I dagens DN kan en läsa att Söderortspolisen vill införa omvänd bevisbörda (det glädjer mig att DN är så någorlunda korrekta när de väljer rubrik och såpass kritiskt granskar myndigheterna att de har just det som rubrik istället för något annat som att ”Polisen skärper tagen mot ekobrott”; rubriken på huvudsidan Dn.se är dock mer propagandamässig). Om Söderortspolisen får som de vill kommer människor som inte alls är misstänkta för brott behandlas som misstänkta (vilket redan idag sker i Sverige genom FRA-lagen och lagen som medger att människor under 15 år kan utsättas för godtyckliga drogtester), genom att deras tillgångar kan komma att beslagtas.
FN:s deklaration över mänskliga rättigheter är tydlig i frågan. I artikel 17 anges:
- Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
- Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.
Att beslagta egendom av människor som inte alls är misstänkta för något brott är naturligtvis godtyckligt, och således förordar Söderortspolisen att polisen bör få rätt att kränka en mänsklig rättighet. Att det handlar om människor som tidigare dömts för och avtjänat sina straff spelar ingen roll; har en avtjänat sitt straff i ett rättssamhälle är en åter fri, och bör åter betraktas som en vanlig medborgare av staten; dömda brottslingar bör efter avtjänat straff ha samma rättigheter (och naturligtvis skyldigheter) som alla andra i samhället; allt annat vore rättsosäkert.
Att några poliser förblindade av sin egen makt och tjänsteutövning anser att möjligheten för dem att göra vad de uppfattar att de är anställda för är den viktigaste är förståeligt – men de har fel uppfattning. Polisens uppgift är inte att lösa brott, punkt, utan polisens uppgift är att lösa brott utan att inkräkta godtyckligt på rättigheter såsom rätten till egendom och rätten till privatliv, och utan att alls inkräkta rättssäkerheten (privatliv och egendom bör enligt FN:s deklaration enbart skyddas från godtyckliga ingrepp, medan rättssäkerheten är absolut och bör skyddas från samtliga ingrepp).
Och om egendomen beslagstals för gott, är det att jämföra med ett straff. Och om sådan beslagtagning sker utan rättegång, utmätes straff utan rättegång. Även detta kränker en mänsklig rättighet (artiklar 10 och 11, som skyddar rättssäkerheten):
Artikel 10
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.
Artikel 11
- Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.
Om det vore så att det enbart var ett fåtal poliser som hade denna uppfattning, skulle det inte vara ett särskilt stort problem. De bör på något sätt upplysas om det felaktiga i deras beteende, så att medborgarna inte i än högre grad tappar förtroende för Polisen (vilket de skulle kunna göra om Polisen inte tar avstånd från dessa deras företrädares olämpliga åsikter) – naturligtvis är det acceptabelt för poliserna att i egenskap av privatpersoner anse att mänskliga rättigheter är ett dåligt fenomen, men i egenskap av poliser bör de inte gå ut i massmedia med en sådan inställning (och de bör naturligtvis inte agera efter sina egna övertygelser när de arbetar som poliser; de bör naturligtvis inte bryta mot några lagar, till exempel, för att de personligen anser lagarna vara felaktiga).
Men kommer de att få någon som helst slags varning eller påföljd? Knappast. Vi har en justiteminister som blev glad av att veta att en polis insats ”uppskattades” (polisen i fråga hade varit involverat i ett mål som berörde ett internationellt företag, ett internationellt företag vilket senare anställde nämnda domare), som föreslagit att misstänkta ska pekas ut som brottslingar, som infört en lag som medger godtyckliga drogtester av människor under 15 år, som givit privata bolag större befogenheter än polisen i vissa fall och som föreslagit att polisen skall få rätt att utdela straff utan rättegång. Denna justitieminister – Beatrice Ask (M) – lär snarare uppmuntra polisernas förslag än förkasta det som det rättsosäkra, medborgarrättsvidriga förslag det är.
Och tyvärr skulle ett eventuellt blockmässigt regeringsbyte i höst troligen inte vara särskilt mycket bättre. De Rödgröna skulle antagligen föra fram Tomas Bodström som justitieminister, det vill säga människan bakom Datalagringsdirektivet i EU, människan som vill att FRA ska få massavlyssna svenska folket (de Rödgröna förefaller splittrade), människan som håller med sin var först med att föreslå att Polisen skulle få döma själva, och som allmänt värderar upprätthållande av säkerheten över att inte kränka mänskliga och medborgerliga rättigheter. Men det finns hopp: Piratpartiet. Piratpartiet är det enda parti idag i Sverige som alltid prioriterar mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är visserligen betydligt bättre än Alliansen och (S), men de skulle antagligen inte gå emot sin viktigaste samarbetspartner om (S) verkligen ansåg frågan viktig.
Rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet 19 september 2010. Rösta för mänskliga rättigheter.
Pusha gärna inlägget!
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter, medborgarrätt, människorätt, Sverige, polis, Polisen, rättssäkerhet, rättssäkerheten, Ask, Beatrice Ask, egendom, rätten till egendom, godtycke, Bodström, Tomas Bodström, Piratpartiet, (PP), riksdagsvalet 2010, val 2010, valet 2010, val, valet, riksdagsval, riksdagsvalet, dator, datorer, nyhet, nyheter
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)