Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘Miljö’ Category

Nu har du chansen att påverka Piratpartiet! Piratpartiets vårmöte pågår online, öppet för alla medlemmar. Just nu diskuterar vi det här!

Piratpartiet Island lyckades få 5,1 procent i valet! Ska vi piratkopiera dem behöver vi fördjupa vårt politiska program.

Piratpartiet Island lyckades få 5,1 procent i valet! Ska vi piratkopiera dem behöver vi fördjupa vårt politiska program.

Piratpartiet och miljön

Tidigare har Piratpartiet saknat en vettig miljöpolitik. Nu ska det bli ändring på det. Därför har styrelsen skrivit en gedigen proposition, som skulle innebära stora kliv mot en grönare värld. Jag har också försökt pusha för en än bättre miljöpolitik, i form av motionen En vetenskaplig och rättighetsbaserad miljöpolitik som kompletterar styrelsens proposition. Vissa yrkanden i en infrastrukturmotion är också utmärkta.

Det vore toppen att kunna koppla samman piratrörelsen med miljörörelsen! Särskilt som vi då på allvar blir alternativ till C, MP och V.

Sveriges mest ambitiösa flyktingpolitik?

Detta är en av mötets viktigaste frågor. Ska Piratpartiet på allvar ta täten i den migrationspolitiska debatten, utmana SD genom att ge ett eget humanistiskt perspektiv på deras frågor och attrahera viktiga, ideologiskt sinnade väljare? Eller ska vi backa undan från frågorna, vägra anta någon särskilt långtgående politik och se oss förbisprungna i denna fråga?

Svaret är självklart. Utvisningar av människor till döden är Sveriges kanske största skam i fråga om mänskliga rättigheter idag. Därför har jag skrivit motionen En rättssäker och human flyktingpolitik.

Kuriosa: Ung Pirat började trenda på Twitter av arga sverigedemokratiska inlägg när ungdomsförbundet antagit 20 ännu mer frihetliga punkter. Samtidigt gladdes Peter Sunde – och många av hans 25 000 följare – av vårt initiativ. Sådant behövs i valrörelsen.

Gott och blandat

Massor av övriga omröstningar finns. Här är ett axplock:

  • Språkpolitik. Här handlar det om att stå upp för pirata värden – kunskap, kultur och medborgarrätt – även för minoriteterna. Dessutom bevaras och utvecklas värdefulla kulturskatter för framtiden. 
  • Danstillstånd. En uppenbar inskränkning i människors vardag. Nu är ju inte dans den mest ödesdigra av våra frihetsfrågor – men Junilistan fick 4 procent på skatteslöseri med en EU-utredning av porslinsgrisar. Det udda är bra. Bifall!
  • Elektroniska kontanterEtt sant visionärt förslag, värdigt vårt visionära parti. På sikt möjliggör det en samhällsomvälvande kritik av EU:s finansiella system. Så kan Piratpartiet faktiskt lösa EU-krisen.

Rekommenderar även Henrik Brändéns guide till det tredje voteringspasset.

Röstningen stänger 21:00 imorgon tisdag! Sedan öppnar det sista voteringspasset, där vissa av frågorna ovan fortfarande är öppna (men med andra yrkanden).

Mot valseger och vidare!

Read Full Post »

Motion: En rättighetsbaserad och vetenskaplig miljöpolitik

Piratpartiet breddas. Vi går från ett ganska smalt, IT-baserat parti som bryr oss om föga mer än medborgarrättInternet och immaterialrätt – till ett frihetligt, humanistiskt och demokratiskt parti som svarar på alla frågor: såväl de traditionella vård-skola-omsorg-ekonomi-områdena, som de framtidsfrågor som dagens partier knappt tänkt på.

Jag välkomnar denna utveckling, och drar mitt strå till stacken genom att skriva motioner till Piratpartiets medlemsmöten, som hålls varje vår och höst. Här nedan kommer min tredje motion till Piratpartiets vårmöte 2013 (som äger rum online 1 april till 12 maj): denna handlar om miljöpolitik. Dessa frågor kommer jag givetvis driva även inom Ung Pirats förbundsstyrelse, om jag får medlemmarnas förtroende för det – jag kandiderar nu till styrelsen.

(Vill du också skriva en motion? Läs här!)

Vad tycker du om min motion nedan? Kommentarer, kritik och frågor mottages tacksamt!

En rättighetsbaserad och vetenskaplig miljöpolitik

Människan är beroende av naturen. Foto: Tomas Castelazo, CC-BY-SA 3.0.

Människan är beroende av naturen. Foto: Tomas Castelazo, CC-BY-SA 3.0.

”Det är lika fel att döda med ett knytnävsslag som med en skorsten.”

Orden är inte mina, utan den liberala debattören Johan Norbergs. Annars har liberaler överlag inte engagerat sig särskilt mycket i miljöpolitik. Eller, mer generellt: rättighetsperspektivet har inte varit med i svensk miljöpolitik. Alls, i princip.

Klassisk rättighetsteori säger att alla bör ha så mycket frihet som möjligt – så länge de inte hindrar andras frihet. (Eller, med andra ord, att folk ska få utöva sina rättigheter så mycket som möjligt – så länge de inte kränker andras rättigheter.) Detta kallas skadeprincipen, och är en allmänt vettig princip som piratrörelsen ofta utgår i från. Bland annat – för att ta ett konkret exempel – har Piratpartiets partiledare Anna Troberg (underförstått) resonerat utifrån skadeprincipen i debatten om näthatet.

Denna skadeprincip och detta rättighetstänkande anser jag att vi bör anamma även i miljöfrågor, vad gäller miljöförstöring (i form av t.ex. utsläpp av växthusgaser och farliga kemikalier). En skillnad gentemot näthatsexemplet är att den miljöförstörande verksamheten i princip aldrig är en grundläggande mänsklig rättighet, medan yttrandefriheten är det; det är alltså redan från början mycket enklare eller mer acceptabelt att genomföra inskränkningar i ”rätten” att förstöra miljön.

Så, kränks någon rättighet av miljöförstöring? Ja! Klimatförändringar hotar miljontals människoliv världen över, i form av torka, översvämningar, naturkatastrofer och mer allmänna förhållanden av lokala klimatförhållanden så att tidigare beboeliga områden förstörs. Dessa människors rätt till liv – den mest fundamentala av de mänskliga rättigheterna – hotas alltså av klimatförändringar. Klimatförändringar orsakas av utsläpp av växthusgaser. Således bör växthusgasutsläppen minska, och åtgärder och förbud som syftar till detta kan motiveras ur ett rättighetsperspektiv utifrån skadeprincipen.

Kränks någon annans rättighet av annan miljöförstörning? Ja! Många kemikalier släpps ut vid viss industriverksamhet. Medan kemikalier givetvis inte i sig är dåligt -världen består av kemikalier – är det ett stort problem att många av kemikalierna som släpps ut är farliga för människors hälsa. Dessutom samverkar de ofta på mycket svårförutsägbara komplexa sätt; kemikalier som i sig inte är farliga kan bli farliga då de kommer i kontakt med varandra (detta kallas cocktaileffekten). En fara vissa kemikalier – miljögifter – utgör för mänskligheten är att den minskar mäns fertilitet. (Se t.ex. Naturskyddsföreningens webbplats för mer information.) Rätten att reproducera sig – och rätten till hälsa – kan helt klart räknas in i rätten till privatliv skyddat från godtyckligt ingripande: den kroppsliga integriteten ska inga storbolag få förstöra genom utsläpp av kemikalier människor inte kan skydda sig ifrån. Således kan åtgärder och förbud som syftar till att stoppa farliga kemikalier motiveras ur ett rättighetsperspektiv.

Det finns mycket mer miljöförstörande verksamhet – givetvis – men denna motion fokuserar av tidsbrist (detta skrivs när 20 minuter är kvar till motionsstopp) på dessa bägge mycket viktiga och i allra högsta grad rättighetskopplade områden.

(Sedan drabbar förstås miljöförstöring även naturen mycket, och personligen anser jag att naturen har ett egenvärde. Men det är en annan fråga: i denna motion resonerar jag endast utifrån människors rättigheter.)

Något bör också här sägas om vetenskap. Den teknikoptimistiska och rationella approach piratrörelsen valt gentemot politiska frågor bör givetvis appliceras även på miljöfrågor. Således måste all vår miljöpolitik vila på en naturvetenskaplig grund. Här finns ett visst dilemma: medan det finns i stort sett fullständig konsensus bland forskare rörande människors påverkan på klimatförändringarna, är kemikalierna – på grund av deras mängd, komplexitet, svårförutsägbarheten i cocktaileffekten och bristen på forskning – betydligt mindre utredda. Här bör försiktighetsprincipen användas, d.v.s. allt vi inte vet om det är farligt eller ej bör behandlas som om det vore farligt. Dock måste försiktighetsprincipen givetvis användas inom rimliga gränser. (Mer utvecklat resonemang om det finns på Breddningsbloggen av Henrik Brändén.)

Därtill är givetvis mer vetenskap i sig något väldigt pirat att förespråka; vi vill ju t.ex. att EU:s jordbrukspengar ska läggas på forskning istället. En del av ökade anslag till forskning bör definitivt läggas på att lösa miljöfrågorna, som är några av vår tids absolut viktigaste frågor.

Yrkanden

Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att:

  1. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Det offentliga och offentligt ägda bolag ska aldrig subventionera/bekosta verksamhet som innebär omfattande utsläpp av växthusgaser, t.ex. flygindustrin eller kolkraftsutbyggnad, varken i Sverige eller utomlands.”
    Motivering: Det här ställningstagandet rör endast det offentligas agerande och är alltså på inget sätt en inskränkning i den privata friheten. Samtidigt innebär omfattande utsläpp av växthusgaser en enorm inskränkning i den privata friheten. Det offentliga bör inte utföra enorma inskränkningar i den privata friheten.
  2. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Mer resurser bör läggas på naturvetenskaplig forskning – såväl grundforskning som teknikutveckling – med målet att få en bättre förståelse för och bättre kunna hantera olika miljöhot.”
    Motivering: Forskning är i sig bra för att det bygger kunskapssamhället. Forskning på miljöhot är dessutom bra för att det hjälper oss att finna vetenskapligt hållbara lösningar på några av vår tids största problem.
  3. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige ska alltid följa samtliga sina internationella åtaganden i miljöfrågor.”
    Motivering: Dessa åtaganden är ofta inte särskilt långtgående alls och mycket lätta att fylla – men likväl finns risken att Sverige bryter mot dem. Att respektera internationella åtaganden måste vara en absolut miniminivå för miljöarbetet. Dessutom är respekt för internationella åtaganden en fundamental princip för rättsstaten. Tilläggas bör att denna formulering givetvis inte innebär ett förbud för Sverige att gå längre än sina internationella åtaganden.
  4. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör radikalt minska sina koldioxidutsläpp (även inkluderat de som indirekt produceras genom efterfrågan från svenska konsumenter på produkter från omvärlden) genom t.ex. punktskatter på miljöfarlig verksamhet.”
    Motivering: Eftersom koldioxidutsläpp innebär inskränkningar i många människors rätt till liv måste de minskas radikalt. Punktskatter torde vara ett tämligen effektivt sätt att nyttja marknadskrafterna för att undvika dessa inskränkningar.
  5. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör radikalt minska sina koldioxidutsläpp (även inkluderat de som indirekt produceras genom efterfrågan från svenska konsumenter på produkter från omvärlden) genom att all offentlig verksamhet (t.ex. offentlig upphandling och statlig ägda bolags agerande) bör ske med miljöhänsyn som en mycket viktig faktor.”
    Motvering: Eftersom koldioxidutsläpp innebär inskränkningar i många människors rätt till liv måste de minskas radikalt. Denna motions första yrkande kommer åt de riktigt absurda sakerna, som att svenska staten subventionerar kolkraft (en av världens sämsta energikällor ur klimatsynpunkt) – men det räcker inte. Även då annan verksamhet som inte ger lika omfattande växthusgasutsläpp behandlas offentligt måste miljöhänsyn vägas in; den samlade effekten hos sådan miljöhänsyn om den appliceras genomgående i den offentliga verksamheten skulle bli avsevärd.
  6. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör ta ansvar för de negativa konsekvenser Sveriges produktion medfört och medför för människors rättigheter i andra länder genom att ge additionellt (d.v.s. utökat) ”klimatbistånd” eller egentligen ett slags skadestånd till de länder som drabbas av klimatförändringarna.”
    Motivering: Detta är det minsta som kan begäras från en stat som med sin verksamhet i en omfattande utsträckning inskränkt andras rättigheter till liv (genom växthusgasutsläpp). Att sätta en ny stämpel på det vanliga biståndet – utan att öka det ett dugg – vore förstås ett hån och inte på något sätt ett rimligt skadestånd; därför måste ”klimatbiståndet” vara additionellt.
  7. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör gå före för att nå det naturvetenskapligt grundade målet om ej mer än 1,5 graders uppvärmning globalt genom att minska sina egna utsläpp av växthusgaser till nära 0-nivå till år 2030.”
    Motivering: Konkreta mål är bra, för att åtgärder ska kunna utvärderas och anpassas till målet. Vad målet exakt bör vara är förstås en fråga för diskussion, men 1,5 graders uppvärmning synes vara det som de flesta forskare menar behövs för att undvika katastrofala konsekvenser (även 2 grader, det tidigare målet, har nu visat sig ge mer katastrofala konsekvenser än vad man tidigare trodde).
  8. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Förbud bör införas mot alla de kemikalier som man – då försiktighetsprincipen tillämpas inom rimliga gränser – utifrån naturvetenskaplig forskning kommer fram till utgör ett hot mot människors rätt till kroppslig integritet.”
    Motivering: Helt enkelt för att integritet inte endast handlar om privatliv skyddat från övervakning utan även kroppslig integritet skyddade från skadliga kemikalier.
  9. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Klimatarbete måste ske på flera nivåer samtidigt: globalt (t.ex. FN), kontinentalt (t.ex. EU), nationellt (t.ex. Sverige), regionalt (t.ex. länen), lokalt (t.ex. kommuner) och privat (t.ex. företag). Att klimatarbetet misslyckas på en nivå – t.ex. på FN-nivå just nu – är ingen ursäkt för att strunta i att ta sitt ansvar på övriga nivåer; snarare innebär FN:s klimatsystems misslyckande att det är viktigare än någonsin med aktion på t.ex. nationell och lokal nivå. Klimatarbete på alla nivåer måste präglas av insikten om att varje insats är värdefull och behövlig för att långsiktig hållbarhet ska säkras.”
    Motivering: Det är mycket viktig att vi inte går med på påståenden som att ”Sverige släpper bara ut mindre än 1 procent av världens samlade växthusgaser – så vi behöver inte göra någonting” – för varje verksamhet kan reduceras till agenter som släpper ut mindre än 1 procent (USA kan brytas ned i delstater, globala företag kan brytas ned i nationella avdelningar o.s.v.), och om alla agerar som om de därför inte behöver ta något ansvar kommer inget ansvar tas. Konsekvenserna blir då katastrofala.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, ideologi, sakpolitik, , , , , , , , , , styrelse, styrelser, förbundsstyrelse, förbundsstyrelsen, Ung Pirats förbundsstyrelse, Ung Pirats styrelse, motion, motioner, handel, utrikespolitik, handelshinder, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, , , , , , , , , , Ung PiratUPideologiprincipprinciperpiratrörelsenfrihet, hopphumanitetmänsklighet, utvecklingoptimismupplysninghumanismmedmänsklighet,
människorätt, förnuftetikmoralkontrollmakt, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Långfredag. Som traditionen bjuder i högtids-tider fylls tidningarna och bloggosfären av diverse artiklar som olika sätt knyter an till påsken. Traditioner är traditioner, så jag ska inte vara sämre själv. Sålunda presenterar jag: påskevangelium för Råstasjön!

Råstasjön i all sin prakt! Foto: Maria Thiessen.

Råstasjön i all sin prakt! Foto: Maria Thiessen.

Påsken är här. Långfredagen år 2013 är särskilt sorgsen i Solna. Vår fantastiska fågelsjö är hotad. Men i den mörkaste av tider måste vi alla rikta blicken mot det ljusa i tillvaron. Ett enormt och ständigt ökande antal naturvänner stödjer vår sak. Vid fackeltåget häromdagen gick folket man ur huse för att hylla livet vid Råstasjön. Och via Rädda Råstasjöns Facebook-sida har vi, tack vare att entusiastiska eldsjälar delat våra bilder, gillat våra länkar och kommenterat våra uppdateringar, nått inte mindre än 35 000 (!) personer de senaste två veckorna.

Vi i nätverket Rädda Råstasjön vill sprida det glada budet om Råstasjöns rikedom – ett lyckans påskevangelium – till alla i hela landet. Därför bjuder vi nu in till fågelguidningar söndagen den 14 april. Vintern håller nu i slutet av mars fortfarande vår stad i ett järngrepp. Men Kung Bores regim skälver, och kommer falla lika säkert som diktaturerna under arabiska våren.

Våren är på väg. Om lyckan står oss bi kommer redan guidningarna om två veckor fyllas av vårens vackra vårfåglar. För detta är vår övertygelse: fågellivet skall återvända, och grönskan skall grönska på nytt, och makten som politikerna tog från folket ska tas tillbaka av folket. Och så länge vi kämpar ska Råstasjön aldrig falla!

Inte ett hus ska de bygga. Inte ett träd ska de fälla. Inte en fågel ska dö. Detta är allas vår mission, allas vårt uppdrag, allas vår kamp. Vill du hjälpa till? Kontakta Solnas politiker idag! Så får de komma tillbaka från påskledigheten till inkorgar, telefonsvar och kontor, fyllda av stödet för Råstasjön.

Tillsammans ska vi rädda Råstasjön!

Gråhäger vid Råstasjön. Foto: Johan Lind.

Gråhäger vid Råstasjön. Foto: Johan Lind.

Såhär vacker natur finns vid Råstasjön. Fler fantastiska fåglar från fågelsjön finns på mästerfotografen Johan Linds blogg, i hans bildserie ”Djur vid Råstasjön”: del I, del II, del III, del IV – och så specialinlägg om naturreservat, smådopping och samlingsbilder. En annan mästerfotograf i nätverket Rädda Råstasjön heter Maria Thiessen; hennes underbara skildring av Råstasjön hittar du här. Fackeltåget i söndags – som jag personligen var ansvarig arrangör för – samlade 250 miljöhjältar. Bilder därifrån kan du se här. Dessutom kan du se undertecknad intervjuad i SVT, DN och P4.

Pusha gärna Rädda Råstasjön!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande kampanjkampanjerbiodiversitetbiologisk mångfaldskyddsvärd natur, påskevangelium, evangelium, långfredagen, långfredag, påsken, påsk, fackeltåg

Read Full Post »

Jag, på en piratprotest mot migrationspolitiken.

Kandidat till Ung Pirat!

Jag kandiderar till Ung Pirats förbundsstyrelse! Därför kommer jag i en serie inlägg fram till förbundskongressen 5-7 april, då de medlemsvalda kongressombuden får rösta på förslagen till styrelse, berätta lite mer om mig och hur jag ser på Ung Pirat. Alla frågor, medhåll och mothugg mottages tacksamt!

Detta inlägg handlar om min vision.

Vad är min politiska vision för Ung Pirat?

Min vision är att Ung Pirat ska bli Sveriges främsta humanistiska, frihetliga ungdomsförbund. Vi ska vara en aktiv röst i debatten, som såväl gentemot Piratpartiet som resten av samhället går före och visar vägen mot frihet, upplysning och framtidstro. Ideologiskt bör vi i första hand utgå från de mänskliga rättigheterna, från demokratins grundläggande principer och från en tilltro till den vetenskapliga, kulturella och teknologiska potentialen att möta samhällsutmaningar. Kompromisser kan ibland vara acceptabelt inom politiken – men just tack vare att vi är ett ungdomsförbund (och inte ett parti) har vi en möjlighet att lägga pragmatiska hänsyn åt sidan för att istället föra fram piratrörelsens ideal. Vi bör här kritisera alla som bryter mot dessa ideal, oavsett politisk hemvist.

Hur kan visionen appliceras i praktisk politik?

På många sätt! Det viktigaste just nu är att vi når insikt om att våra principer inte bara gäller Internet. Det här arbetet har redan inletts men måste både fördjupas i redan granskade områden och breddas till helt nya områden. Mänskliga rättigheter måste gälla även för flyktingar och världens allra mest utsatta människor, som skadas av svensk vapenexport och migrationspolitik. Rätten till kultur och transparens i staten ska även gälla för minoritetsfolk som förvägras rätten till sitt språk i kommunikation med det offentliga. Mångfald måste även värnas i praktiken i köttsamhället genom en normkritisk skola, en uteslutande HBTQ- och könsneutral lagstiftning och ett aktivt arbete för att digitalisera kulturarvet från våra bibliotek och museer.

Det här var bara några av ett otal exempel på hur Ung Pirats grundläggande idéer i själva verket på intet sätt är bundna till IT, utan istället universella och tillämpliga för i stort sett alla politikens områden. Men vi har resursbrist, och därför måste vi välja vilka områden vi ska prioritera. Jag anser att särskilt migration, miljö och vapenexport borde bli Ung Pirats profilfrågor inför valen 2014. Just dessa bör väljas, eftersom dem alla mycket väl kan formuleras i piratprinciper, enkelt kan kommuniceras till folket (eftersom frågorna är aktuella och eftersom folk ofta redan håller med oss i frågorna, men inte vet att vi överhuvudtaget tycker något i frågorna) och framför allt är de ideologiskt viktigaste just nu. Dessa politiska områden avgörs också delvis av EU, så de är fullt relevanta att driva även inför EU-parlamentsvalet – här bör de definitivt även kompletteras av en demokratiskt grundad EU-kritik.

(Jag har redan lagt flera motioner om sakpolitik till Ung Pirats årsmöte, som den närmsta påsklovsveckan kommer postas för diskussion på denna blogg. Dessa kommer även skickas in till Piratpartiets årsmöte, antagligen med några fler jag helt enkelt inte hann skriva.)

Samtidigt bör givetvis en stor del av vårt fokus förbli på klassiska piratfrågor, som FRA, Datalagringsdirektivet och ACTA:s eventuella ”zombie”-efterföljare. Dessa berör förstås också i allra högsta grad mänskliga rättigheter. Personligen vidhåller jag åsikten att utvisningar till död eller tortyr är värre än godtycklig övervakning av personers privatliv, och eftersom det finns så många andra FRA-debattörer (men så få andra pirata migrationspolitiska debattörer) lär jag personligen därför prioritera migrationspolitik och andra ”utom-nätsliga” frågor.

Har du fyra minuter? Då får du grunden för hela min politiska gärning i världshistoriens främsta tal härovan.

Tack för att du läste! Nästa inlägg handlar om mina tankar om hur Ung Pirat kan utvecklas organisatoriskt (bl.a. inför kampanjen inför valrörelse) och hur jag konkret kan påverka förbundet genom en eventuell styrelseplats. Kommentera gärna vad du läst här nedan!

Pusha gärna inlägget

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Ung Pirat, Piratpartiet, , , , , , piratmöten, styrelse, styrelser, förbundsstyrelse, förbundsstyrelsen, Ung Pirats förbundsstyrelse, Ung Pirats styrelse, , , , , , PP, breddning, ideologi, princip, principer, sakpolitik, pirataktivism, , , , piratrörelsen, frihet, framtidstro, teknikoptimism, rättsstat, hopp,, humanitet, mänsklighet, utveckling, optimism, vision, visioner, utopi, utopier, kunskap, kunskapssamhälle, kunskapssamhället, upplysning, humanism, medmänsklighet, människorätt, mångfald, demokrati, kommunikation, öppenhet, tolerans, förnuft, teknik, filosofi, etik, moral, rättighetsfilosofi, deontologi, kontroll, makt, filosofi, fri kultur, juridik, kultur, miljö, klimatet, miljöaktivism, rättssäkerhet, rätten till liv, personlig integritet, migration, mångfald, kandidatur

Read Full Post »

En av Råstasjöns två vattenrallar. Dessa kan matas på 1 decimeters (!) håll vid Råstasjön - vilket är unikt för hela landet. Vattenrallarna hotas nu av byggplanen. Foto: Johan Lind.

En av Råstasjöns två vattenrallar. Dessa kan matas på 1 decimeters (!) håll vid Råstasjön – vilket är unikt för hela landet. Vattenrallarna hotas nu av byggplanen. Foto: Johan Lind.

Råstasjön är hotad. Men motståndet lever, i form av den snabbt växande ideella folkrörelsen Rädda Råstasjön. Vi kämpar för att rädda Råstasjöns verkligen fantastiskt höga värden av natur– som inte skulle klara minsta bebyggelse, enligt en professor vid Stockholms universitet. Därför kräver vi att bostadsbebyggelse sker på annan plats, där natur- och rekreationsvärden inte hotas.

Tyvärr lider de flesta politiker i Solna av villfarelsen att Råstasjöns natur skulle tåla begränsad bebyggelse. Men vi kämpar för att påverka dem – och en del folkvalda verkar redan ha insett att Råstasjön måste räddas.

Du kan hjälpa till!

Det finns tre enkla saker du kan göra för att rädda Råstasjön:

  1. Kontakta lokalpolitikerna. Skriv ett mejl, ring ett samtal eller posta ett brev. Kontaktuppgifter finns hos Fältbiologerna (klicka här), och information finns även på Facebook.
  2. Kom på möte ikväll. Ikväll 18:30 har vi i Rädda Råstasjön ett öppet möte, för alla intresserade av att rädda sjön. Plats: källarlokalen på Ateljévägen 3 i Näckrosen. Kom dit! Kan du inte vara med ikväll? Mejla leo.rudberg@gmail.com, så lägger jag till dig på vår mejllista inför kommande möten.
  3. Gilla vår Facebook-sida. Så får du uppdateringar om vad som händer framöver – fågelguidningar, debattartiklar, flygbladsutdelning och allt möjligt annat!

Hittills har vår namnlista över 8000 namn – däribland Oskar Linnros, Babben Larsson och Robert Wells. Ett tiotal miljöorganisationer har slutit upp bakom Rädda Råstasjön. Flera hundra Solna-, Sundbybergs- och Stockholmsbor är engagerade. Politikerna vacklar.

Vi upplever nu födelsen av en ny folkrörelse, som tänker kämpa för att stoppa exploateringen av den tätortsnära naturen – för fåglarna, för folket, för framtiden.

Varmt välkommen i kampen för Råstasjön!

Undertecknad talar på Rädda Råstasjöns fackeltåg i söndags, där 250 personer deltog. Foto: Lars Epstein, DN.

Undertecknad talar på Rädda Råstasjöns fackeltåg i söndags, där 250 personer deltog. Foto: Lars Epstein, DN.

Pusha gärna Rädda Råstasjön!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , kampanjkampanjerbiodiversitetbiologisk mångfaldskyddsvärd natur

Read Full Post »

Earth Hour är kanske dåligt – vi rika västlänningar manifesterar i ett ytligt jippo mot lamporna, när elen faktiskt är en enormt stor källa till välfärd för tredje världen. Dessutom är det ineffektivt och t.o.m. kontraproduktivt; några släckta lampor stoppar inte klimatförändringarna.

Eller så är Earth Hour kanske bra – en timma på Jorden enas hela mänskligheten i en gemensam aktion för sin planet. Däri ligger symbolvärdet – inte i vilket energislag man valt att använda.

Det spelar faktiskt ingen roll.

Det enda som spelar någon roll är att förlusten av den biologiska mångfalden kostade världen mer än dubbelt så mycket som börskraschen på Wall Street 2008. Det enda som spelar någon roll är att naturkatastrofer förstör för de som idag har det allra sämst på Jorden. Det enda som spelar någon roll är att ofattbara mängder människor kommer om växthuseffekten inte stoppas.

Klimatpolitiken är usel – i FN, i EU, i Sverige. Vi måste fixa den. Så hur gör vi då?

Vi startar PUSH Sverige!

PUSH Sverige lanserades så sent som igår kväll under Earth Hour och är en helt ny och fabulöst cool organisation för att rädda klimatet (som smygstartade lite häromdagen med en debattartikel i SvD, som var ganska skrämmande). Kolla filmen!

Är du under 30 år? Gå med i PUSH Sverige! Det är givetvis gratis. Sedan då? Kom på våra event! En särskild spännande sak tycker jag KLIMATSKRIKET! är, då vi den 4 maj träffas utanför Rosenbad för att – surprise! – skrika ut vår ilska över att Regeringen nonchalerar klimatfrågorna. Vill du engagera dig mer aktivt? Flera fantastiska initiativ att hjälpa till med hittar du här!

Är du över 30 år? Gå med i Naturskyddsföreningen eller Jordens vänner! Eller båda! Bägge dessa föreningar arbetar aktivt – varje timme, varje dygn, varje år – för att stoppa klimatförändringarna och rädda världen undan exploatering, miljöförstörelse och torka. Vill du engagera dig just i klimatfrågan bör du dessutom kolla in Föräldravrålet. Din insats behövs!

Nu räddar vi klimatet – tillsammans!

Jorden liknar en vacker tavla. Tyvärr har vi ingen kopia. Originalversionen måste därför behandlas med största försiktighet.

Jorden liknar en vacker tavla. Tyvärr har vi ingen kopia. Originalversionen måste därför behandlas med största försiktighet.

Pusha gärna PUSH Sverige!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ideologi, sakpolitik, utrikespolitik, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, , , , , , , , ideologiprincipprinciperpiratrörelsenfrihethopphumanitetmänsklighet, utvecklingoptimismupplysninghumanismmedmänsklighet,
människorätt,demokratiöppenhettoleransförnuftetikmoralkontrollmaktignoransokunskap, ,,
, , , , , , , , ,

Read Full Post »

Undertecknad talar för 250 människor om Råstasjön. Ja, detta är den första bilden på mig på min blogg - jag tyckte det var passande, nu när jag arrangerat mitt livs första egna demonstration! Foto: Sophie Woolley.

Undertecknad talar för 250 människor om Råstasjön. Ja, detta är (typ) mitt livs första bild på mig själv på min blogg – jag tyckte det var passande, nu när jag arrangerat mitt livs första demonstration! Foto: Sophie Woolley.

Idag arrangerade jag mitt livs första demonstration – givetvis inte ensam, utan tillsammans med många andra fantastiska Fältbiologer, Naturskyddsföreningen-medlemmar, StOF-are, JOK-are och boende i området. Alla var samlade i Nätverket Rädda Råstasjön, en ny folkrörelse i Stockholm. Demonstrationen syftade till att rädda Råstasjön från bostadsbebyggelse. Det gick fantastiskt!

250 engagerade slöt upp. SVT (spola fram till 02:50 här – fel länk förut, nu rätt!), TV4 (inslagets första nyhet här – jag intervjuas!) och DN (den alltid lika fantastiske Stockholmskännaren Lars Epstein) bevakade demonstrationen. Fyra bejublade tal hölls. Ett av dessa höll jag själv: det inledande talet. Det kommer här nedan, först i skriftlig form, sedan i en YouTube-video tillsammans med två andra tal. Rädda Råstasjön!

Men först och främst: innan klockan blir midnatt, släng gärna iväg ett kort mejl till plan@solna.se där du skriver att Råstasjön bör räddas från byggplanerna! (Det räcker, men vill du ha skrivtips ska du kolla här.)

När världen kom till Solna

Varmt välkomna, kära vänner av Råstasjön!

Ute i världen pågår just nu en kamp. En strid mellan två utvecklingar.

På ena sidan har vi naturförstörelsen, frontalangreppet på den biologiska mångfalden. Amazonas regnskogar skövlas, Arktis hotas av oljeborrning, här i Norden planeras gruvor i världsarv och nationalparker. Det här skadar inte endast vår natur, utan drabbar även vår ekonomi. Under börskraschen på Wall Street 2008 förlorades några hundra miljarder amerikanska dollar – en ofattbar summa. Men förstörelsen av biologisk mångfald i form av förlorade ekosystemtjänster kostade samma år över 2000 miljarder dollar. Attacken på naturen kostade oss alltså i rent ekonomiska termer mer än dubbelt så mycket som en av vår tids värsta börskrascher. [Källa]

Det var den ena utvecklingen. Den andra är en motreaktion. Över hela världen ställer sig människor upp och försvarar de marker de närts av, levt i och älskat. Denna miljörörelse har burits fram av hela mänskligheten, i varje del av världen. I Sydamerika protesterar ursprungsbefolkning för att rädda ursprunglig natur. Borta i Mellanöstern enas ungdomar för att stoppa klimatförändringarna deras diktatorer driver på. Och på andra sidan Atlanten demonstrerar folk över hela Nordamerika mot en ny förödande oljeledning.

Idag har världen kommit till Solna.

Den ena utvecklingen i form av det exploateringsförslag Solna stad och den politiska majoriteten lagt ut på samråd. Förslaget skulle innebära att stora delar av skogen norr om Råstasjön skulle försvinna, och omistliga naturvärden med den, för att aldrig komma tillbaka.

Men även den andra utvecklingen har kommit hit. Den är vi. Vi – ungdomar, pensionärer, barnfamiljer, fågelskådare, joggare. Med andra ord: folket. Tillsammans står vi upp och kräver det enda rätta. Och vi gör det gentemot politikerna, de vi valt att verkställa våra viljor.

Många politiker vacklar. De låtsas att man kan ”kompromissa” mellan natur och bebyggelse. ”Strandskyddet ska sparas – resten bebyggas!” Men det räcker inte alls; naturvärden finns även utanför strandskyddet. Det enda rimliga är att hela naturområdet bevaras och blir naturreservat. Kombinerat med bebyggelse på annan plats – utanför detaljplanen – skulle detta innebära att natur och bebyggelse båda tillgodoses.

Precis som resten av världen står Solna stad nu inför ett vägskäl. Ska Solna välja exploateringens väg – där kortsiktiga vinster värderas högre än ekonomisk hållbarhet, där naturvärden förstörs för all framtid, där min egen generation blir den sista att uppleva några större områden av tätortsnära natur? Eller ska Solna istället välja naturens väg – där ekonomin på lång sikt gynnas genom den bevarade rekreationens hälsoeffekter, där natur- och rekreationsvärdena finns kvar och där alla generationer framöver kan njuta av Råstasjön för all framtid?

Jag vill tacka er som samlats här idag för att gemensamt välja naturens väg – för fåglarna, för folket, för framtiden. Tack!

Videon ovan hittades på Solnabloggen. Här kommer en till bild från demonstationen:

250 demonstrerade! Inte ens DN:s mästerfotograf Lars Epstein lyckades fånga hela folkmassan i en bild - så många var vi! Foto: Lars Epstein/DN.

250 demonstrerade! Inte ens DN:s mästerfotograf Lars Epstein lyckades fånga hela folkmassan i en bild – så många var vi! Foto: Lars Epstein/DN.

Bloggar

I ett försök till kronologisk ordning – senast inlägg högst upp. Alla inlägg som har koppling till Råstasjön.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , kampanjkampanjerbiodiversitetbiologisk mångfaldskyddsvärd natur

Read Full Post »

Aktioner för Ojnareskogen, i Ojnareskogen. Foto: Olof Åström.

Aktioner för Ojnareskogen, i Ojnareskogen. Foto: Olof Åström.

Ojnareskogen faller. Om det händer, kommer inget annat område i Sverige kunna skyddas från exploatering av miljöskäl. Dessutom riskeras hela norra Gotlands vattentillgång av det kalkbrott företaget Nordkalk ska anlägga istället. Över 200 hotade, skyddsvärda arter lever i området nu – vissa finns ingenstans på hela Jorden. De riskerar att försvinna.

Det här är inget jag hittar på. Det här är något den ansvariga myndigheten Naturvårdsverket själva menar. Så ärendet har överklagats till Högsta Domstolen. Men istället för att invänta HD:s beslut, får Nordkalk och deras lakejer Mellanskog redan idag börja skövla skogen. Så kan HD sedan komma fram till att avverkningen är fel – när skogen redan är borta. Logiken lyser med sin frånvaro…

Platsen skulle bli en av Sveriges endast 20 nationalparker – men blir nu istället ett öde, dystert landskap, till glädje för ingen då kalken och jobben tagit slut om 25 år.

Allt detta gör att vi förstås måste agera för att rädda Ojnareskogen. Såhär kommer därför:

Vad du kan göra för att hjälpa Ojnareskogen

Tre finfina möjligheter

1. Skriv på namninsamlingen! Den globala aktivistorganisationen Avaaz har på sin sajt en internationell petition för att EU ska gå in och skydda Ojnareskogen. Sprid den till alla du känner – Facebook, Twitter, you name it! UPPDATERING: nu finns en ny namninsamling! Skriv under och sprid!

2. Demonstrera för Ojnare! Demonstrationer och manifestationer av olika slag hålls i flera svenska städer i morgon torsdag 30 augusti:

Sedan finns även söndag 2 september: 

  • Göteborg, 12:00-14:00 på Gustav Adofs torg. Plakat och banderoller efterlyses! [Facebook-event]

3. Mejla Mellanskog! Kan vi övertyga detta skogsbolag att sluta avverka skogen – vilket de borde i enlighet med sin egen miljöpolicy – är mycket vunnet. Mejladresser och sådant hittar ni på denna länk; det finns även ett Facebook-event.

4. Åk till Ojnare! Lägret i skogen, där 100-200 engagerade ungdomar, åldringar, barnfamiljer, lokalbefolkning och bönder finns på plats, är öppet för alla att delta i. Även om demonstrationsmöjligheterna nu är begränsade på grund av de 70 poliserna, piketerna, polishelikoptrarna, polishästarna, polisbandvagnarna och polishundarna. Eventuellt finns möjlighet för yngre människor att få viss reseersättning, om du (helt gratis) går med i Fältbiologerna.

Demonstranter i Ojnare. Foto: Olof Åström.

Demonstranter i Ojnare. Foto: Olof Åström.

Mer information…

…hittar du här!

Andra bloggare: Nemokrati, Seglora smedja, Press Enter News Agency, Jens Holm, Jinge, Charles Berkow, Supermiljöbloggen, Supermiljöbloggen 2, Supermiljöbloggen 3, Supermiljöbloggen 4, Ann Helena Rudberg, Svensson, Röda Malmö, med många, många fler!

En liten, liten del av den skog vi önskar skydda. Foto: Olof Åström.

En liten, liten del av den skog vi önskar skydda. Foto: Olof Åström.

Pusha gärna Avaaz-kampanjen!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande Avaazkampanjkampanjer, , Mellanskog, Ojnareskogen, Gotland, biodiversitet, biologisk mångfald, skyddsvärd natur

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Ojnareskogen är hotad. Detta oerhört värdefulla stycke natur, som jag tidigare skrivit om på denna blogg, är på väg att falla. Högsta Domstolen ska snart behandla ärendet, som överklagats dit av Naturvårdsverket. Men det ansvariga företaget Nordkalk inte vänta. De vill avverka genast, innan eventuellt domstolsbeslut hindrar dem.

En namninsamling  för att rädda Ojnareskogen finns hos Avaaz – skriv under den!

Nå, det företag som utför själva avverkningarna heter Mellanskog. Enligt deras miljöpolicy – och enligt vad de sagt i en intervju – ska de värna naturen där det finns s.k. nyckelbiotoper (mycket värdefulla levnadsmiljöer för djur och växter), och eftersom Ojnareskogen har just nyckelbiotoper vore det inkonsekvent av Mellanskog att hugga ner Ojnare.

Därför har  en mejlaktion startats, som går ut på att alla som tycker det här med naturskydd och att följa landets lagar är en bra grej helt enkelt skickar mejl till Mellanskog där de förklarar sina åsikter. Här nedan kommer mitt mejl och därefter en adresslista till ansvariga på Mellanskog:

Mejlet (kopiera gärna!)

Hej Mellanskog!

Som ni kanske känner till finns det på norra Gotland en mycket värdefull skog vid namn Ojnareskogen. Denna har ert företag nu föresatt er att avverka, trots att Naturvårdsverket vill att området ska bli nationalpark, det finns skyddsvärda nyckelbiotoper på platsen och flera 100-tals hotade arter – varav många inte existerar någon annanstans i hela landet. I enlighet med er goda miljöpolicy ber jag er därför avbryta avverkningen, sluta bidra till denna ekologiska katastrof och därmed leva upp till era vackra ord att skydda miljön.

Det är inte bara så att Ojnareskogen är värdefull ur ekologiskt och etiskt perspektiv – det pågår även en rättstvist om huruvida det kalkbrott som ska ersätta skogen är lagligt eller ej, där företaget Nordkalk är inblandat (det är, antar jag, detta företag som betalar er för avverkningarna). Denna process har nu tagits ända upp till Högsta Domstolen av Naturvårdsverket, och det är sannolikt att skogen visst anses skyddad av gällande miljölagstiftning.

Även om Mellanskog inte skulle bestraffas för sin inblandning i saken (det vet jag inte; jag är inte jurist) skulle det antagligen smolka ned ert rykte som ett ansvarsfullt skogsföretag att ni deltagit i en potentiellt olaglig avverkning, särskilt givet det faktum att över 3500 människor skrivit under mot avverkningarna.

För vidare läsning, vänligen se dessa artiklar om saken i svensk dagspress:

“Protester mot Bungebeslut” – Helagotland
“Nordkalk får bryta i Bunge” – Helagotland
“Kalkbrytning på Gotland tillåts” – SvD
“Kalkbrytning på Gotland tillåts” –Sydsvenskan
“Läsarna delade i frågan om kalbrottet” – Helagotland
“Protesterande kom in på GA-debatt” – Gotlands Allehanda
Östnytt 5 juli SVT
“Nordkalks vinst – deras förlust” – Gotlands Allehanda
“Protesterande tar plats i Ojnareskogen” – Gotlands Allehanda
“Fältbiologer protesterar mot Nordkalksdom” – SR Gotlandsnytt
“Fältbiologerna tar strid för Ojnareskogen” – Supermiljöbloggen
“Så fortsätter protesterna i Ojnareskogen” – Gotlands Allehanda
“Demonstranter slog läger i Ojnareskogen” – Gotlands Allehanda
“Protester mot ja till kalkbrytning” – Gotlands tidningar
“Gotländskt kalkbrott upprör” – SVT Ösnytt
“Uppsalabo vill stoppa skogsavverkning” –  Uppsala Nya Tidning
“Protester mot gotländskt kalkbrott” – Göteborgs-Posten
“Protester mot gotländskt kalkbrott” – SvD 
“Aktionen mot kalkbrytning kommer att fortsätta” – SR Gotlandsnytt
“Kritiken drabbar de anställda” – SR Gotlandsnytt
“Utsattes för en fiskattack” – Gotlands Allehanda
Det pratas om Ojnareskogen i Ring P1 SR
“Fältbiologerna kvar hela sommaren” SVT Östnytt
Vår debattartikel i Gotlands Allehanda “Domen är en skam”
“Vattnet riskerar att bli odrickbart” – Gotlands Allehanda
“Protesterar mot kalkbrottet idag” – Gotlands Tidningar
“Surströmming tjänar inte saken” – Gotlands Allehanda
“Lång protest i skogen vid Ojnare” – Gotlands Tidningar
“Kniptångsmanöver vid brytpunkten” – Gotlands Allehanda
“Glädje och protester när Storugns fick klartecken” – Gotlands Tidningar
“GA-debatten hettade till om Pjäsen-affären, Ojnareskogen och färjepriserna” – Gotlands Allehanda
“Naturvårdsverket besvikna på Nordkalkdomen” – SR Gotlandsnytt 
“Fältbiologer vaktar Ojnareskogen” – SVT Östnytt
“Protester mot gotländskt kalkbrott” – Norran 
“Manifestation mot Nordkalkplaner på Gotland” – Åbo Underrättelser
“De vill rädda Ojnareskogen” – helagotland.se
“Fältbiologer vägrar ge med sig” – SVT Östnytt
“Demonstrationer stoppade inte kalkbrott” – SR Norrbotten
Fältbiologerna har lämnat Storugn” – SR Gotlandsnytt
”Tältaktion ska stoppa avverkningen” – Fria Tidningen
”Stoppa planerna på kalkbrytning” – Fria Tidningen

Vänligaste hälsningar,
Leo Rudberg

Mejladresser

Dessa går till Mellanskogs VD, styrelseledamöter och Gotlandsansvariga. Kopiera och klistra in!

”sture.karlsson@mellanskog.se” <sture.karlsson@mellanskog.se>, ”matts.soderstrom@mellanskog.se” <matts.soderstrom@mellanskog.se>, ”borje.lagerquist@mellanskog.se” <borje.lagerquist@mellanskog.se>, ”karin.perers@mellanskog.se” <karin.perers@mellanskog.se>, ”ulf.agerhill@mellanskog.se” <ulf.agerhill@mellanskog.se>, ”anna.andersson@mellanskog.se” <anna.andersson@mellanskog.se>, ”marie.andre@mellanskog.se” <marie.andre@mellanskog.se>, ”erika.eriksson@mellanskog.se” <erika.eriksson@mellanskog.se>, ”svenerik.hammar@mellanskog.se” <svenerik.hammar@mellanskog.se>, ”pa.hansson@mellanskog.se” <pa.hansson@mellanskog.se>, ”pereric.johansson@mellanskog.se” <pereric.johansson@mellanskog.se>, ”lennart.sandstrom@mellanskog.se” <lennart.sandstrom@mellanskog.se>, ”lars.ohlen@mellanskog.se” <lars.ohlen@mellanskog.se>, ”catarina.lindstens@mellanskog.se” <catarina.lindstens@mellanskog.se>, ”marten.gustavsson@mellanskog.se” <marten.gustavsson@mellanskog.se>, ”lars.olsson@i.lrf.se” <lars.olsson@i.lrf.se>, ”tarras.martinsson@mellanskog.se” <tarras.martinsson@mellanskog.se>, ”gunnar.kotz@mellanskog.se” <gunnar.kotz@mellanskog.se>, ”bert-inge.karlsson@mellanskog.se” <bert-inge.karlsson@mellanskog.se>, ”robin.pettersson@mellanskog.se” <robin.pettersson@mellanskog.se>

Vill du göra ännu mer för Ojnareskogen? Åk dit! Delta på Fältbiologernas läger. Viss reseersättning ges. Annars kan du följa kampen på Tumblr-bloggen Ojnare, och bilder finns hos Olof Åström.

Pusha gärna Avaaz namninsamling!

Här en YouTube-film som illustrerar Mellanskogs märkliga ambivalens:

Och här en film med bilder från Ojnare och det pågående tältlägret.

I brist på fria bilder från Ojnareskogen får en annan fin skog, utanför Oberursel i Tyskland, illustrera inlägget. Foto: Anton Raath (Fugue på flickr), CC-BY-SA 2.0.

I brist på fria bilder från Ojnareskogen får denna skog, en annan fin sådan som ligger utanför Oberursel i Tyskland, illustrera inlägget.
Foto: Anton Raath (Fugue på flickr), CC-BY-SA 2.0.

Uppdatering: även Dagens Nyheter och Xenosidan skriver, och Göran Greider i DN.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande Avaazkampanjkampanjer, , Mellanskog, Ojnareskogen, Gotland, biodiversitet, biologisk mångfald, skyddsvärd natur

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Så började då idag mitt deltagande i Djurens Rätts utdelningsutmaning sommaren 2012 i form av mitt Projekt 2500+100, där jag ämnar dela ut 2500 foldrar och 100 affischer (och därutöver påverka Piratpartiet och Fältbiologerna till att anta god djurrättspolitik). Tyvärr har de 50 ”Djur är inte mat”-affischerna – med ett gulligt grismotiv – reducerats till 3, oklart varför. Kanske är de slut? Nå, de gröna ”Djur har rättigheter”-affischerna har jag 50 av (tror jag – jag har inte räknat). Därutöver har jag nio buntar foldrar. Kanske det var platsbrist i boxen?

Nå, efter denna lilla inventering var det dags att ge sig ut. Jag tog min häftpistol, de rätt många häftstift som finns kvar sedan valet 2010, och en bunt med kanske 30 affischer. Så hoppade jag upp på cykeln – prima aktivismredskap sedan 2009 – och gav mig av.

Cykel - check!

Cykel – check!

Mitt första mål var Sandsborgs tunnelbanestation, som har två anslagstavlor – en på var sida om spåret. Eftersom många människor som bor såväl öst som väst om tunnelbanan passerar förbi den östra anslagstavlan, då den ligger vid gångvägen till områdets klart största matbutik, var denna tavla högprioriterad. Därför fick den en av mina så få Gris-affischer. Denna min första uppsatta djurrättsaffisch någonsin kan ni se här nedan.

Medan jag höll på med affischen tilltalades jag plötsligt av ett barn i kanske 12-årsåldern som stod några meter längre bort. Hen frågade varför jag satte upp affischen; ”man kan ju inte leva utan kött!”. Jag förklarade för henom och hens jämnåriga vän att det kan man visst, att jag själv gjort det i tio år (sanning med modifikation – jag orkade inte förklara varför jag äter fisk där och då) och att många andra gör det.

Östra vid Sandsborgs tunnelbanestation - check!

Cykel – check!

Så ledde jag cykeln genom den lilla tunneln där trappan till tunnelbanan ligger, och ut på andra sidan ytterligare fem meter. Där stannade jag vid den västra, något mindre besedda anslagstavlan – denna fick standardaffischen, den bildlösa och lite tråkigare men politiskt kanske viktigare gröna ”Djur har rättigheter”-affischen.

Västra vid Sandsborgs tunnelbanestation - check!

Västra vid Sandsborgs tunnelbanestation – check!

Klar med Sandsborg drog jag vidare, förbi Gamla Enskedes bageri där någon deckarförfattare tydligen brukar hålla till, förbi den gamla pizzerian, och så ner i den enorma tunneln under Nynäsvägen. På andra sidan kom jag ut på platsen där loppmarknader brukar hålla hus, så svängde jag vänster vid Triangelkyrkan och kom fram till korsningen där en av min rundas största anslagstavlor finns uppspikad. Den rätt slitna tavlan var förvånansvärt tom, så jag kunde placera min affisch på ett rätt centralt och fint ställe. Inte skymten av ifrågasättande barn här; istället var det ganska lugnt – inte så märkligt givet de grådaskiga fullständiga molntäcket och de regnskurar som tidigare drabbat oss, innan min avfärd.

Triangelkyrkan/Enskedeskolan - check!

Korsningen Triangelkyrkan/Enskedeskolan – check!

Nästa anslagstavla befann sig bara kanske tvåhundra meter längre ner längs vägen förbi skolan. Denna var mer fullbelamrad, men jag hittade en ledig – av ett träds nedhängande bladverk dock visserligen delvis skymd – plats. Jag valde den, trots dess suboptimala placering. Mina tankar kring affischering har nämligen utvecklats till något slags kodex, ett självuppfunnet (men väldigt sunt förnuft-baserat) etiskt system, jag söker följa. Dessa består helt enkelt i ett slags steg-för-steg-lista över hur man ska hantera affischering. Here goes:

  1. Sätt aldrig din egen affisch över någon annans material om det finns ledig plats.
  2. Om du måste sätta din egen affisch över någon annans plats, välj i första hand att sätta över utgångna grejer (typ ”Kom på festen 20 juli!” när det är 23 juli).
  3. Om det inte finns några utgångna grejer, väljs i första hand att sätta över grejer som finns i flera, identiska exemplar på samma anslagstavla.
  4. Om det inte finns grejer som finns i fler exemplar på samma anslagstavla, välj i första hand att sätta över kommersiella saker.
  5. Om det inte finns kommersiella saker, först är det okej att sätta över ideella, aktuella saker.

Men det är förvisso okej att om det kommer till det femte steget (vilket det gör lite för sällan för att kallas ofta men lite för ofta för att kallas sällan) sätta upp egna affischer som täcker andras material. För anslagsstavlorna tillhör alla, och rättvisan ger vid handen att ”senast får gå före” är det som ger bäst spridning åt så många budskap som möjligt.

Margaretaparken - check!

Margaretaparken – check!

Nå, nu var ju detta med prioriteringsregler och kodex inget problem i detta fall: resan fortsatte.

Nu var det fortsatt raksträcka, men denna gång lite längre distans, till nästa punkt på banan. Som du, kära läsare, kanske förstått by now är dessa anslagstavlor del i en noggrant utmejslad bana. Denna uppkom i embryonal form redan 2006, då jag med familj satte upp ”Ja till trängselskatt”-affischer runtom i Stockholm inför trängselskattsomröstningen. Det utgjorde för övrigt min allra första aktivistiska gärning, utförd vid 10 års ålder. Innan dess tyckte jag politik var urtråkigt.

Nästa stopp på banan var vid busshållplatsen Plantskolevägen. Här tvingades jag ta till prioriteringsreglerna enligt ovan.

Plantskolevägen - check!

Plantskolevägen – check!

Därefter fortsatte jag uppför backen och kom fram vid torget vid Bea, nära Svedmyras tunnelbanestation. Här fanns fordom en anslagstavla – men (vilket jag anade, kanske från någon affischeringsomgång 2010) den har tagits ned nu. Sorgligt.

Jag nöddes fortsatte. Omedelbart kom jag till ett vägval, i dubbel bemärkelse. Jag valde att inte söka mig vidare mot tunnelbanenätets rätt långa sträckning åt sydväst, i förorter jag kan föga av (särskilt affischeringsmöjlighetsmässigt), utan istället att svänga höger (dock ej politiskt!) och cykla nedför Enskedevägen. Innan jag kom till Enskede IP stannade jag vid ett övergångsställe, tog mig över vägen mot vänster och cyklade ut vid Enskedefältet, där jag förr brukade tillbringa en del raster och idrottslektioner för många år sedan. Den skola jag gick i då, Enskedefältets skola, stirrade sommartom ner på mig uppifrån den lilla höjden på min högra sida. Väl medveten om anslagstavlebristen i dessa områden fortsatte jag någon halvannan kilometer, ända bort mot Vårflodsparken. På vägen blåste det väldigt mycket – de 20 graderna till trots var denna molniga dag, där det understundom (men tack och lov mycket sällan) kändes små droppar i luften, inte särskilt inbjudande till cykling.

Då vädrets makter besegrats gick jag av cykeln vid den gamla goda anslagstavlan nära Vårflodsparkens lilla simbassäng med halvmeter högt vatten – denna tavla utgör nog Enskedefältets enda. Uppsättningen var mycket snart avklarad.

Vårflodsparken - check!

Vårflodparken – check!

Så var det med det. Nu ut på de lugna bilgatorna ett kort tag och sedan upp igen på stigen som fortsätter från Vårflodsparken längs med den fotbollsplan av grus som går under det udda namnet Kaninburen. Så höger då man åter kommer ut på asfalten och 100 meter bort till Enskede värdshus. Här finns en stor anslagstavla, vars knallorange:a björkvedsskylt har suttit uppe så länge jag kan minnas. Idag hängde den lite på trekvarten. Nå, det hindrade inte alls mig i mitt syfte!

Enskede värdshus - check!

Enskede värdshus – check!

Sedan framåt, över ett stort övergångsställe på Sockenvägen, upp för en sluttning och så vänster in i det vackra trädgårdsstaden Enskede gård (det begreppet har för övrigt en alldeles utmärkt och vacker Wikipedia-artikel). Här, vid containrarna, mötte jag en äldre släkting till mig, och jag drog iväg till Linde med löfte om att träffas vid hennes hus i närheten. Vid Linde, en station i den så praktiska tvärbanans sträckning mot Alvik, ligger anslagstavlan strax ovan stationen, på andra sidan från Enskede gård sett. Uppsättningen gick väl.

Linde - check!

Linde – check!

Efter hallonplockning-, ätning- och -medtagning fortsatte färden, fast nu mer inriktad på att komma hem och ta några tavlor på vägen. Vid Enskede gård famlar nämligen min gamla trevliga runda ut i intet; jag har ingen direkt naturlig fortsättning och känner inte till några anslagstavlor riktigt i närheten. Tänkbara fortsättningar framöver är mot sydväst, längs med tunnelbanans gröna linje mot Hagsätra; åtminstone vid stationerna torde det finnas anslagstavlor. Delar av området känner jag dessutom ändå till från promenader år 2010 och diverse medicinsk aktivitet. En annan variant vore att fortsätta längs tvärbanan; till Årstaberg har jag åtminstone cyklat, över Årstafältet, men längre har jag aldrig kommit. Det vore en cool heldagsutflykt att försöka nå Alvik.

Jag stannade till vid den nya indiska restaurangen på Bägerstavägen. Klart mest estetiskt tilltalande bilden hittills blev resultatet av detta (och den var ändå inte särdeles estetiskt tilltalande; det är förvisso svårt att plåta anslagstavlor på estetiskt tilltalande sätt…).

Bägerstavägen - check!

Bägerstavägen – check!

Jag fortsatte min cykeltur hemåt via tunneln under Enskede gårds tunnelbanestation för att avverka även denna stations anslagstavla, som tidigare varit så fallfärdig att den bokstavligt talat delvis fallit sönder men som för något år sedan ersatts med en ny (?). Nemas prolemas.

Enskede gårds tunnelbanestation - check!

Enskede gårds tunnelbanestation – check!

Så Trädskoleområdets ej uppnämnda park…

Onämnd park - check!

Onämnd park – check!

Och sedan mot vänster, efter en lång färd österut, när jag egentligen skulle åt höger- jag ville ta Blåsuts anslagstavlor, för även denna tunnelbanestation har tvenne sådana, och välsedda därtill. Den på västra sidan gick bra…

Västra vid Blåsuts tunnelbanestation - check!

Västra vid Blåsuts tunnelbanestation – check!

…liksom östra:

Östra vid Blåsuts tunnelbanestation - check!

Östra vid Blåsuts tunnelbanestation – check!

Alles klar – för idag. Imorgon fortsätter aktivismen. Jag hoppas du själv vill delta i detta projekt och dela ut Djurens Rätts material. Det är djuren värda.

Projekt 2500+100 – statusrapport

Omsorg om djur som denna berberapa är den yttersta bevekelsegrunden för detta projekt.

Omsorg om djur som denna berberapa är den yttersta bevekelsegrunden för detta projekt.
Foto: RedCoat, CC-BY-SA 2.0.

Affischer:

  • Antal affischer uppsatta idag: 13
  • Antal affischer uppsatta, totalt: 13
  • Kvarvarande antal affischer: 87

Foldrar:

  • Antal foldrar utdelade idag: 0
  • Antal foldrar utdelade, totalt: 0
  • Kvarvarande antal foldrar: 2500

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, pirataktivism, aktivism, aktivismrapport, flygblad, flyers, flygbladsutdelning, affisch, affischeringkampanj, djurrätt, förbud, miljö, natur, naturen, djur, våld, rätten till liv, frihet från tortyr, naturrätt, lidande, smärta, empati, medmänsklighet, medvetande, frihet, maktmissbruk, , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Older Posts »