WOW – 250 demonstrerade för Råstasjön!

Undertecknad talar för 250 människor om Råstasjön. Ja, detta är (typ) mitt livs första bild på mig själv på min blogg – jag tyckte det var passande, nu när jag arrangerat mitt livs första demonstration! Foto: Sophie Woolley.

Idag arrangerade jag mitt livs första demonstration – givetvis inte ensam, utan tillsammans med många andra fantastiska Fältbiologer, Naturskyddsföreningen-medlemmar, StOF-are, JOK-are och boende i området. Alla var samlade i Nätverket Rädda Råstasjön, en ny folkrörelse i Stockholm. Demonstrationen syftade till att rädda Råstasjön från bostadsbebyggelse. Det gick fantastiskt!

250 engagerade slöt upp. SVT (spola fram till 02:50 här – fel länk förut, nu rätt!), TV4 (inslagets första nyhet här – jag intervjuas!) och DN (den alltid lika fantastiske Stockholmskännaren Lars Epstein) bevakade demonstrationen. Fyra bejublade tal hölls. Ett av dessa höll jag själv: det inledande talet. Det kommer här nedan, först i skriftlig form, sedan i en YouTube-video tillsammans med två andra tal. Rädda Råstasjön!

Men först och främst: innan klockan blir midnatt, släng gärna iväg ett kort mejl till plan@solna.se där du skriver att Råstasjön bör räddas från byggplanerna! (Det räcker, men vill du ha skrivtips ska du kolla här.)

När världen kom till Solna

Varmt välkomna, kära vänner av Råstasjön!

Ute i världen pågår just nu en kamp. En strid mellan två utvecklingar.

På ena sidan har vi naturförstörelsen, frontalangreppet på den biologiska mångfalden. Amazonas regnskogar skövlas, Arktis hotas av oljeborrning, här i Norden planeras gruvor i världsarv och nationalparker. Det här skadar inte endast vår natur, utan drabbar även vår ekonomi. Under börskraschen på Wall Street 2008 förlorades några hundra miljarder amerikanska dollar – en ofattbar summa. Men förstörelsen av biologisk mångfald i form av förlorade ekosystemtjänster kostade samma år över 2000 miljarder dollar. Attacken på naturen kostade oss alltså i rent ekonomiska termer mer än dubbelt så mycket som en av vår tids värsta börskrascher. [Källa]

Det var den ena utvecklingen. Den andra är en motreaktion. Över hela världen ställer sig människor upp och försvarar de marker de närts av, levt i och älskat. Denna miljörörelse har burits fram av hela mänskligheten, i varje del av världen. I Sydamerika protesterar ursprungsbefolkning för att rädda ursprunglig natur. Borta i Mellanöstern enas ungdomar för att stoppa klimatförändringarna deras diktatorer driver på. Och på andra sidan Atlanten demonstrerar folk över hela Nordamerika mot en ny förödande oljeledning.

Idag har världen kommit till Solna.

Den ena utvecklingen i form av det exploateringsförslag Solna stad och den politiska majoriteten lagt ut på samråd. Förslaget skulle innebära att stora delar av skogen norr om Råstasjön skulle försvinna, och omistliga naturvärden med den, för att aldrig komma tillbaka.

Men även den andra utvecklingen har kommit hit. Den är vi. Vi – ungdomar, pensionärer, barnfamiljer, fågelskådare, joggare. Med andra ord: folket. Tillsammans står vi upp och kräver det enda rätta. Och vi gör det gentemot politikerna, de vi valt att verkställa våra viljor.

Många politiker vacklar. De låtsas att man kan ”kompromissa” mellan natur och bebyggelse. ”Strandskyddet ska sparas – resten bebyggas!” Men det räcker inte alls; naturvärden finns även utanför strandskyddet. Det enda rimliga är att hela naturområdet bevaras och blir naturreservat. Kombinerat med bebyggelse på annan plats – utanför detaljplanen – skulle detta innebära att natur och bebyggelse båda tillgodoses.

Precis som resten av världen står Solna stad nu inför ett vägskäl. Ska Solna välja exploateringens väg – där kortsiktiga vinster värderas högre än ekonomisk hållbarhet, där naturvärden förstörs för all framtid, där min egen generation blir den sista att uppleva några större områden av tätortsnära natur? Eller ska Solna istället välja naturens väg – där ekonomin på lång sikt gynnas genom den bevarade rekreationens hälsoeffekter, där natur- och rekreationsvärdena finns kvar och där alla generationer framöver kan njuta av Råstasjön för all framtid?

Jag vill tacka er som samlats här idag för att gemensamt välja naturens väg – för fåglarna, för folket, för framtiden. Tack!

Videon ovan hittades på Solnabloggen. Här kommer en till bild från demonstationen:

250 demonstrerade! Inte ens DN:s mästerfotograf Lars Epstein lyckades fånga hela folkmassan i en bild – så många var vi! Foto: Lars Epstein/DN.

Bloggar

I ett försök till kronologisk ordning – senast inlägg högst upp. Alla inlägg som har koppling till Råstasjön.

• Nätverket Rädda Råstasjön överlämnade namnunderskrifter och sina synpunkter till mig. (Anders Ekegren) – Folkpartiet
• Rädda Råstasjön demonstration 28 februari 2013 (Solnabloggen)
• Dags se om sitt hus (Lasse Strömberg)
• Skriv ett mejl – rädda Råstasjön! (jag) – Nätverket Rädda Råstasjön
• Protester för att rädda Råstasjön (Supermiljöbloggen)
• Anders Ekegren -Fåglarnas bästa vän (Solna Nyheter)
• Anders Ekegren -Barnens bäste vän (Solna Nyheter)
• Oscar 7 år, ville diskutera Råstasjöns framtid med mig (Anders Ekegren) – Folkpartiet
• Karolinastaden (Peter Michael Neal) – YIMBY
• Karolinastaden på Tribunalen – Vänsterpartiet
• Fem tusen bostäder kan skapas på Karolinska sjukhusets mark (Lars Epstein/DN)
• Utveckla Arenastaden men bevara Råstasjön – Centerpartiet
• Idag frågade jag djuren! (Johan Lind) – Nätverket Rädda Råstasjön
• Som ”stolt hycklare” är jag glad över den guidade fågelvandringen vid Råstasjön (Peter Edholm) – Folkpartiet
• Vattenrallen säger: ”Rädda Råstasjön!”, men vet inget om lokalpolitik (Johan Lind) – Nätverket Rädda Råstasjön
• Vårhägring (Gabrielles blogg)
• Råstasjön – Solnabornas viktigaste rekreationsområde – hotas av alliansen (Susanne Nordling) – Miljöpartiet
• Naturreservat runt Råstasjön – Vänsterpartiet
• Urbant naturreservat i Solna? (Johan Lind) – Nätverket Rädda Råstasjön
• Inrätta ett naturreservat vid Råstasjön och Lötsjön (Anders Ekegren) – Folkpartiet
• Inrätta ett sammanhängande naturreservat vid Råstasjön och Lötsjön (Peter Edholm) – Folkpartiet
• Smådopping – balsam för själen (Johan Lind) – Nätverket Rädda Råstasjön
• Exploatera inte Råstasjöns unika naturområde (Staffan Halldin) – Miljöpartiet
• Djur vid Råstasjön III (Johan Lind) – Nätverket Rädda Råstasjön
• Lärorikt möte med nätverket ”Rädda Råstasjön” (Peter Edholm) – Folkpartiet
• Djur vid Råstasjön II (Johan Lind) – Nätverket Rädda Råstasjön
• En titt på den nordvästra delen av den planerade bebyggelsen vid Råstasjön (Peter Edholm) – Folkpartiet
• Djur vid Råstasjön I (Johan Lind) – Nätverket Rädda Råstasjön
• Riksdagsman Hanif Bali (M) kallar Råstasjön för ”likvattnet nära arenan” (Peter Edholm) – Folkpartiet
• Är Solna färdigbyggt (Martin Andreasson) – Folkpartiet
• Råstasjöns dilemman (Christoffer Jönsson) – Folkpartiet
• Stor spridning på åsikter om bostäder vid Råstasjön (Peter Edholm) – Folkpartiet
• Kritiken mot byggplanerna vid Råstasjön växer – Vänsterpartiet
• Detaljplanen för området norr om Råstasjön ute på samråd (Anders Ekegren) – Folkpartiet
• Samråd om bostadsbyggandet vid Råstasjön (Peter Edholm) – Folkpartiet
• Råstasjön hotad jättebygge – Vänsterpartiet
• Överlever Råstasjön Arenastaden? (Anders Ekegren) – Folkpartiet
• Livsnjut på Råstasjön och Brunnsviken (Anna C Nilsson) – Centerpartiet
• Råstasjön viktig att värna (Peter Edholm) – Folkpartiet

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, miljö, miljön, argumentation, Råstasjön, Arenastaden, Arenastaden, samråd, Nätverket Rädda Råstasjön, JOK, StOF, Järvafältets Ornitologiska Klubb, Stockholms Ornitologiska Förening, Naturskyddsföreningen, naturvård, Sundbyberg, Järvafältet, gröna kilen, grönområden, grönområde, rekreation, tätortsnära natur, fåglar, fågel, fågelskydd, naturskydd, reservat, naturreservat, bostadspolitik, , bostäder, bostad, exploatering, bebyggelse, stadsplanering, S, Socialdemokraterna, Moderaterna, M, C, Centerpartiet, Vänsterpartiet, V, FP, Folkpartiet, lokalpolitik, kommunal politik, kommunpolitik, Sola kommun, Solna stad, Solna, detaljplaner, detaljplan, Del av Arenastaden, jorden, skog, skogen, skogspolitik, natur, naturen, lag, lagar, lagstiftning, miljöbalken, naturvård, nyhet, nyheter, Fältbiologerna, aktion, aktioner, kampanj, kampanjer, namninsamling, namninsamlingar, aktivism, miljöaktivism, mejl, biodiversitet, biologisk mångfald, skyddsvärd natur

Annons

Read Full Post »

150 demonstrerade för demokrati – i nästan total medietystnad

Demonstration för demokratin. Medborgarna manifesterar på Medborgarplatsen.

För bakgrund, se mitt förra inlägg: ”Vem bryr sig om hotet mot demokratin?”.

Idag var en stor dag. Vi demonstrerade gemensamt på Medborgarplatsen i Stockholm, för yttrandefriheten, för demokratin, för kulturens frihet. Piratpartister – och någon enstaka socialdemokrat – slöt upp från hela landet: huvudstaden självt förstås, men en skånsk delegation kom också liksom några från Norrland samt representanter för nybildade nordska Piratpartiet. Jag är säker på att flera ungdomsförbund ställt sig på barrikaderna för demokratins sak, liksom ett par partier, om vi hunnit kontakta dem angående demonstrationen (som utlystes blott tre dygn i förväg).

Uppåt 200 pirater (jag räknade till 150 vid ett enskilt tillfälle under den två timmar långa demonstrationen; många kom och gick) deltog, vilket får anses som mycket lyckat givet den mycket korta framförhålllningen. Piratpartiets grundare, Piratpartiets partiledare, Piratpartiets bägge EU-parlamentariker, Piratpartiet Stockholms företrädare samt Ung Pirats förbundsordförande talade. Många icke-pirater deltog, för att visa sin stöd för den egentligen inte partipolitiska utan i grunden demokratiska demonstrationen. Vi sände även en empatins och tacksamhetens tanke till Bradley Manning, människan som fängslats utan rättegång i 1 000 dagar idag, och som – om han ens är ansvarig för det – endast är skyldig till avslöjandet av amerikanska krigsbrott. (Mästerfotografen Jonathan Rieder Lundkvist delar som vanligt med sig av sina fantastiska bilder .)

Detta var förvisso kanske en av de största dagarna för demokratin i Sverige under det tredje årtusendet hitintills. Pressmeddelande hade skrivits. Media hade kontaktats. Konflikten var typisk: storbolag hotar de stackars ideella aktivisterna. Det var som upplagt för löpsedelsstoff, stora nyhetsinslag på TV och massanalys över alla nätets nyhetssajter.

En journalist dök upp.

Dagens Nyheters Lars Epstein var på plats, och har redan bloggat mycket förtjänstfullt från demonstrationen. Men var var alla andra? Var var Svt:s grävande program, som annars brukar vara så uppmärksamma på minsta avsteg från den rätta ordningen? Var var de (enligt egen uppfattning) frihetsälskande krönikörerna från kvällspressen, som så upprört (och rätmätigt) tar Lars Vilks i försvar inför varje hot? Var var vanliga hederliga journalister, som hyser ett intresse för samtidsaktuella och engagerande frågor som rör demokratin på djupet?

De kom inte. Det måste finnas en anledning. Är det kanske så att piratrörelsen är ute nu? Lika stora som klimatfrågan var 2008-2009, och piratfrågorna var våren 2009, är de nu som bortblåsta ur media. (Klimatet har visserligen pliktskyldigt uppmärksammats en del i samband med Världsbankens rapport, men de stora reportagen har uteblivit. Och piratfrågorna tas knappt alls upp.) Ska verkligen journalistiken vara så kappvändande, så likriktad, så trendmedveten? Är det inte snarare just då journalister vågar ta sig an de mer tidlösa och ouppmärksammade frågorna, som reportrarna på allvar lever upp till sitt yrkes stolta ideal?

Ett konkret exempel kan tas i form av Maciej Zarembas nya reportage om sjukvården, en fråga som knappast varit en het potatis de senaste åren – men som just nu blir en het potatis tack vare Zarembas gedigna, geniala journalistiska hantverk. Det finns en anledning till att det är Zaremba, och inte dussinjournalisterna eller -krönikörerna som ger sin egen personliga bild av varje enskild Twitter-tagg, som når de stora framgångarna och reaktionerna bland folket och på prisutdelningar.

Till sist: en gång i tiden var Aftonbladet en ledande kraft i Sveriges opinionsbildande och samhällskritiska rörelse, en av landets främsta tidningar. Ni har säkert alla hört hur ledningen med berått mod och enastående kreativitet undkom maktens censur genom det fiffiga formknepet att gång på gång byta namn på tidningen, från Aftonbladet till Det andra Aftonbladet till Det tredje Aftonbladet, och så vidare. All heder åt de äkta journalister och chefredaktörer som på så vis drev journalistiken framåt.

Jag är övertygad att 1800-talets Aftonbladet reagerat starkt mot enskilda bolags juridiskt extremt tveksamma utpressning mot ett demokratiskt partis styrelse, särskilt i en specifik situation med specifika frågeställningar där rättsväsendet inte är att lita på.

För att kontrastera kan vi ta en titt på vad (går)dagens Aftonbladet ägande sig åt:

Aftonbladet, 22 februari 2013

I rest my case.

*

Stockholm var inte de enda som gick ut på gatorna i demokratins tjänst idag. De underbara Göteborgspiraterna ordnade flygbladsutdelning, där många gamla pirater – precis som jag själv här i huvudstaden – väcktes till liv ur sin piratpolitiska sömn och krävde det enda som kan vara rätt och riktigt. Ung Pirats östra distrikt och Piratpartiet Västmanland fick genom bl.a. Simon Lindgrens viktiga arbete in en debattartikel i VLT. Ung Pirat Skövdes Rickard Wahlander blev t.o.m. intervjuad i Skövde Nyheter.

Och ska jag vara lite snäll mot Aftonbladet publicerade de faktiskt Ung Pirats förbundsordförande Gustavs Nipes debattartikel ”Alla goda krafter måste försvara det fria internet”. Dock endast med en kort hänvisning till nätartikeln i papperstidningen. Jag menar, varför skulle man ge medieutrymme åt demokrati…?

Pusha gärna inlägget

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, ideologi, princip, principer, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, piratrörelsen, frihet, rättsstat, hopp, humanitet, mänsklighet, utveckling, optimism, upplysning, humanism, medmänsklighet, människorätt, demokrati, kommunikation, öppenhet, tolerans, förnuft, etik, moral, kontroll, makt, ignorans, okunskap, teknik, teknologi, informationsfrihet, censur, Internet, nyhet, nyheter, informationsfrihet, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, lagstiftning, kultur, informationspolitik, budbärarimmunitet, budbärarimmuniteten, Internetoperatörer, Internetoperatör, Internetleverantör, Internetleverantörer, ISP, The Pirate Bay, Pirate Bay, TPB, Pirate Bay, rättsväsende, rätten, rätt, korruption, hot, hotbrev, näthat, näthot, juridik, jäv, inkompetens, rättssäkerhet, yttrandefrihet, demonstrationer, demonstration, manifestationer, manifestation, Medborgarplatsen, aktivism, pirataktivism, media, gammelmedia, journalistik, tidning, tidningar, Dagens Nyheter, DN, Lars Epstein

Read Full Post »

Vem bryr sig om hotet mot demokratin?

I svåra tider behöver människan hopp. Jag själv brukar ta min tillflykt till detta djupt humanistiska budskap från ett tidigare årtusende. Tyvärr behövs det fortfarande.

Nu till nutiden.

Det var en gång en demokrati. En liten, liten demokrati på ett litet, litet klot, helt omslutet av den oändliga världsrymden.

I demokratin bodde människor. De klagade ofta. Än var det en sångtävling där andra människor röstat ”fel”; än var det trafiken som fungerade suboptimalt i mötet med stora mängder fruset vatten. Det var ett ganska välmående land, således. Och demokratin – själva landets fundamenta, dess främsta definierande drag -, det togs så givet att några hot aldrig syntes till.

Fram tills en dag. En vinterdag i slutet av februari började för de allra flesta människorna i demokratin helt ordinärt. Men för ett litet, litet fåtal människor – närmare bestämt 14 stycken – var det som om Jorden skälvde.

Livet vändes upp och ned. Allt blev omtumlat. Och så vidare, i en rad metaforer från den elementära omvärldsorentieringens värld, som ändå inte riktigt lyckas ringa in den obönhörliga känslan av att livet kanske aldrig blir sig likt.

”Existensminimum.” ”Livslånga böter.” ”Potentiella fängelsestraff.” Dessa begrepp kändes för de flesta människor i det lilla landet helt främmande. Men nu stod de där – 14 människor, på morgonen i slutet av mars – och behövde själva inse den skrämmande storheten i de ord som på virtuella pappersark lyste framför dem, skickade av en hänsynslös och mäktig lobbygrupp i syfte att kväsa obekväma men rimlgien helt lagliga röster som ifrågasatte deras politiska inflytande.

Men landet var en demokrati. Och de 14 var inga förhärdade förbrytar, laglösa ligister eller samvetslösa skurkar. De var – i brist på en bättre term – ”verklighetens folk”. Bara det att verkligheten nu innefattade sådant som kulturs- och kunskapspridning samt medborgarrättslig aktivism i en form de flesta av 1800-talets ideologer inte kunnat föreställa sig i sin vildaste fantasi.

De var – vilket är mer relevant i vår berättelse – styrelseledamöter i ett officiellt, registrerat politiskt parti, med parlamentarisk representantion på kontinental nivå. Människorna representerade, utgjorde, var själva i viss utsträckning en fundamental del i just den demokrati som utgjorde landets väsen. Om landet verkligen var en så välfungerande demorkati som alla trott skulle de givetvis inte stå ensamma i denna stund av frontalangrepp på statsskicket.

Men just där och då – en morgon i slutet av mars, då breven flimrade på näthinnor över hela landet – kändes det nog ganska ensamt.

Om detta varit en verklig saga hade slutet varit självklart och lyckligt. De andra politiska partierna, som hade demokratin att tacka för sin framgång ditintills, skulle givetvis fördöma detta angrepp på några som – åsiktsskiljaktigheter till trots – utgjorde deras demokratiska kollegor. Medierna, som själva i gamla tider drivit på med en brinnande iver för demokratins utveckling, skulle självfallet göra denna frontalattack på styrelseskickets fundamenta till förstasidesstoff och tillägna det spaltmeter av upprörd frustration. Och rättsväsendet, som i maktdelningen utgör en lika viktig roll för det demokratiska samhället som de andra institutionerna, skulle kunna garantera en rättssäker, rimlig och regelenlig prövning av det därmed löjeväckande hotet.

Foto: Tom Small (tsmall på flickr). CC-BY-SA 2.0.

Nu är det ingen saga. Det är oresonlig realitet, där Hollywood inte står för berättelsernas lyckliga slut utan istället för de ursprungliga konflikterna. I verkligheten verkar partierna (bortsett från enstaka undantag) ha nog med sina egna angelägenheter för att orka bry sig om något så futtigt som ingrepp i statsskickets grund. Medierna tar knappt upp det alls, mer än med pliktskyldiga notiser och ett språkbruk som välvilligt går demokratins fiender till mötes (enstaka media inom lokal-, kultur- samt digitalmedia utmärker sig dock). Och rättsväsendets absurda oförmåga att leva upp till medborgarnas legitima krav på respekt för rättsstatens grundläggande principer var själva anledningen till att de 12 styrelseledamöterna inte skrattade, kastade brevet i papperskorgen och gick vidare i sin demokratiska kamp.

Istället måste de oroa sig över och i praktiken välja mellan å ena sidan sin yttrandefrihet – och å andra sin privatekonomi, sin framtid och sina barn.

Vad är det för jävla demokrati vi lever i?

*

Piratpartiet, dess styrelse och i någon mån övriga företrädare har mottagit hot från Rättighetsalliansen, det kommersiella särintresse som tidigare gick under namnet Antipiratbyrån. Då tyckte jag piraters prat om ”maffiametoder” var grovt överdrivet – visst var Antipiratbyrån omoraliska, men något slags grundläggande anständighet upprätthöll de ändå. Nu, emellertid, har man trätt över en gräns. Att hota ett registrerat partis främsta företrädare för helt legal verksamhet, implicit uppbackade av ett korrupt rättssystem, är något som sedan länge lämnat allt vad anständighet heter bakom sig. Syftet är tydligt: yttrandefriheten, budbärarimmuniteten och demokratin ska undergrävas.

Våldsupprätthållandet överlåts visserligen åt staten (i form av rättsväsende och polis), och våldets natur (eventuell inlåsning och exterma bötesbeslopp) är givetvis väsensskilt från maffians metoder. Men så värst överdrivet är det inte längre. För även om hotet är på mycket låg nivå juridiskt och tekniskt, spelar det föga roll när rättsväsendet är så rättsosäkert som det var under Pirate Bay-rättegången med mutad polis och jävig domare.

Till er utanför Piratpartiet: ni behöver verkligen inte gå med i partiet för att visa ert stöd, som andra gjort. Däremot förväntar jag mig att alla som ser sig som vänner av demokratin står upp och protesterar. Bor du i Stockholm? Kom på demonstration för demokratin på lördag 14:00 på Medborgarplatsen. Särskilt andra partier är varmt välkomna, anser jag; detta är inte i första hand ett angrepp på Piratpartiet utan ett angrepp på Sveriges statsskicks funktion i praktiken. Inget ärende är mer gemensamt viktigt än detta.

Till er inom Piratpartiet: om vi vill visa oss värdiga det förtroende vi förväntar oss att medborgare ska räcka över i våra händer krävs en grundläggande anständig nivå – från och gentemot alla sidor. Diskutera gärna potentiella konsekvenser av olika valmöjligheter. Erbjud gärna er hjälp. Och hjälp gärna till – inte minst om du har juridisk kompetens. Men ifrågasätt inte integriteten hos de som mer än de flesta andra genom partiets historia kämpat för demokratin, för medborgarrätten och för kulturen. De är fantastiska människor, entusiastiska eldsjälar och verkliga vänner av vår sak. Att antyda något annat – utan att själv erbjuda sig att ta över deras position – är varken vänligt eller konstruktivt. Och det är givetvis förkastligt bortom ord att ge sig på enskilda personer på den antidemokratiska sidan. Vi kämpar mot en struktur, mot en lagstiftning, mot ett bolag. Inte mot några människor.

Istället måste vi uppamma all den enorma förmåga till samarbete och nätkärlek som finns i vår rörelse. Den behövs nu nu mer än någonsin. Som en vis människa har skrivt: ”We are only as strong as we are united, as weak as we are divided. [The enemy’s] gift for spreading discord and enmity is very great. We can fight it only by showing an equally strong bond of friendship and trust. Differences of habit and language are nothing at all if our aims are identical and our hearts are open.”

Till er i Piratpartiets styrelse: jag stödjer er vilket beslut ni än må ta. I mina ögon är ni alltid hjältar.

*

I svåra tider behöver människan hopp. Jag själv brukar ta min tillflykt till detta djupt humanistiska budskap från ett tidigare årtusende. Tyvärr behövs det fortfarande.

Kanske allra mest just nu.

Pusha gärna inlägget

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, ideologi, princip, principer, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, piratrörelsen, frihet, rättsstat, hopp, humanitet, mänsklighet, utveckling, optimism, upplysning, humanism, medmänsklighet, människorätt, demokrati, kommunikation, öppenhet, tolerans, förnuft, etik, moral, kontroll, makt, ignorans, okunskap, teknik, teknologi, informationsfrihet, censur, Internet, nyhet, nyheter, informationsfrihet, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, lagstiftning, kultur, informationspolitik, budbärarimmunitet, budbärarimmuniteten, Internetoperatörer, Internetoperatör, Internetleverantör, Internetleverantörer, ISP, The Pirate Bay, Pirate Bay, TPB, Pirate Bay, rättsväsende, rätten, rätt, korruption, hot, hotbrev, näthat, näthot, juridik, jäv, inkompetens, rättssäkerhet, yttrandefrihet

Read Full Post »