Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Klimatpolitik’

Motion: En rättighetsbaserad och vetenskaplig miljöpolitik

Piratpartiet breddas. Vi går från ett ganska smalt, IT-baserat parti som bryr oss om föga mer än medborgarrättInternet och immaterialrätt – till ett frihetligt, humanistiskt och demokratiskt parti som svarar på alla frågor: såväl de traditionella vård-skola-omsorg-ekonomi-områdena, som de framtidsfrågor som dagens partier knappt tänkt på.

Jag välkomnar denna utveckling, och drar mitt strå till stacken genom att skriva motioner till Piratpartiets medlemsmöten, som hålls varje vår och höst. Här nedan kommer min tredje motion till Piratpartiets vårmöte 2013 (som äger rum online 1 april till 12 maj): denna handlar om miljöpolitik. Dessa frågor kommer jag givetvis driva även inom Ung Pirats förbundsstyrelse, om jag får medlemmarnas förtroende för det – jag kandiderar nu till styrelsen.

(Vill du också skriva en motion? Läs här!)

Vad tycker du om min motion nedan? Kommentarer, kritik och frågor mottages tacksamt!

En rättighetsbaserad och vetenskaplig miljöpolitik

Människan är beroende av naturen. Foto: Tomas Castelazo, CC-BY-SA 3.0.

Människan är beroende av naturen. Foto: Tomas Castelazo, CC-BY-SA 3.0.

”Det är lika fel att döda med ett knytnävsslag som med en skorsten.”

Orden är inte mina, utan den liberala debattören Johan Norbergs. Annars har liberaler överlag inte engagerat sig särskilt mycket i miljöpolitik. Eller, mer generellt: rättighetsperspektivet har inte varit med i svensk miljöpolitik. Alls, i princip.

Klassisk rättighetsteori säger att alla bör ha så mycket frihet som möjligt – så länge de inte hindrar andras frihet. (Eller, med andra ord, att folk ska få utöva sina rättigheter så mycket som möjligt – så länge de inte kränker andras rättigheter.) Detta kallas skadeprincipen, och är en allmänt vettig princip som piratrörelsen ofta utgår i från. Bland annat – för att ta ett konkret exempel – har Piratpartiets partiledare Anna Troberg (underförstått) resonerat utifrån skadeprincipen i debatten om näthatet.

Denna skadeprincip och detta rättighetstänkande anser jag att vi bör anamma även i miljöfrågor, vad gäller miljöförstöring (i form av t.ex. utsläpp av växthusgaser och farliga kemikalier). En skillnad gentemot näthatsexemplet är att den miljöförstörande verksamheten i princip aldrig är en grundläggande mänsklig rättighet, medan yttrandefriheten är det; det är alltså redan från början mycket enklare eller mer acceptabelt att genomföra inskränkningar i ”rätten” att förstöra miljön.

Så, kränks någon rättighet av miljöförstöring? Ja! Klimatförändringar hotar miljontals människoliv världen över, i form av torka, översvämningar, naturkatastrofer och mer allmänna förhållanden av lokala klimatförhållanden så att tidigare beboeliga områden förstörs. Dessa människors rätt till liv – den mest fundamentala av de mänskliga rättigheterna – hotas alltså av klimatförändringar. Klimatförändringar orsakas av utsläpp av växthusgaser. Således bör växthusgasutsläppen minska, och åtgärder och förbud som syftar till detta kan motiveras ur ett rättighetsperspektiv utifrån skadeprincipen.

Kränks någon annans rättighet av annan miljöförstörning? Ja! Många kemikalier släpps ut vid viss industriverksamhet. Medan kemikalier givetvis inte i sig är dåligt -världen består av kemikalier – är det ett stort problem att många av kemikalierna som släpps ut är farliga för människors hälsa. Dessutom samverkar de ofta på mycket svårförutsägbara komplexa sätt; kemikalier som i sig inte är farliga kan bli farliga då de kommer i kontakt med varandra (detta kallas cocktaileffekten). En fara vissa kemikalier – miljögifter – utgör för mänskligheten är att den minskar mäns fertilitet. (Se t.ex. Naturskyddsföreningens webbplats för mer information.) Rätten att reproducera sig – och rätten till hälsa – kan helt klart räknas in i rätten till privatliv skyddat från godtyckligt ingripande: den kroppsliga integriteten ska inga storbolag få förstöra genom utsläpp av kemikalier människor inte kan skydda sig ifrån. Således kan åtgärder och förbud som syftar till att stoppa farliga kemikalier motiveras ur ett rättighetsperspektiv.

Det finns mycket mer miljöförstörande verksamhet – givetvis – men denna motion fokuserar av tidsbrist (detta skrivs när 20 minuter är kvar till motionsstopp) på dessa bägge mycket viktiga och i allra högsta grad rättighetskopplade områden.

(Sedan drabbar förstås miljöförstöring även naturen mycket, och personligen anser jag att naturen har ett egenvärde. Men det är en annan fråga: i denna motion resonerar jag endast utifrån människors rättigheter.)

Något bör också här sägas om vetenskap. Den teknikoptimistiska och rationella approach piratrörelsen valt gentemot politiska frågor bör givetvis appliceras även på miljöfrågor. Således måste all vår miljöpolitik vila på en naturvetenskaplig grund. Här finns ett visst dilemma: medan det finns i stort sett fullständig konsensus bland forskare rörande människors påverkan på klimatförändringarna, är kemikalierna – på grund av deras mängd, komplexitet, svårförutsägbarheten i cocktaileffekten och bristen på forskning – betydligt mindre utredda. Här bör försiktighetsprincipen användas, d.v.s. allt vi inte vet om det är farligt eller ej bör behandlas som om det vore farligt. Dock måste försiktighetsprincipen givetvis användas inom rimliga gränser. (Mer utvecklat resonemang om det finns på Breddningsbloggen av Henrik Brändén.)

Därtill är givetvis mer vetenskap i sig något väldigt pirat att förespråka; vi vill ju t.ex. att EU:s jordbrukspengar ska läggas på forskning istället. En del av ökade anslag till forskning bör definitivt läggas på att lösa miljöfrågorna, som är några av vår tids absolut viktigaste frågor.

Yrkanden

Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att:

  1. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Det offentliga och offentligt ägda bolag ska aldrig subventionera/bekosta verksamhet som innebär omfattande utsläpp av växthusgaser, t.ex. flygindustrin eller kolkraftsutbyggnad, varken i Sverige eller utomlands.”
    Motivering: Det här ställningstagandet rör endast det offentligas agerande och är alltså på inget sätt en inskränkning i den privata friheten. Samtidigt innebär omfattande utsläpp av växthusgaser en enorm inskränkning i den privata friheten. Det offentliga bör inte utföra enorma inskränkningar i den privata friheten.
  2. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Mer resurser bör läggas på naturvetenskaplig forskning – såväl grundforskning som teknikutveckling – med målet att få en bättre förståelse för och bättre kunna hantera olika miljöhot.”
    Motivering: Forskning är i sig bra för att det bygger kunskapssamhället. Forskning på miljöhot är dessutom bra för att det hjälper oss att finna vetenskapligt hållbara lösningar på några av vår tids största problem.
  3. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige ska alltid följa samtliga sina internationella åtaganden i miljöfrågor.”
    Motivering: Dessa åtaganden är ofta inte särskilt långtgående alls och mycket lätta att fylla – men likväl finns risken att Sverige bryter mot dem. Att respektera internationella åtaganden måste vara en absolut miniminivå för miljöarbetet. Dessutom är respekt för internationella åtaganden en fundamental princip för rättsstaten. Tilläggas bör att denna formulering givetvis inte innebär ett förbud för Sverige att gå längre än sina internationella åtaganden.
  4. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör radikalt minska sina koldioxidutsläpp (även inkluderat de som indirekt produceras genom efterfrågan från svenska konsumenter på produkter från omvärlden) genom t.ex. punktskatter på miljöfarlig verksamhet.”
    Motivering: Eftersom koldioxidutsläpp innebär inskränkningar i många människors rätt till liv måste de minskas radikalt. Punktskatter torde vara ett tämligen effektivt sätt att nyttja marknadskrafterna för att undvika dessa inskränkningar.
  5. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör radikalt minska sina koldioxidutsläpp (även inkluderat de som indirekt produceras genom efterfrågan från svenska konsumenter på produkter från omvärlden) genom att all offentlig verksamhet (t.ex. offentlig upphandling och statlig ägda bolags agerande) bör ske med miljöhänsyn som en mycket viktig faktor.”
    Motvering: Eftersom koldioxidutsläpp innebär inskränkningar i många människors rätt till liv måste de minskas radikalt. Denna motions första yrkande kommer åt de riktigt absurda sakerna, som att svenska staten subventionerar kolkraft (en av världens sämsta energikällor ur klimatsynpunkt) – men det räcker inte. Även då annan verksamhet som inte ger lika omfattande växthusgasutsläpp behandlas offentligt måste miljöhänsyn vägas in; den samlade effekten hos sådan miljöhänsyn om den appliceras genomgående i den offentliga verksamheten skulle bli avsevärd.
  6. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör ta ansvar för de negativa konsekvenser Sveriges produktion medfört och medför för människors rättigheter i andra länder genom att ge additionellt (d.v.s. utökat) ”klimatbistånd” eller egentligen ett slags skadestånd till de länder som drabbas av klimatförändringarna.”
    Motivering: Detta är det minsta som kan begäras från en stat som med sin verksamhet i en omfattande utsträckning inskränkt andras rättigheter till liv (genom växthusgasutsläpp). Att sätta en ny stämpel på det vanliga biståndet – utan att öka det ett dugg – vore förstås ett hån och inte på något sätt ett rimligt skadestånd; därför måste ”klimatbiståndet” vara additionellt.
  7. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör gå före för att nå det naturvetenskapligt grundade målet om ej mer än 1,5 graders uppvärmning globalt genom att minska sina egna utsläpp av växthusgaser till nära 0-nivå till år 2030.”
    Motivering: Konkreta mål är bra, för att åtgärder ska kunna utvärderas och anpassas till målet. Vad målet exakt bör vara är förstås en fråga för diskussion, men 1,5 graders uppvärmning synes vara det som de flesta forskare menar behövs för att undvika katastrofala konsekvenser (även 2 grader, det tidigare målet, har nu visat sig ge mer katastrofala konsekvenser än vad man tidigare trodde).
  8. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Förbud bör införas mot alla de kemikalier som man – då försiktighetsprincipen tillämpas inom rimliga gränser – utifrån naturvetenskaplig forskning kommer fram till utgör ett hot mot människors rätt till kroppslig integritet.”
    Motivering: Helt enkelt för att integritet inte endast handlar om privatliv skyddat från övervakning utan även kroppslig integritet skyddade från skadliga kemikalier.
  9. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Klimatarbete måste ske på flera nivåer samtidigt: globalt (t.ex. FN), kontinentalt (t.ex. EU), nationellt (t.ex. Sverige), regionalt (t.ex. länen), lokalt (t.ex. kommuner) och privat (t.ex. företag). Att klimatarbetet misslyckas på en nivå – t.ex. på FN-nivå just nu – är ingen ursäkt för att strunta i att ta sitt ansvar på övriga nivåer; snarare innebär FN:s klimatsystems misslyckande att det är viktigare än någonsin med aktion på t.ex. nationell och lokal nivå. Klimatarbete på alla nivåer måste präglas av insikten om att varje insats är värdefull och behövlig för att långsiktig hållbarhet ska säkras.”
    Motivering: Det är mycket viktig att vi inte går med på påståenden som att ”Sverige släpper bara ut mindre än 1 procent av världens samlade växthusgaser – så vi behöver inte göra någonting” – för varje verksamhet kan reduceras till agenter som släpper ut mindre än 1 procent (USA kan brytas ned i delstater, globala företag kan brytas ned i nationella avdelningar o.s.v.), och om alla agerar som om de därför inte behöver ta något ansvar kommer inget ansvar tas. Konsekvenserna blir då katastrofala.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, ideologi, sakpolitik, , , , , , , , , , styrelse, styrelser, förbundsstyrelse, förbundsstyrelsen, Ung Pirats förbundsstyrelse, Ung Pirats styrelse, motion, motioner, handel, utrikespolitik, handelshinder, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, , , , , , , , , , Ung PiratUPideologiprincipprinciperpiratrörelsenfrihet, hopphumanitetmänsklighet, utvecklingoptimismupplysninghumanismmedmänsklighet,
människorätt, förnuftetikmoralkontrollmakt, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Annonser

Read Full Post »

Earth Hour är kanske dåligt – vi rika västlänningar manifesterar i ett ytligt jippo mot lamporna, när elen faktiskt är en enormt stor källa till välfärd för tredje världen. Dessutom är det ineffektivt och t.o.m. kontraproduktivt; några släckta lampor stoppar inte klimatförändringarna.

Eller så är Earth Hour kanske bra – en timma på Jorden enas hela mänskligheten i en gemensam aktion för sin planet. Däri ligger symbolvärdet – inte i vilket energislag man valt att använda.

Det spelar faktiskt ingen roll.

Det enda som spelar någon roll är att förlusten av den biologiska mångfalden kostade världen mer än dubbelt så mycket som börskraschen på Wall Street 2008. Det enda som spelar någon roll är att naturkatastrofer förstör för de som idag har det allra sämst på Jorden. Det enda som spelar någon roll är att ofattbara mängder människor kommer om växthuseffekten inte stoppas.

Klimatpolitiken är usel – i FN, i EU, i Sverige. Vi måste fixa den. Så hur gör vi då?

Vi startar PUSH Sverige!

PUSH Sverige lanserades så sent som igår kväll under Earth Hour och är en helt ny och fabulöst cool organisation för att rädda klimatet (som smygstartade lite häromdagen med en debattartikel i SvD, som var ganska skrämmande). Kolla filmen!

Är du under 30 år? Gå med i PUSH Sverige! Det är givetvis gratis. Sedan då? Kom på våra event! En särskild spännande sak tycker jag KLIMATSKRIKET! är, då vi den 4 maj träffas utanför Rosenbad för att – surprise! – skrika ut vår ilska över att Regeringen nonchalerar klimatfrågorna. Vill du engagera dig mer aktivt? Flera fantastiska initiativ att hjälpa till med hittar du här!

Är du över 30 år? Gå med i Naturskyddsföreningen eller Jordens vänner! Eller båda! Bägge dessa föreningar arbetar aktivt – varje timme, varje dygn, varje år – för att stoppa klimatförändringarna och rädda världen undan exploatering, miljöförstörelse och torka. Vill du engagera dig just i klimatfrågan bör du dessutom kolla in Föräldravrålet. Din insats behövs!

Nu räddar vi klimatet – tillsammans!

Jorden liknar en vacker tavla. Tyvärr har vi ingen kopia. Originalversionen måste därför behandlas med största försiktighet.

Jorden liknar en vacker tavla. Tyvärr har vi ingen kopia. Originalversionen måste därför behandlas med största försiktighet.

Pusha gärna PUSH Sverige!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ideologi, sakpolitik, utrikespolitik, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, , , , , , , , ideologiprincipprinciperpiratrörelsenfrihethopphumanitetmänsklighet, utvecklingoptimismupplysninghumanismmedmänsklighet,
människorätt,demokratiöppenhettoleransförnuftetikmoralkontrollmaktignoransokunskap, ,,
, , , , , , , , ,

Read Full Post »

Global uppvärmning åsamkad av mänsklig aktivitet finns. Vi kan alltså stoppa den globala uppvärmningen. Global uppvärmning kan vara ganska förödande och är definitivt negativ för mänskligheten. Om dessa tre påståenden är vetenskapen enig. (Ja, jag vet att det finns några individer – ofta folk som inte forskar på detta – som motsätter sig det som är vetenskaplig konsensus, men de flesta vetenskapliga teorier torde ha några motståndare.) Vi bör alltså göra allt – som är rimligt – som står i vår makt för att stoppa global uppvärmning.

Naturligtvis finns möjligheten att vetenskapen har fel. Men det är väldigt osannolikt att vetenskapen har fel. Vi borde ha minskat koldioxidutsläppen även om vetenskapen hade varit oenig (något den på intet sätt är). För då skulle försiktighetsprincipen använts: Om vi gör något åt koldioxidutsläppen blir det inte katastrof. Om vi inte gör något åt det blir det mycket säkert katastrof.

”Sådana här förändringar i klimatet är vanliga”, säger en del (några av de få forskarna som motsäger det som är vetenskaplig konsensus och ganska många debattörer som inte vill ta till sig de skrämmande fakta som vetenskapen vidhåller) och visar på bland annat en förändring på medeltiden. Mmm. På Medeltiden skedde en förändring i klimatet. Det är sant. Men den var avsevärt mycket mindre än de som sker nu. Se Al Gores film En obekväm sanning för en tabell som visar på den stora skillnaden mellan dåtidens förändring och nuvarande förändring.

Vissa menar att ekonomin gör att vi inte alls kan bry oss om miljön, särskilt nu i lågkonjunkturen. Dåligt argument. Dels är miljön betydligt viktigare än ekonomin. Dels skadas ekonomin mycket mer av att vi vidtar åtgärder senare, eftersom åtgärderna då kommer behöva vara mycket större, än om vi vidtar åtgärder nu.

Nu när vi konstaterat att  global uppvärmning orsakas av människan och att den därmed kan och bör förhindras av människan kommer en naturlig följdfråga: Varifrån bör vi få energin? (Inte från kol och olja, naturligtvis; det bidrar till den globala uppvärmningen.) Det finns några andra alternativ, som kan delas upp i två grupper: kärnkraft och icke-kärnkraft, det vill säga förnyelsebara energikällor som solenergi (solpaneler), vindkraft, vattenkraft och, som färdmedel, etanol. Kärnkraft har flera nackdelar:

  • Den är osäker. ”Tjärnobylolyckor” kan inträffa igen (om än är det liten risk för detta).
  • Slutförvaringen är inte löst.
  • Brytning av uran kan ha negativ effekt på miljön och lokalbefolkningen där den sker.
  • Lite koldioxidutsläpp sker när uranet bryts.
  • Kärnkraftverk är fula (personligen tycker jag att kärnkraftverk är betydligt fulare än vinkraftverk, men det är subjektivt och därmed inte giltigt som argument).

Självfallet finns även några argument för kärnkraften:

  • Kärnkraft är, faktiskt, ett effektivt sätt att få tag på/skapa energi.

Nu till solkraft, vindkraft, vattenkraft och sådant (först nackdelar):

  • Vattenkraftverk kan påverka naturen där de är dåligt.

Fördelar:

  • Förnyelsebara energikällor är betydligt säkrare än kärnkraft.
  • Det blir inget avfall, åtminstone inget vars slutförvarning behöver lösas.
  • Solpaneler och vinkraft åstadkommer antagligen mindre koldioxidutsläpp än uranbrytning.
  • Förnyelsebara energikällor räcker. Detta stöds av, enligt Peter Eriksson, flera vetenskapliga rapporter.

Frågan verkar vara tämligen enkel. Global uppvärmning bör hindras, och förnyelsebara energikällor bör användas. Dessutom bör energianvändningen minskas.

På Newsmill finns flera debattartiklar: Vi väljer säker och billig energi istället för dyr och farlig kärnkraft av Peter Eriksson, Kärnkraft, framtidens lösning? av Magnus Andersson (Honom träffade jag ju igår! Synd att jag inte tog upp den här frågan och kunde övertyga honom eller övertygass av honom.) och Miljörörelsens låsningar bäddar för mer kolkraft i världen av Mark Lynas. De två sistnämnda artiklarna håller jag inte med, men de är ändå relevanta som länkar i blogginlägget. Även på DN Debatt finns ett inlägg (som jag inte håller med om), av Göran Hägglund.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Sverige släpper bara ut 18 promille av hela världens koldioxidutsläpp (om det är exakt 18 promille vet jag inte, men den exakta uppgiften är tämligen onödvändig för min poäng). Mycket lite. Således hävdar många att ”vi släpper ut så lite, så våra ändringarna kommer ändå inte spela någon roll i det stora hela”. Vid första anblicken ter sig detta argument ganska bra. Men om det benas ut, är det egentligen helt intesägande. Dåligt, alltså.

Detta baseras nämligen på indelningen i länder. Som motpol till att Sverige kan göra lite nämns ofta att USA eller Kina måste göra mycket. Visst. Min poäng är dock att: varför dela upp just i Sverige, Kina eller USA? En gräns inom Europeiska Unionen går den också. Eller varför inte en stat i USA. Ja, det vore nog möjligt att dela in världen i olika 18 promilles-områden. (Figurerade exempel:) Kalifornien släpper ut 36 promille. Å andra sidan släpper södra Kalifornien ut bara 18 promille, och norra därmed den också 18  promille. Sådan uppdelning kan ske över hela jordklotet. Snart kommer det finnas gränser som inbegriper varje plats på jorden. Slutsats: ingen kan göra något som skapar skillnad i det stora hela.

Men vänta nu. Den slutsatsen kan logiskt sett inte stämma. Den motsäger nämligen ”mänskligheten ligger bakom mången utsläpp av växthusgaser”, vilket är vetenskapligt bevisat. Alltså kan vi lugnt förkasta 18 promillesargumentet och istället börja skapa förändring – i ett hushåll, i hela Skåne, i hela Sverige, i Norden, i Europeiska Unionen. I världen.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

På toppmötet i Bryssel verkar det gå åt skogen. Terrorhot, svårt samarbete mellan de olika politikerna/länderna och annat strunt. Politikerna hävdar att vi inte har råd att lösa miljöproblemen nu, i denna lågkonjunktur. Samma sak hävdades igår från konsumentföreträdarnas (eller kapitalisernas) håll i programmet Kvällsöppet med Ekdahl, vars första del jag redan skrivit om. Intressant argumentation igår, men tyvärr missade konsumismmotståndarna det avgörande argumentet.

Uppenbarligen biter inte ”miljön kommer bli dålig”-argument på kapitalisterna, som bara bryr sig om konunktur och siffror, verkar det som. Därför bör vi, miljöskyddare, framhålla den ekonomiska aspekten. Om vi inte löser klimatproblemen nu, kommer vi behöva göra det senare, och då kommer det kosta mycket, mycket mer. Och vi kan inte skjuta upp det i oändlighet. Då finns det till slut inget (beboeligt) jordklot kvar att ha finasiella system på. Så vi måste vidta åtgärder NU. Inte imorgon (eller snarare om ett par decennium som det menas i dessa långsiktigt politiska sammanhang). NU.

Och till de som ifrågasätter IPCC:s auktoritet, och lyssnar på betydligt färre forskare säger jag detta:

Se det såhär: Om klimatförändringarna inte är orskade av människan, eller människans påverkan är överdriven, och vi satsar mcyket pengar och ork på detta: vad blir resultatet? Jo, vi kommer att i onödan satsat pengar och ork på något meningslöst. Trist, men inte katastrofalt. Om IPCC däremot har rätt, men vi inte satsar pengar/ork på att lösa problemen utan viftar bort det som osanning/överdrift: vad blir resultatet? Ja, definitivt katastrofal. Jag vet vilket worst case-scenario jag väljer…

Fredrik Reinfeldt verkar hålla med mig om att finanskrisen inte kan användas som argument till att inte lösa klimatförändringar. Gott. Tänk, för tre år sedan hade ingen kunnat tro att Reinfeldt skulle säga det. Och jag är optimist, faktiskt. Sveriges klimatfarliga utsläpp har minskat. Mycket bra. Vi ska nog kunna lösa det här ändå.

Så politiker, ta ert förnuft till fånga. Och privatpersoner: agera ”klimatsmart”.

Gammalmedialänkar: Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Dagens Nyheter, Dagens Nyheter.

Nymedialänkar: Westerstrand, Staffan Strömbeck,

Read Full Post »