den nästa miljarden personer som får tillgång till nätet kommer få det fort, men den sista miljarden är problemet, för dem har det så dåligt. Det är förstås bra om flera personer får tillgång till nätet. Transparensdelen av Telekompaketet, dvs att nätleverantörer ska tvingas redovisa begränsningar i nätet (?), är bra, och gillas av många nätleverantörer. Redan idag finns folk som är som Internetleverantörer till sin grannar: folk med trådlösa nätverk. De flesta nätleverantörer brukar dock inte tillåta det. Vi har ett samhälle där online och offline är integrerat; för några år sedan var en i publiken med i en diskussion om god etik på nätet, men nu bör vi tänka på god etik i samhället; distinktionen är onödig. Nätet tillåter att folk hiittar sina åsiktskompisar och utvecklarolika etik, som skiljer ganska tydlig mellan den generella etiken i samhället (men den generella etiken gäller också, för den är så generell). Nätet ger upphov till många mellanstatliga företeelser, bl.a. jobbar svenska ordförandeskapet med att bilda en mellanstatlig patentdomstol skapas, med beräkningspatent, som egentligen inte har stöd i några lagar. Många politiker resonerar såhär: ”vi börjar inte lagstiftningen i vårt land, utan tar fram lagar mellanstatligt, så att vi sen ska kunna tvinga på egna landet den lagstiftningen”. Man bör inte skapa en gemensam europeisk etik, för då förlorar vi säkerligen bra svenska lagar som yttrandeefriheet till förmån för andra länders dåligheter. Ngn i publiken frågar om Internet är ett medium, om det ersätter boken, pappret, vilka tidsrymder är inblandade i processen? En jämförelse kan göras: förut var det kyrkan som skulle ha tillgång till tryckpressen, men inte andra, nu är det staten som ska ha tillgång till IT, men inte folket (typ). Är nätet ett medium eller bara en teknik? Jonas: en webbserver är ett medium, kablarna är teknik. Nicklas: internet är inte bara ett medium, det är så mycket mer. Det beror på vad det används till. Internet är ett uttryck för mänsklig kommunikation, därför blir nätet viktigt. Därför är diktaturer så intresserade av nätet. Istället för att investera i filter, investerar man i content shaping: man ger tusentals bloggar ei uppgift att anonymt hylla staten (typ). Boken lär aldrig försvinna, tror Nichlas, åtminstone kommer den inte ersättas av nätet under hans lvstid. Jan-Erik: inte ens skaparna av tidigare liknande tekniker (telefon, böcker…) kunde föreställa sig hur deras skapelser skulle användas, så v lär inte heller kunna föreställa oss hur nätet kommer användas. Fantasin får större frihet än någonsin tidigare i utvecklingen med nätet, därför ska man inte stoppa möjligheterna. Om reglering ska ske bör det vara pga allmänt rättsmedvetande och intee särintressens ekonomiska kalkyler. Moderatorn undrar om nätets grund bör vara kvar, friheten och öppenhetn är viktig att bevara, dvs, att nätet INTE ska ändras på det sättet. Jossi säger att mycket av det som förutsades om nätet för tjugo år sedan har hänt. Frågan om media eller teknik räcker inte riktigt för Internet; Internet är ett mönster för kommunikation. Samtal är något som bara händer; att säga att det är ”meningslöst” (som 40 procent av Twitter…) är fel, för det är bara kommunikation. Ngn publiken frågar: kan man förvänta sig att kommersiella intressen självsanerar för att ”KRAV-märka” eller integritets- eller yttrandefrihetsmärka sina tjänster? En från Telia säger att vi lever på en konkurrensutsatt marknad, jag tror vi tjänar på transparens så vi redovisar vad vi gör på nätet. Att bygga något extra lager för självsanering som kostar pengar är en fråga jag ska ta med mig, men jag tror inte det. Jan-Erik säger att operatörer förut brydde sig mkt mer om integritet, och att at ställning för sina kunder. Politiker har svikat sina kunde,r men kommer operatörer svika sina kunder på motsvarande sätt? Ngn i publiken frågar: vems ansvar är det att bvi fårr öppna standarder? Jonas svarar att det är vårt ansvar, men att bl.a. Microsoft arbetar mot det ocjh försöker omdefiniera begreppet till att handla om något man betalar för.
Det bryts för den här panelen. Det är 15 minuters paus. Om en kvart fortsätter vi med nästa panel.
*****************’***************
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Juliagruppen, Tekniska museet, Nät och samtal, Internet, Internets, kommunikation, information, informationssamhället, kunskap, kunskapssamhället, IT, informationsteknik, seminarium, seminarie, seminarier, frihet, Internetfrihet, nätfrihet, nätaktivism, yttrandefrihet, nätneutralitet, Internetneutralitet
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)
Read Full Post »
Calandrellas blogg 