I en debattartikel i SvD skriver ett par kulturskapare om Centerpartiets mycket troliga nya partiledare Annie Lööfs något liberala inställning i upphovsrättsfrågan. Lööf ska tydligen i en intervju ha, samtidigt som hon sagt sig värna äganderätten på Internet, drivit tesen att fildelning för privat bruk bör legaliseras – en åsikt hon även framförde i hennes nu så uppmärksammade svar på SvT:s valpejl. Now, varande medlem i Piratpartiet och ivrig anhängare av storskalig upphovsrättsreform till allmänhetens godo, är det förstås glädjande att en politiker från ett traditionellt mer fildelningskritiskt parti tycker så; och glädjen minskar inte av det faktum att politikern ifråga med största sannolikhet inte kommer förvägras posten som Centerpartiets partiledare.
Emellertid finns en något förvirrande del i Lööfs uttalande (som jag tyvärr inte tagit del av direkt; jag hittar nämligen inte intervjun på webben), förvirrande uppenbarligen även för de kulturskapare vilka jag i sakfrågan debatten rör sig om inte håller med: Lööf menar på att nedladdning av kultur från Internet är att betrakta som ”konsumtion”. Nu är det visserligen så att debatt om enskilda ords betydelse ofta är meningslös (det är viktigt att ha ett gemensamt språkbruk i diskursen för diskursens egna fortlevnad såsom varande relevant, men då är det oftast konstruktivast att helt enkelt komma överens om en definition, inte jiddra om vad ordet borde betyda), men i detta fall kan jag inte annat än reagera på ordvalet.
Enligt ordboken och gängse språkuppfattning betyder nämligen ”konsumtion” förbrukning. En mer missvisande term är svår att hitta för att beskriva fildelning; själva det som fildelningen bygger på, dess själ om en så vill, är det faktum att filerna, precis som allt immateriellt, kan kopieras och nyttjas av flera samtidigt, utan att originalet skadas på minsta vis. Det är på denna grund all min upphovsrättskritik bygger, och om du som läser detta inte delar den grundläggande uppfattningen är det nog omöjligt för oss att komma överens. Här följer därför en liten pedagogisk film om saken, som förklarar den på ett sätt jag medelst ordens hjälp inte är kapabel till:
Detta synsätt på kopieringen – förståelsen för att det handlar om just kopiering som inte är stöld utan tvärtom raka motsatsen till stöld – leder oundvikligen till slutsatsen att upphovsrätten inte alls är en del av äganderätten; äganderätten säger ju att jag inte får stjäla något från dig eftersom du då inte kan använda det, men om jag kan använda vad det nu är som är ditt utan att förhindra dig från att använda det, är det inte alls ett brott mot äganderätten. Konkret exempel: du bygger ett jättefint hus på din tomt. Om jag går in och sätter mig på verandan, kan du inte samtidigt sätta dig där, och därmed kränker jag din äganderätt; du förhindras att använda det du äger. Om jag däremot bygger ett eget precis likadant hus kan jag sätta mig på verandan i min kopia av huset hur mycket jag vill utan att du hindras från att använda ditt eget hus. Din äganderätt kränkes inte alls.
Och när detta väl etablerats, är det inte långt till slutsatsen att upphovsrätten inte bara är något annat än äganderätten, utan att den faktiskt är en inskränkning i äganderätten. Därmed är det helt irrelevant att tala om att äganderätten ska gälla även på Internet när det gäller immateriella saker som kultur; det är omöjligt, eller åtminstone väldigt svårt, att via Internet stjäla en film fysiskt. Vad som är möjligt är att kopiera en film, men det lämnar originalet helt oskadat och förhindrar inte skaparen från att använda filmen; därmed är det ur moraliskt äganderättsperspektiv helt okej.
Så, tillbaka till debattartikeln som förorsakade detta mitt argumenterande inlägg. Utöver den rättighetsbaserade argumentationen – som redan tillbakavisats här ovan – framlägger artikelns författare en mer utilitaristisk syn på fildelningen. Resonemanget går så här: kultur är viktigt för samhället. För att skapa kultur krävs finansiering. Fildelningen försvårar finansieringen av kulturen. Därför är fildelning dåligt för samhället.
Jag, liksom resten av Piratpartiet, instämmer till fullo i kulturens betydelse för samhället: vi älskar kultur. Punkt två och tre är vi mer skeptiska till. För det första skapar redan idag de allra flesta kulturskapare sin kultur obetalt och av ingen annan anledning än att de gillar att skapa kultur. Att försörja sig på kulturskapandet har i alla tider varit svårt, och är något som snarast är ett privilegium för de allra mest framgångsrika. Men människan har i alla tider skapat kultur ändå; människan är en skapande varelse. Inte minst visas detta tydligt med Internet och de oerhörda mängder bloggare, musiker, filmare, serietecknare och så vidare som sprider sin egenskapade kultur via allehanda nya kanaler. Alla dessa skulle knappast nått ut utan fildelningen och andra nya tekniska framsteg.
För det andra inverkar fildelningen inte nödvändigtvis negativt på betalviljan. Här handlar det om enkel fakta, och inte om värderingar. Därför presenterar jag här några studier som stödjer min tes:
- En undersökning från Harvard 2004 (om jag förstått årtalet rätt) visar att nedladdad musik inte affekterar skivförsäljningen. Källa, Harvards webbplats.
- En undersökning från det EU-finansierade projektet Music Lessons där bland annat forskare på KTH och Göteborgs universitet deltagit 2005 visar att musikförsäljningen inte påverkas negativt – till viss del faktiskt positivt – av fildelningen. Källor: SvD, Expressen, Aftonbladet.
- En undersökning från SOM-institutet 2006 visar att nedladdad film inte drar ner på biobesöken. Faktum är att fildelare går dubbelt så mycket på bio som andra (även om detta dels kan tillskrivas det faktum att fler unga går på bio, och fler unga fildelar). Källa, SvD.
- En undersökning från Göteborgs Universitet 2007 visar att nedladdad film inte minskar antalet biobesök, utan tvärtom ökar det. Källor: IDG, själva undersökningen, SvD.
- En undersökning från holländska staten 2009 visar att piratkopieringen är bra för musikindustrins, och framförallt i stort för samhällets ekonomi, samt att en nedladdad fil absolut inte innebär ett förlorat inköp. Källor: IDG, Metro, SvT, själva undersökningen.
- En undersökning från norska Handelshögskolan 2009 visar att folk som laddar ned musik illegalt också är de som köper mest musik. Källa: Nyhetskanalen.
- En undersökning från den brittiska tankesmedjan Demos 2009 visar att folk som laddar ned musik illegalt också är de som köper mest musik. Källa: Metro, IDG, Mailonline.
- En nyhetsartikel vars research är gjord av en medborgare och inte en journalist (?) visar på siffror som visar att exemplarförsäljning gått ned de senaste åren (vilket missgynnat skivbolag och i viss grad artister), medan inkomster från live-uppträdanden ökat (vilket gynnat artister), och att artister generellt tjänar mer nu än förr. Källa: TimesOnlineLabs.
Sammanfattningsvis finns det alltså ur ett rättighetsbaserat perspektiv ingen anledning till dagens hårda upphovsrätt. Inte heller är det säkert att den gynnar kulturskaparna, då den kan bidra till att folk betalar för exemplar (och därmed ger mer pengar till mellanhänder) istället för att betala mer direkt till kulturskaparen (via konserter, donationer och dylikt; även biobesök kan höra hit i någon mån). Kulturdelning – som ju är vad fildelning handlar om – är i grunden positivt för samhället, och konsekvenserna av att försöka begränsa den blir alltför oönskade för att vara acceptabla.
Därför bör upphovsrätten reformeras.
Uppdatering: nu skriver DN om en ny enhet polisen skapat för att ta hand om fildelningsfall. Jag undrar stilla om det inte finns andra, värre brott som sådana specialresurser bör läggas på.
Pusha gärna inlägget!
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, studie, studier, undersökning, undersökningar, lagstiftning, kultur, informationspolitik, ekonomi
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)
Calandrellas blogg 
