Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Klimat’

Motion: En rättighetsbaserad och vetenskaplig miljöpolitik

Piratpartiet breddas. Vi går från ett ganska smalt, IT-baserat parti som bryr oss om föga mer än medborgarrättInternet och immaterialrätt – till ett frihetligt, humanistiskt och demokratiskt parti som svarar på alla frågor: såväl de traditionella vård-skola-omsorg-ekonomi-områdena, som de framtidsfrågor som dagens partier knappt tänkt på.

Jag välkomnar denna utveckling, och drar mitt strå till stacken genom att skriva motioner till Piratpartiets medlemsmöten, som hålls varje vår och höst. Här nedan kommer min tredje motion till Piratpartiets vårmöte 2013 (som äger rum online 1 april till 12 maj): denna handlar om miljöpolitik. Dessa frågor kommer jag givetvis driva även inom Ung Pirats förbundsstyrelse, om jag får medlemmarnas förtroende för det – jag kandiderar nu till styrelsen.

(Vill du också skriva en motion? Läs här!)

Vad tycker du om min motion nedan? Kommentarer, kritik och frågor mottages tacksamt!

En rättighetsbaserad och vetenskaplig miljöpolitik

Människan är beroende av naturen. Foto: Tomas Castelazo, CC-BY-SA 3.0.

Människan är beroende av naturen. Foto: Tomas Castelazo, CC-BY-SA 3.0.

”Det är lika fel att döda med ett knytnävsslag som med en skorsten.”

Orden är inte mina, utan den liberala debattören Johan Norbergs. Annars har liberaler överlag inte engagerat sig särskilt mycket i miljöpolitik. Eller, mer generellt: rättighetsperspektivet har inte varit med i svensk miljöpolitik. Alls, i princip.

Klassisk rättighetsteori säger att alla bör ha så mycket frihet som möjligt – så länge de inte hindrar andras frihet. (Eller, med andra ord, att folk ska få utöva sina rättigheter så mycket som möjligt – så länge de inte kränker andras rättigheter.) Detta kallas skadeprincipen, och är en allmänt vettig princip som piratrörelsen ofta utgår i från. Bland annat – för att ta ett konkret exempel – har Piratpartiets partiledare Anna Troberg (underförstått) resonerat utifrån skadeprincipen i debatten om näthatet.

Denna skadeprincip och detta rättighetstänkande anser jag att vi bör anamma även i miljöfrågor, vad gäller miljöförstöring (i form av t.ex. utsläpp av växthusgaser och farliga kemikalier). En skillnad gentemot näthatsexemplet är att den miljöförstörande verksamheten i princip aldrig är en grundläggande mänsklig rättighet, medan yttrandefriheten är det; det är alltså redan från början mycket enklare eller mer acceptabelt att genomföra inskränkningar i ”rätten” att förstöra miljön.

Så, kränks någon rättighet av miljöförstöring? Ja! Klimatförändringar hotar miljontals människoliv världen över, i form av torka, översvämningar, naturkatastrofer och mer allmänna förhållanden av lokala klimatförhållanden så att tidigare beboeliga områden förstörs. Dessa människors rätt till liv – den mest fundamentala av de mänskliga rättigheterna – hotas alltså av klimatförändringar. Klimatförändringar orsakas av utsläpp av växthusgaser. Således bör växthusgasutsläppen minska, och åtgärder och förbud som syftar till detta kan motiveras ur ett rättighetsperspektiv utifrån skadeprincipen.

Kränks någon annans rättighet av annan miljöförstörning? Ja! Många kemikalier släpps ut vid viss industriverksamhet. Medan kemikalier givetvis inte i sig är dåligt -världen består av kemikalier – är det ett stort problem att många av kemikalierna som släpps ut är farliga för människors hälsa. Dessutom samverkar de ofta på mycket svårförutsägbara komplexa sätt; kemikalier som i sig inte är farliga kan bli farliga då de kommer i kontakt med varandra (detta kallas cocktaileffekten). En fara vissa kemikalier – miljögifter – utgör för mänskligheten är att den minskar mäns fertilitet. (Se t.ex. Naturskyddsföreningens webbplats för mer information.) Rätten att reproducera sig – och rätten till hälsa – kan helt klart räknas in i rätten till privatliv skyddat från godtyckligt ingripande: den kroppsliga integriteten ska inga storbolag få förstöra genom utsläpp av kemikalier människor inte kan skydda sig ifrån. Således kan åtgärder och förbud som syftar till att stoppa farliga kemikalier motiveras ur ett rättighetsperspektiv.

Det finns mycket mer miljöförstörande verksamhet – givetvis – men denna motion fokuserar av tidsbrist (detta skrivs när 20 minuter är kvar till motionsstopp) på dessa bägge mycket viktiga och i allra högsta grad rättighetskopplade områden.

(Sedan drabbar förstås miljöförstöring även naturen mycket, och personligen anser jag att naturen har ett egenvärde. Men det är en annan fråga: i denna motion resonerar jag endast utifrån människors rättigheter.)

Något bör också här sägas om vetenskap. Den teknikoptimistiska och rationella approach piratrörelsen valt gentemot politiska frågor bör givetvis appliceras även på miljöfrågor. Således måste all vår miljöpolitik vila på en naturvetenskaplig grund. Här finns ett visst dilemma: medan det finns i stort sett fullständig konsensus bland forskare rörande människors påverkan på klimatförändringarna, är kemikalierna – på grund av deras mängd, komplexitet, svårförutsägbarheten i cocktaileffekten och bristen på forskning – betydligt mindre utredda. Här bör försiktighetsprincipen användas, d.v.s. allt vi inte vet om det är farligt eller ej bör behandlas som om det vore farligt. Dock måste försiktighetsprincipen givetvis användas inom rimliga gränser. (Mer utvecklat resonemang om det finns på Breddningsbloggen av Henrik Brändén.)

Därtill är givetvis mer vetenskap i sig något väldigt pirat att förespråka; vi vill ju t.ex. att EU:s jordbrukspengar ska läggas på forskning istället. En del av ökade anslag till forskning bör definitivt läggas på att lösa miljöfrågorna, som är några av vår tids absolut viktigaste frågor.

Yrkanden

Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att:

  1. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Det offentliga och offentligt ägda bolag ska aldrig subventionera/bekosta verksamhet som innebär omfattande utsläpp av växthusgaser, t.ex. flygindustrin eller kolkraftsutbyggnad, varken i Sverige eller utomlands.”
    Motivering: Det här ställningstagandet rör endast det offentligas agerande och är alltså på inget sätt en inskränkning i den privata friheten. Samtidigt innebär omfattande utsläpp av växthusgaser en enorm inskränkning i den privata friheten. Det offentliga bör inte utföra enorma inskränkningar i den privata friheten.
  2. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Mer resurser bör läggas på naturvetenskaplig forskning – såväl grundforskning som teknikutveckling – med målet att få en bättre förståelse för och bättre kunna hantera olika miljöhot.”
    Motivering: Forskning är i sig bra för att det bygger kunskapssamhället. Forskning på miljöhot är dessutom bra för att det hjälper oss att finna vetenskapligt hållbara lösningar på några av vår tids största problem.
  3. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige ska alltid följa samtliga sina internationella åtaganden i miljöfrågor.”
    Motivering: Dessa åtaganden är ofta inte särskilt långtgående alls och mycket lätta att fylla – men likväl finns risken att Sverige bryter mot dem. Att respektera internationella åtaganden måste vara en absolut miniminivå för miljöarbetet. Dessutom är respekt för internationella åtaganden en fundamental princip för rättsstaten. Tilläggas bör att denna formulering givetvis inte innebär ett förbud för Sverige att gå längre än sina internationella åtaganden.
  4. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör radikalt minska sina koldioxidutsläpp (även inkluderat de som indirekt produceras genom efterfrågan från svenska konsumenter på produkter från omvärlden) genom t.ex. punktskatter på miljöfarlig verksamhet.”
    Motivering: Eftersom koldioxidutsläpp innebär inskränkningar i många människors rätt till liv måste de minskas radikalt. Punktskatter torde vara ett tämligen effektivt sätt att nyttja marknadskrafterna för att undvika dessa inskränkningar.
  5. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör radikalt minska sina koldioxidutsläpp (även inkluderat de som indirekt produceras genom efterfrågan från svenska konsumenter på produkter från omvärlden) genom att all offentlig verksamhet (t.ex. offentlig upphandling och statlig ägda bolags agerande) bör ske med miljöhänsyn som en mycket viktig faktor.”
    Motvering: Eftersom koldioxidutsläpp innebär inskränkningar i många människors rätt till liv måste de minskas radikalt. Denna motions första yrkande kommer åt de riktigt absurda sakerna, som att svenska staten subventionerar kolkraft (en av världens sämsta energikällor ur klimatsynpunkt) – men det räcker inte. Även då annan verksamhet som inte ger lika omfattande växthusgasutsläpp behandlas offentligt måste miljöhänsyn vägas in; den samlade effekten hos sådan miljöhänsyn om den appliceras genomgående i den offentliga verksamheten skulle bli avsevärd.
  6. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör ta ansvar för de negativa konsekvenser Sveriges produktion medfört och medför för människors rättigheter i andra länder genom att ge additionellt (d.v.s. utökat) ”klimatbistånd” eller egentligen ett slags skadestånd till de länder som drabbas av klimatförändringarna.”
    Motivering: Detta är det minsta som kan begäras från en stat som med sin verksamhet i en omfattande utsträckning inskränkt andras rättigheter till liv (genom växthusgasutsläpp). Att sätta en ny stämpel på det vanliga biståndet – utan att öka det ett dugg – vore förstås ett hån och inte på något sätt ett rimligt skadestånd; därför måste ”klimatbiståndet” vara additionellt.
  7. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Sverige bör gå före för att nå det naturvetenskapligt grundade målet om ej mer än 1,5 graders uppvärmning globalt genom att minska sina egna utsläpp av växthusgaser till nära 0-nivå till år 2030.”
    Motivering: Konkreta mål är bra, för att åtgärder ska kunna utvärderas och anpassas till målet. Vad målet exakt bör vara är förstås en fråga för diskussion, men 1,5 graders uppvärmning synes vara det som de flesta forskare menar behövs för att undvika katastrofala konsekvenser (även 2 grader, det tidigare målet, har nu visat sig ge mer katastrofala konsekvenser än vad man tidigare trodde).
  8. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Förbud bör införas mot alla de kemikalier som man – då försiktighetsprincipen tillämpas inom rimliga gränser – utifrån naturvetenskaplig forskning kommer fram till utgör ett hot mot människors rätt till kroppslig integritet.”
    Motivering: Helt enkelt för att integritet inte endast handlar om privatliv skyddat från övervakning utan även kroppslig integritet skyddade från skadliga kemikalier.
  9. medlemsmötet antar ställningstagandet: ”Klimatarbete måste ske på flera nivåer samtidigt: globalt (t.ex. FN), kontinentalt (t.ex. EU), nationellt (t.ex. Sverige), regionalt (t.ex. länen), lokalt (t.ex. kommuner) och privat (t.ex. företag). Att klimatarbetet misslyckas på en nivå – t.ex. på FN-nivå just nu – är ingen ursäkt för att strunta i att ta sitt ansvar på övriga nivåer; snarare innebär FN:s klimatsystems misslyckande att det är viktigare än någonsin med aktion på t.ex. nationell och lokal nivå. Klimatarbete på alla nivåer måste präglas av insikten om att varje insats är värdefull och behövlig för att långsiktig hållbarhet ska säkras.”
    Motivering: Det är mycket viktig att vi inte går med på påståenden som att ”Sverige släpper bara ut mindre än 1 procent av världens samlade växthusgaser – så vi behöver inte göra någonting” – för varje verksamhet kan reduceras till agenter som släpper ut mindre än 1 procent (USA kan brytas ned i delstater, globala företag kan brytas ned i nationella avdelningar o.s.v.), och om alla agerar som om de därför inte behöver ta något ansvar kommer inget ansvar tas. Konsekvenserna blir då katastrofala.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, ideologi, sakpolitik, , , , , , , , , , styrelse, styrelser, förbundsstyrelse, förbundsstyrelsen, Ung Pirats förbundsstyrelse, Ung Pirats styrelse, motion, motioner, handel, utrikespolitik, handelshinder, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, , , , , , , , , , Ung PiratUPideologiprincipprinciperpiratrörelsenfrihet, hopphumanitetmänsklighet, utvecklingoptimismupplysninghumanismmedmänsklighet,
människorätt, förnuftetikmoralkontrollmakt, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Earth Hour är kanske dåligt – vi rika västlänningar manifesterar i ett ytligt jippo mot lamporna, när elen faktiskt är en enormt stor källa till välfärd för tredje världen. Dessutom är det ineffektivt och t.o.m. kontraproduktivt; några släckta lampor stoppar inte klimatförändringarna.

Eller så är Earth Hour kanske bra – en timma på Jorden enas hela mänskligheten i en gemensam aktion för sin planet. Däri ligger symbolvärdet – inte i vilket energislag man valt att använda.

Det spelar faktiskt ingen roll.

Det enda som spelar någon roll är att förlusten av den biologiska mångfalden kostade världen mer än dubbelt så mycket som börskraschen på Wall Street 2008. Det enda som spelar någon roll är att naturkatastrofer förstör för de som idag har det allra sämst på Jorden. Det enda som spelar någon roll är att ofattbara mängder människor kommer om växthuseffekten inte stoppas.

Klimatpolitiken är usel – i FN, i EU, i Sverige. Vi måste fixa den. Så hur gör vi då?

Vi startar PUSH Sverige!

PUSH Sverige lanserades så sent som igår kväll under Earth Hour och är en helt ny och fabulöst cool organisation för att rädda klimatet (som smygstartade lite häromdagen med en debattartikel i SvD, som var ganska skrämmande). Kolla filmen!

Är du under 30 år? Gå med i PUSH Sverige! Det är givetvis gratis. Sedan då? Kom på våra event! En särskild spännande sak tycker jag KLIMATSKRIKET! är, då vi den 4 maj träffas utanför Rosenbad för att – surprise! – skrika ut vår ilska över att Regeringen nonchalerar klimatfrågorna. Vill du engagera dig mer aktivt? Flera fantastiska initiativ att hjälpa till med hittar du här!

Är du över 30 år? Gå med i Naturskyddsföreningen eller Jordens vänner! Eller båda! Bägge dessa föreningar arbetar aktivt – varje timme, varje dygn, varje år – för att stoppa klimatförändringarna och rädda världen undan exploatering, miljöförstörelse och torka. Vill du engagera dig just i klimatfrågan bör du dessutom kolla in Föräldravrålet. Din insats behövs!

Nu räddar vi klimatet – tillsammans!

Jorden liknar en vacker tavla. Tyvärr har vi ingen kopia. Originalversionen måste därför behandlas med största försiktighet.

Jorden liknar en vacker tavla. Tyvärr har vi ingen kopia. Originalversionen måste därför behandlas med största försiktighet.

Pusha gärna PUSH Sverige!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ideologi, sakpolitik, utrikespolitik, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, , , , , , , , ideologiprincipprinciperpiratrörelsenfrihethopphumanitetmänsklighet, utvecklingoptimismupplysninghumanismmedmänsklighet,
människorätt,demokratiöppenhettoleransförnuftetikmoralkontrollmaktignoransokunskap, ,,
, , , , , , , , ,

Read Full Post »

Detta är något av en remix av Skivad limes välskrivna inlägg.

Efter skolan igår var det flygbladsutdelning på Mynttorget med efterföljande fika på Café Gråmunken (random note: när jag klev av t-banan hemma för att före piratgrejen äta mellanmål såg jag en tjej med både PP- och MP-knapp. trevligt!). Flygbladsutdelningen, som började klockan fyra, var hyfsat lyckad; bortsett från regn i början och i slutet (vädret var väldigt omväxlande; tio minuter efter strålande solsken öste det ner från himlen) fanns det inte mycket att klaga på. Eller ja, det var för många turister, men piratuppslutningen var god; ett ungefärligt dussin närvarade. Det är inget emot överfyllda Gråmunkenkällare från den (som jag nu inser) legendariska EP-valrörelsen 2009, men det är fler än det varit tidigare i år. Förhoppningsvis vaknar våra aktivister till på slutet, och ser till att vi åtminstone får de där 2,5 procenten vi skulle ha så stor nytta av 2014.

För det är just 2014 som jag siktar på nu. Riksdagsvalet 2010 är förlorat (don’t quote me on that om vi skulle komma in – eller förresten, gör det gärna, för då kommer jag inte bry mig ett dugg om att jag hade fler, utan bara ha två känslor: glädje och förvåning) – det är 2014 vi kommer göra vårt inträde. Detta är mycket synd, men jag accepterar det. Att inte acceptera det – att inte mentalt förbereda sig på ett resultat på under fyra procent – skulle bara leda till hopplöshet om vi inte kommer in i riksdagen i år. Att jag accepterar det betyder dock på intet sätt att jag struntar i att kampanja, av ett par anledningar: det osannolika kan fortfarande hända (vi kan komma in), men framförallt behovet av minst 1 (gärna 2,5 procent).

En procent skulle nämligen innebära full vallokalstäckning.  Utöver den politiska legitimitet det blotta faktum att våra valsedlar definitivt ligger som de etablerade partierna ger, innebär detta att alla potentiella piratröstare kommer veta om att vi fortfarande finns kvar och ställer upp i riksdagsvalet även 2014. Vi skulle inte förlora någon röst på grund av att (som nu) var tjugonde förtidsröstare måste göra sig besväret att ta en blank valsedel och skriva Piratpartiet på (en möjlighet många väljare kanske inte känner till), och vi skulle inte behöva – i samma grad – lägga massor av kraft på att lägga ut valsedlar. Visst, vi skulle fortfarande vilja göra det, för kandidatlistorna läggs inte ut av statsapparaten, varken för oss eller någon annan. Men det vore inte lika behövt. Sammantaget ger en procent en ganska god förbättring i chans jämfört med detta val, och den psykologiska betydelsen för oss aktivister ska inte förminskas: känslan av att ”i alla fall” ha klarat av detta mål – något att glädjas åt även utan riksdagsinträde – är stark. ”Var hundrande röstare röstar pirat” känns mycket bättre än ”Vi fick inte ens en procent förra valet”.

Det andra målet för Piratpartiets framgångar i detta riksdagsval är 2,5 procent. 2,5 procent ger ekonomiskt statsstöd. Att våra aktivister slipper ta av sin egna ekonomi och donera till partiet alternativt köpa in saker för partiet vore en oerhörd fördel. Dessutom skulle det möjliggöra betydligt mer massmedial reklam; det är ett extremt enkelt sätt att få uppmärksamhet om en har tillräckligt med pengar, men ett totalt omöjligt sätt att få uppmärksamhet om en inte har pengar. (Visst, vi har haft viss massmedial reklam i år, men den märks inte av; nästan alla icke-aktiva pirater och icke-pirater jag pratat med har sagt att de nästan inte alls sett oss denna valrörelse.) Även här är den psykologiska effekten för oss själva betydelsefull; 2,5 procent är väldigt mycket bättre än en procent, och då har vi en bra grund till en väljarbas att stå på.

Men viktigare än allt detta – alla dessa fördelar si och så många procent kan ge även utan riksdagsinträde – är våra idéer. Våra idéer är väldigt mycket äldre än oss, och våra idéer kommer överleva långt efter oss.  Våra idéer är nämligen frihetens och de mänskliga rättigheternas budskap, och trots oräkneliga försök att hindra dem värdena, har människor alltid kämpat tillbaka. Just här och just nu är det Piratpartiet som är  de största kämparna (tillsammans med den enda folkpartistiska riksdagsledamoten som gör skäl för det epitet partiet gör anspråk på – ”liberalerna” – Miljöpartiet, Vänsterpartiet och en del frihetligt sinnade i andrapartier).

För hundra år sedan var det Socialdemokraterna som var de främsta förespråkarna för medborgarrätt, i sin kamp för ha allmän och lika rösträtt. Långt innan dess var det upplysningens filosofer och vanliga medborgare, som äntligen ville tillerkännas sina rättigheter efter kristendomens århundranden av tyranni. Faktum är att genom historiens gång, har oräkneliga försvarare för friheten gjort sitt yttersta för den. Och inget säger att detta kommer förändras i framtiden. Kommer det fortfarande vara människor som kallar sig ”pirater”, eller kommer det vara någon av de etablerade rörelserna som på allvar tagit upp och prioriterat frågorna? Kommer det måhända skapas en helt ny rörelse?

Jag vet inte. Det vet ingen. Men det vi vet, är att ett nederlag, i ett land, som gäller i fyra år, är oerhört litet och obetydligt i det stora hela. Jämför gärna med Miljöpartiet, de första riktigt politiskt engagerade inom miljörörelsen. De kom inte in i sitt första riksdagsval 1982 (då de i och för sig saknade partiledare/språkrör, men de ställde upp och fick 1,65 procent). De kom inte heller in i sitt andra riksdagsval 1985, utan backade till och med där till 1,5 procent. De lyckades visserligen 1988 komma in i riksdagen med drygt fem och en halv procent. Men följande val -91 åkte de ur riksdagen. Miljöpartisterna hade kunnat ge upp då, 1985, då de för andra valet i rad misslyckades och dessutom backade. ”Äsch, svenska folket gillar uppenbarligen inte miljön, det här är meningslöst.” Eller -91, då de kunde ha trott att deras politiska framgång bara skulle räcka en mandatperiod.

Men det gjorde de inte. De fortsatte kämpa, och idag – knappt tre decennier från starten – är miljöfrågorna minst lika viktiga som för trettio år sedan. Miljöpartiet hamnar i mätningar mellan tredje och femte största parti, och löper ingen risk att åka ur riksdagen. Den miljömässiga medvetenheten har generellt sett ökat; företag kan inte längre komma undan med miljöovänlighet för att ingen bryr sig, utan tjänar tvärtom på att profilera sig som gröna. Miljöpatiet är det svenska parti som verkar ha störst stöd över blockgränserna, och även internationellt går den gröna rörelsen framåt (se bara på senaste EP-valet). Även om just denna valrörelse inte präglats av miljöfrågorna har Miljöpartiet nu en stor väljarbas som säkrat riksdagsplatser lång tid framöver.

Ur ett kortsiktigt perspektiv kan vi lugnt konstatera att Alliansen lär vinna valet och fortsätta med sin medborgarrättskränkande politik. Om de gör det, kommer våra frågor återaktualiseras. Bristen på piratfrågor just nu, under valrörelsen, är nämligen bara ett utslag för att opinionens vindar blåser väldigt fritt (och att de flesta etablerade försöker tysta ner frågorna). I och för sig lär Alliansen vara smarta nog att undvika en debatt i FRA-diskussionens kaliber nära valet 2014, men det dyker hela tiden upp nya händelser med piratanknytning (mer långsiktiga sådana är Wikileaks framtid, den strida strömmen EU-direktiv som knappast tar hänsyn till enskilda regeringars valrörelser, det alltmer uppenbara behovet av upphovsrättsreform i och med att fler lär åka fast hela tiden, och så vidare). Just nu lär det inte dyka upp något stort (det skulle behöva dyka upp imorgon, vilket det inte lär göra), men vi har ingen aning om hur debatten ser ut om fyra år. Tänk bara vilken oerhörd skillnad som skett bara på ett och ett halvt år, sedan valrörelsen 2009. Sådant kan – och lär – hända igen.

Nå, före denna utläggning om nödvändigheten av fortsatt hopp oavsett valresultat började jag berätta om Stockholmsaktionen igår vid Mynttorget. Flygbladsutdelningen gick alltså förhållandevis väl (jag och en annan pirat pratade med två ungdomar varav åtminstone en röstat pirat i EP-valet som vägde mellan Alliansen och PP i detta val, när vi stod och sökte skydd från regnet i början av utdelningen), och det efterföljande mötet var trevligt, trots den relativa bristen på folk (tidigare har vi lyckats fulla Gråmunken sista mötet före varje val, men detta var å andra sidan inget regelrätt möte som de vi hade våren 2009, utan bara flyersutdelning med fika). Jag lämnade dock mötet tidigt; valkampanjen kallade.

Hem kom jag strax efter sju, och eftersom portarna stängs till trappuppgångarna klockkan åtta hade jag drygt en halvtimme att dela ut. Jag satsade på att hinna med åtminstone Ekgården före morgonen. Så jag cyklade dit (att gå går väldigt fort, men nu räckte inte väldigt fort: nu räckte enbart extremt fort), och kom fram 19.35. En smart tidssparande åtgärd jag vidtog i syfte att hinna med alla trappuppgångar innan de låstes för natten var avskaffande av mina noteringar; jag brukar efter varje avklarat trapphus (ja, varje) med hjälp av min mobils utkastsfunktion skriva ned det nya totalantalet brevlådestoppade flyers (som jag räknar) samt klockslag för avklarandet av trapphuset.

Syftet med dessa anteckningar har varit väldigt vagt; i början en önskan att fylla dessa aktivismrapporter med material, men det går så lätt så utan onödigt detaljerad (tråkig) statistik. Varför jag egentligen fortsatt med dem förstår jag inte riktigt; i och för sig hjälper det att hålla koll på hur många lappar jag delat ut, men det finns smidigare sätt att göra det på (till exempel börja om från noll på varje gård, och sedan addera till totalsumman när hela gården är färdig). Att skippa dessa noteringar var uppenbarligen ett bra drag; det kändes som att det gick fortare. Men något än mer radikalt krävdes.

Så jag slutade dela ut i radhusen på gården. Visst, jag skulle naturligtvis dela ut där också, men först efter att jag gjort klart trappuppgångarna. Radhusen har nämligen inga låsta portar en efter ett visst klockslag behöver passerkort eller kod till, varför ingen tidsgräns riktigt finns för dem; enbart ens egna önskan om att vara hemma förrän alltför sen kväll. Alltså sköt jag dem på framtiden. Kanske b0rde jag inte förvånats när dessa två åtgärder innebar att jag inte bara hann med Ekgården, utan också hade såpass mycket tid kvar (en kvart eller något) att jag inte fann det meningslöst att i vilket fall börja på granngården Grangården; jag planerade anteckna vilken trappuppgång jag hann på Grangården.

Nu var jag riktigt ordentligt stressad; efter varje avklarad trappuppgång (i vilka jag sprang nästan konstant) på Grangården tänkte jag ”bara en till, bara en till – det vore så snöpligt att bli utelåst för att en missat åttaslaget med några sekunder”. Döm om min förvåning när jag öppnade en port jag insåg var den sista på gården, kollade på mobilen och uppgav att den angav drygt klockan åtta. Huruvida det var fel på min mobilklocka, det var fel på portlåsningsklockan, portarna på Grangården låses något senare än på de andra gårdarna jag känner till portlåsningstiden på, eller portens låsning helt enkelt inte fungerade vet jag inte, och jag brydde mig inte; jag hade hunnit in i den sista trappuppgången på Grangården, vilket innebar att jag blev klar med båda dessa näst sista gårdar före fredagen!

Det tog inte mycket tid att dela ut lapparna i den sista Grangården-trappuppgången, men efter det hade jag fått så mycket energi och glädje av den trevliga överraskning att jag hunnit inte bara med Ekgårdens trappuppgångar utan även Grangårdens på kvällen att jag ville fortsätta i radhusen (som jag ju skippat för att hinna med trappuppgångarna, då trappuppgångarna till skillnad från radhusen blir oåtkomliga efter en viss tidpunkt på kvällen). Så jag gjorde det. 87 flyers sammanlagt i trapphusen på de båda gårdarna blev det totalt (utdelade på drygt 25 minuter!), plus exakt 42 (hur awesome får saken egentligen bli?) flygblad i Ek- och Grangårdes radhus brevinkast (de senare fördelade på knappt en halvtimme).

Två särskilt trevliga människor möttes: en kvinna som cyklade iväg när jag precis kommit fram till Ekgården (?) och när jag berättade om PP verkade veta vad vi står för och verkade rätt positiv, och en man som öppnade när jag la ner en flyer i hans brevinkast. Uppenbarligen artikulerar jag rätt dåligt (och skulle ha problem att övertyga någon om något om det inte vore för skriftspråkets och Internets oerhörda i uttalsfrågor jämställdhetsskapande funktion), för han bad mig ta om vad jag sade flera gånger (en annan jag mötte frågade om mitt hemspråk var engelska…). Han sade dock till slut att han förstod, och verkade även han positiv till vårt budskap. Tja, artikuleringen är väl något jag får öva på – märkligt att ingen lärare någonsin påpekat det…

Fullt nöjd med dagens arbete (som innebar att jag för följande dag bara hade en gård kvar) gick jag och la mig, efter att ha skaffat en del valmaterial och konstaterat att jag inte behövde blogga – aktivismrapport behövs bara varannan dag. Imorse vaknade jag ändå inte särskilt utvilad, eftersom jag såg på utmanarpartiledardebatten igår. Rick Falkvinge fullkomligt ägde Johan Pehrson (FP:s kandidat till justitieministerposten?), som lyckades med konststycket att göra bort sig än mer än då han i debatt med Christian Engström förra året jämförde fildelning med att ”ta hans gräsklippare” (eller något sådant). Detta år kom han nämligen med följande citat, som måste mara valrörelsens märkligaste hittills (nå, i konkurrens med Jan FRA-förespråkaren Björklunds ”Jag är liberal” följande dag):

Om någon jobbar, låt oss säga sitter i en grotta i fyra månader för att jobba och tar en fantastisk bild, man svälter sig själv, och så får man den här bilden, det är en unik bild, ja då tycker jag det är rimligt att den här fotografen äger bilden.

Alltså vad i…? Nog för att jag hört otaliga varianter på ”Hur ska [x] få betalt?”-argumentet genom åren, men någon som svälter sig själv i en grotta i fyra månader för att ta en unik bild? Eh? Vad tusan är det för liknelse? Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Lustigt nog hade en ganska politiskt intresserad klasskompis – visade det sig idag i skolan – också sett på debatten, och höll med i min analys, både generellt om debatten och om det tokroliga utspelet; samma kompis blev för övrigt till synes ganska imponerad av denna blogg, och rekommenderade mig att visa den för lärarna. Tja, både min SO- och min svensklärare känner till den… Notera att citatversionen som skrivits ovan är den transkriberade av Caspian Rehbinder, som också skriver väl i frågan.

Valdebatt hejdå, valaktivism hejsan! Efter skolan utförde jag naturligtvis en del aktivism. Men istället för att cykla till Plommongården och där äntligen slutföra mitt brevlådeflyersutdelningsarbete här i Dalen, förändrades planerna. Jag fick nämligen chansen att mot någon timmes icke-politisk sysselsättning få skjuts till Bea i Svedmyra (nja, det var egentligen jag som föreslog det om Bea…). Det var ett erbjudande jag inte kunde tacka nej till, eftersom mina häftstift till min utmärkta gula häftapparat nästan är slut. Förra gången häftstift köptes till den (vilket var 2006…?) var det på Bea, om jag minns rätt (jag tror inte ett enda paket räckt så länge, utan jag tror vi köpte två stycken då; båda lär vara slut).

Så jag köpte häftstift på Bea. En hundring för 2500 häftstift är ett bra pris, beaktat det faktum att jag oftast använder minst fem häftstift per affisch; det innebär uppåt fem affischer per krona i häftstiftskostnad. Efter den icke-relaterade timmens sysselsättning (det var inget särskilt spännande eller hemligt; jag försöker bara hålla lite på mitt privatliv i bloggen) cyklade jag till Plommongården, och hade där cirkus tjugo minuter på mig. Glatt kände jag på dörren – och kände att den var låst. Dessa förbaskade privatiseringar och deras medföljda dygnet runt-bruk av portkoder! Jag lyckade dock (jag, eh, följde efter människor in som gick in genom portarna) ta mig in och dela ut i två trappuppgångar, men sedan fick jag nöja mig med radhusen. 36 flygblad, tjugo minuter.

Och jag är klar! Äntligen! Efter 14 besökta gårdar, en 70-något igångna eller -sprungna trapphus och massor av radhus har jag delat ut 864 flygblad i Dalen, ett till varje brevinkast som inte undanbad sig reklam (utan samhällsinformationsundantag). Fantastiskt. Nu behöver jag bara få iväg de knappt 339 (?) foldrar som är kvar av de 500 jag fick med mig på Mynttorget-utdelningen, och de ungefär 350 flyers jag hade sedan tidigare. Och förstås de 120 affischer jag hämtade igår kväll (som vi i Stockholm tydligen bara får sätta på anslagstavlor; jag har inte gjort något annat, men hade hyst visst hopp om trädaffischering…). Det kommer bli en lång lördag.

Also: igår låtsades vi vara riksdagspartier på SO:n och skulle redovisa det parti ens grupp fick tilldelats åsikter i tre frågor (brottsbekämpning, skolförbättring och arbetslöshetsåtgärder). Jag fick Vänsterpartiet, så det var en ganska lätt lektion. Det var bra. Men lättretlighet orsakad av trötthet och valrörelse – som förhindrade mig från att inse att det bara var en skoluppgift och inget allvarligt – gjorde att jag inte kunde hindra mig från att avbryta de som fått KD, S och FP, trots att det bara var tänkt som redovisning och ingen debatt – det var dåligt. Inte för att jag inte håller med om det jag sade (FP är dumma som hävdar att de bryr sig om integriteten), utan för att de klasskompisar jag avbröt faktiskt talade inför klassen, något många tycker är jobbigt. Att då avbryta dem är inte hänsynsfullt. För övrigt hade de ju inte valt partiet själv – åtminstone en en av kristdemokraterna lär ogilla deras politik minst lika mycket som jag själv. Jag hade aldrig klarat av uppgiften om jag exempelvis fått C, eftersom ironi var förbjudet.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, pirataktivism, aktivism, aktivismrapport, flygblad, flyers, flygbladsutdelning, , , , valrörelse, kampanj, valkampanj, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Det var idag Maria Wetterstands (MP) tur att utfrågas i partiledarutfrågningarna inför valet i Sveriges Television. För första gången i år såg jag så gott som hela utfrågningen; Miljöpartiet är nämligen det parti jag gillar mest av riksdagspartierna. Wetterstrand klarade utfrågningen väl ur ett PR-perspektiv (ur det perspektivet är hon galant, såpass galant att inte ens den påhittiga Dorsin, som en medtittare och andra påpekade, lyckades häckla Wetterstrand, utan istället fick ägna sången åt hennes kompanjon Peter Eriksson…) enligt min bedömning (som inte delas av alla) , och till största delen höll jag även med henne åsiktsmässigt:

Bensinskatt är bra eftersom klimatet är en av vår tids viktigaste frågor (västvärldens biltillgång är en icke-fråga för de miljontals fattiga i u-länder som riskerar förlora liv, lem och egendom som följd av klimatförändringarna); enda problemet där är att 49 öre är väldigt mesigt och klart i underkant. Vad gäller kärnkraft är det naturligtvis storhetsvansinnigt av människan att ta oss rätten att skapa avfall som i 100 000 år kommer vara farligt; största problemet är att det är farligt så oerhört mycket längre än all annan förödelse vi ställer till med på Jorden. Och skatten på förmögna ville Wetterstrand vara välriktad, och inte undanta de allra rikaste, som (S) enligt utfrågarna föreslagit (har de? det verkar mycket besynnerligt).

Vargjakt är förkastligt, likt allt annat åsamkande av smärta hos kännande varelser, såsom ätande av kött från djur. Men när det gäller köttätande står Miljöpartiet inte alls lika mycket på djurens sida. Eller ja, de är åtminstone inte särskilt inkonsekventa; de hävdar inte att vargjakt är dåligt på grund av lidandet det skapar, utan på grund av inskränkningen av vargstammen; att Sverige har många vargar anses ha ett egenvärde. Nåväl, vad gäller köttätande vill Wetterstrand inte ens införa köttskatt (trots MP-kongressbeslut om att införa ”ekonomiska styrmedel” för att minska köttätande; internkritiska miljöpartister, var finns ni?).

Men trots alla dessa, i jämförelse med de andra riksdagspartierna, bra förslagen, är Miljöpartiet inte det parti jag kampanjar för. Jag arbetar för Piratpartiet istället, och frågan varför jag valt PP före MP återaktualiserades häromdagen när jag såg en av MP:s fantastiska ”Modernisera Sverige”-affischer häromdagen. Affischen menade på att MP vill stoppa statens godtyckliga övervakning av medborgarna, och riva upp både FRA- och IPRED-lagen. Detta värmer naturligtvis en medborgarrättsaktivists hjärta, men det finns två problem. Det ena stavas Socialdemokraterna.  Det andra stavas Datalagringsdirektivet.

Socialdemokraterna har varit väldigt vaga om sina åsikter om FRA-lagen; ibland har de sagt att en inte kan ha det ”helt oreglerat”, men vad S totalt misslyckas med att inse, är att om något är ”oreglerat” för FRA är det otillåtet. FRA behöver aktivt lagskydd för sin verksamhet; de får inte, exempelvis, ägna sig åt massavlyssning om inte de folkvalda stiftat lagar som tillåter det (som riksdagen med borgerlig majoritet tyvärr gjort). På sin webbplats skriver S:

[…] Den borgerliga regeringen har gett Försvarets radioanstalt långtgående befogenheter vad gäller signalspaning i kabel utan att uppnå tillräckliga krav för rättssäkerheten och skyddet för den enskildes integritet. Regeringen har godkänt en lag som uppenbarligen har stora brister eftersom man petat in nästan fyrtio förändringar i den. […]

Notera formuleringen: det har tillåtits ”signalspaning i kabel utan att uppnå tillräckliga krav för rättssäkerheten och skyddet för den enskildes integritet”. Formuleringen gör gällande att det varit möjligt att tillåta signalspaning i kabel med tillräckliga krav för rättssäkerheten och integritetsskydd. Problemet är att det inte går. Signalspaning i kabel innebär att alla trafik som passerar Sveriges gränser i kabel (vilket den mesta elektroniska kommunikationen gör) kopieras över till staten, som sedan analyserar och skiljer ut den trafik den är intresserad av. Innan denna utrensning sker har ju dock staten tillgång till all trafik som passerar landets gränser; bortgallringen av det onödvändiga sker först efter att staten fått tillgång till alltihop! Och det är just denna initiala tillgång som är massavlyssning; det är denna som innebär ett brott mot artikel 12 i FN:s deklaration över mänskliga rättigheter, som lyder:

Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.

Och en röst på MP innebär en röst på S, eftersom partierna gått ihop tillsammans med V och bildat de rödgröna. Och ingen kan veta förrän efter valet hur mycket Socialdemokraterna kommer bry sig om MP:s och V:s vettiga åsikter om FRA när det väl är dags att skriva nya FRA-lagen. Nej, Försvarets Radioanstalt har förbrukat allt förtroendekapital, genom att bryta mot lagen genom att bedriva massavlyssning redan innan massavlyssningen legaliserades. Således måste FRA rivas upp och läggas ned. En trevlig bieffekt är de hundratals miljoner kronor som isåfall frigörs till betydligt bättre saker än att staten spionerar på sin egen befolkning. Varför inte skola, sjukvård och äldreomsorg?

Den andra anledningen är alltså Datalagringsdirektivet. Datalagringsdirektvet innebär att information om allas sms, telefonsamtal, e-mail och surfande ska registreras och sparas, för att staten om den så vill ska få tillgång till uppgifterna. Miljöpartiet (och Vänsterpartiet) säger sig vara emot att införa direktivet i Sverige, men de rödgröna som helhet velar; Socialdemokraterna är tvärsäkra på att ja, vi måste införa Datalagringsdirektivet (enligt logiken ”om EU blir sura på oss för att vi vägrar kränka medborgerliga rättigheter är lösningen inte att lämna EU eller ignorera dem, utan att faktiskt börja kränka medborgerliga rättigheter), och gillar det till och med (Bodström, som själv drev igenom direktivet i EU, sade i mars dessutom att ”I det här fallet är vi dock skyldiga att införa det här, och vi kommer att införa det i Sverige.”).

Anledningarna att inte införa Datalagringsdirektivet är många: det bryter mot Europakonventionens skydd för den mänskliga rättigheten till ett privatliv skyddat från godtyckligt ingripande, det leder till att en del drar sig från att ringa förtroliga samtal eftersom de inte vill att sådant ska registreras, det bidrar till det sluttande planet som riskerar leda till en total övervakningsstat, det kan skapa läckor av informationen som samlas in och dessutom är det på tiden att något av EU:s medlemsländer faktiskt säger ifrån och vägrar införa lagstiftning som kränker deras egna medborgares grundläggande rättigheter.

Allt detta förstår Piratpartiet. En del av detta förstår MP och V, men de bryr sig kanske mer om att inte stöta sig med EU och S. Föga av detta förstår Socialdemokraterna, och knappast något av detta förstår Alliansen; enda anledningen till att dem inte infört datalagringen än, är att de inte vill ha en upprepning av FRA-debatten, en upprepning som skulle kunna få in Piratpartiet i riksdagen. Naturligtvis gör detta att de flesta etablerade partier och politiker undviker att ta upp piratfrågor. Miljöpartiet skall ha cred för att de trots detta lyfter medborgarrättsfrågan på sina valaffischer, men problemet är att politiken de går till val på kanske inte är politiken de kommer rösta efter i riksdagen, då möjligheten att sitta i regering med S kommer vara högprioriterad.

Rösta på Piratpartiet. Rösta för medborgerliga och mänskliga rättigheter. (Men du, om en eller ett par mandatperioder, när Piratpartiet väl fixat de frågorna – S blir säkert mycket mer samarbetsvilliga om rödgrönt maktskrifte hänger på godhet i medborgarrättsfrågorna – rösta på Miljöpartiet i nästa val, för en hållbar grön politik för Sveriges och världens framtid.)

Foto: urtica, http://www.flickr.com/photos/urtica/
Foto: urtica, CC-BY-NC-SA 2.0, flickr
Lilagrön regering 2010. Ack, denna vackra med orealistsika utopi…

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Internet, teknik, datalagring, Datalagringsdirektivet, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, Europakonventionen, FN:s deklaration över mänskliga rättigheter, EU, Europeiska Unionen, vargjakt, köttskatt, bensinskatt, miljö, miljön, klimat, klimatet, Socialdemokraterna, S, FRA, FRA-lagen, Försvarets Radioanstalt, privatliv, integritet, personlig integritet, övervakning, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, Miljöpartiet, MP, Maria Wetterstrand, rödgröna, Peter Eriksson, partiledarutfrågning, SvT, Sveriges Television, television, nyhet, nyheter, valaffisch, affischer, affischer, affischering, valrörelse, kampanj, valkampanj, , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Danmarks stat har genom sina polisiära ageranden mot bland andra fredliga demonstranter under toppmötet för klimatet som pågår i Köpenhamn kränkt mänskliga rättigheter och därigenom fundamentala demokratiska principer. Följande är artiklar från FN:s deklaration över mänskliga rättigheter, den allmänt allra mest kända och accepterade sammanställningen av mänskliga rättigheter nedan. Genom nedanstående listande av artiklar vill jag visa på att Danmark kränkt åtminstone en, kanske till och med flera, mänskliga rättigheter nyligen. (Deklarationen finns i diverse olika översättningar; den översättning jag använder är från Regeringskansliets webbplats om mänskliga rättigheter.)

Artikel 5
Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Vissa av de fredliga demonstranter som igår greps av Danmarks polis och tvingades sitta bakbundna på kall mark i flera timmar, utan vare sig toalettsbesöks- eller drickmöjligheter, med bakbindningsrep som skav in i huden, anser behandlingen de utsattes för vara tortyr. Jag vill inte överanvända tortyrbegreppet, men anser att det är mycket möjligt att behandlingen demonstranterna utsattes för kan klassificeras som ”tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling”. Om så är fallet, har Danmark brytit mot artikel fem i FN:s deklaration över mänskliga rättigheter.

Artikel 9
Ingen får godtyckligt anhållas, hållas fängslad eller landsförvisas.

Många fredliga, oskyldiga demonstranter har gripits och hållits fängslade både idag och igår; detta erkänns till och med av polisens befäl inför media, som menar att gripandet av oskyldiga är oundvikligt. Att gripa någon som är oskyldig, eller utföra ett massingripande väl medveten om att många säkerligen är oskyldiga, är i allra högsta grad att godtyckligt [anhålla och hålla någon fängslad. Således bryter Danmark mot artikel nio i FN:s deklaration över mänskliga rättigheter.

Artikel 19
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Artikel 20
1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.

2. Ingen får tvingas att tillhöra en sammanslutning.

Ett tänkbart försvar för de godtyckliga ingripandena skulle kunna vara: ”Men vadå? Vi varnade ju demonstranterna att alla som stannade kvar skulle gripas! De får skylla sig själva!” Detta hade kanske kunnat vara ett lyckat motargument, om det inte vore för artikel 20. Alla människor får ha fredliga möten, och kombinerat med artikel 19 (yttrandefriheten, som säger att alla människor får använda alla uttrycksmedel för att sprida idéer och information) får alla alltså demonstrera, så länge de demonstrerar fredligt. Således kränker staten Danmark en mänsklig rättighet genom att tvinga folk att upphöra med fredligt demonstrerande.

Sammanfattning: Danmarks stat har de senaste dagarna utfört godtyckliga fängslanden, möjligen tortyr samt hinder av fredligt demonstrerande. Därigenom har Danmark kränkt mänskliga rättigheter, såsom de definieras i FN:s deklaration. Danmark är därmed, liksom Sverige (FRA-lagen medför godtyckliga ingripanden i privatlivet, vilket kränker artikel 12 i FN:s deklaration), en stat som kränker mänskliga rättigheter. Detta är inte acceptabelt.

Fredliga klimatdemonstranter i Köpenhamn. Foto: Lauri Myllyvirta, Greenpeace Finland, CC-BY 2.0

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Rejta gärna inlägget, och svara på enkäten till höger.

Dagens Nyheter har idag en intressant artikel om de senaste turerna kring det så kallade Telekompaketet. Nyligen fick vi reda på vilka företrädarna för EU-parlamentet blir i förlikningsprocessen mellan ministerrådet och EU-parlamentet (första mötet är redan på måndag kväll). Inte mindre fem av de sjuttion EU-parlamentarikerna är svenskar. Den stora striden handlar om tillägg 138 (i Frankrike, där nuvarande regimen inte vill veta av något så larvigt som demokratiska principer då de vill införa straff utan föregående rättegång, kallad Bono-paragrafen), och den i sin tur  fokuserar på rättssäkerhetsaspekten. Tillägg 138 säger att länder inte skall få införa avstängning från Internet utan föregående domstolsbeslut (mnisterrådet driver linjen att avstängning från Internet skall få ske utan föregående domstolsbeslut; de som menar sig vara oskyldiga skall dock själva få överklaga occh inleda en domstolsprocess).

Now, det är förstås viktigt. I alla demokratier värda namnet utdelas formella, statliga bestraffningar med en föregående domstolsprövning; det är nödvändigt för rättssäkerheten (tänk dig att en misstänkt misshandlare skulle åka in bakom lås och bom i ett par år, och om den misstänkta skulle protestera skulle den misstänkta själv få överklaga… och under tiden som domstolen handhar ärendet sitter den misstänkta där inspärrad i fängelset trots att den misstänkta kan vara helt oskyldig; jag åsyftar inte tillfälliga anhållanden, som i Sverige kan vara högst ett par dagar, utan långa fängelsestraff). Låt se vad FN:s deklaration över universella mänskliga rättigheter har att säga i frågan:

Art. 11.

1. Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har rätt att betraktas som oskyldig, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd vid offentlig rättegång, under vilken han åtnjutit alla för sitt försvar nödiga garantier.

2. Ingen må dömas för handling eller underlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående icke var straffbar enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den straffbara gärningens begående.

Deklarationen talar faktiskt om rätten till föregående domstolsprövning: ”envar […] har rätt att betraktas som oskyldig, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd vid offentlig rättegång […]”; med andra ord: innan någon dömts i rättssäker rättegång, är hen att betrakta som oskyldig (och därmed, förstås, inte få något straff; oskyldiga människor ska förstås inte straffas). Således är 138:an bra för mänskliga rättigheten till en rättssäker domstolsprövning, och bör stödjas. Låt oss hålla tummarna för att minst 14 av EU-parlamentarikerna i förlikningsgruppen inser vilka otroliga värden som står på spel. Allt väl med 138:an så långt – så vadan rubriken?

Jo, det 138:an gör – tja, det enda 138:an gör – är att hindra från statlig avstängning från Internet utan föregående domstolsprövning. Så, vadå då? kanske vissa läsare tänker. Det är ju för tusan dess – mycket goda – syfte! What’s the issue? Till er: Läs det där igen. Det enda 138:an gör – är att hindra från avstängning från Internet utan föregående domstolsprövning. Det enda. Min poäng är att den inte hindrar från avstängning från Internet med föregående domstolsprövning. Och det är dåligt. Nej, mer än dåligt: miserabelt. Hemskt. Förkastligt. EU kommer, om 138:an går igenom, tillåta statlig avstängning från Internet.

Jaha, och?, kanske någon läsare menar. Men det är inte ”Jaha, och?”. Det är en kränkning av en mänsklig rättighet, vilket jag kan bevisa med följande logiska resonemang:

1. FN:s deklaration över universella mänskliga rättigheter, artikel 19, lyder (min kursivering): ”Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.” Alla har en rätt att yttra sig utan att staten hindrar en (så länge en inte i och med sina yttranden kränker någon annans fri- och rättigheter, som anges längre ned i deklarationen: ”Vid utövandet av sina fri- och rättigheter må envar underkastas endast sådana inskränkningar, som blivit fastställda i lag i uteslutande syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras fri- och rättigheter samt för att tillgodose det demokratiska samhällets rättmätiga krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.”); den rätten gäller vilket medium som helst.

2. Internet är ett medium.

3. Alla har en rätt att yttra sig utan att staten hindrar en (så länge en inte i och med ens yttranden kränker någon annans fri- och rättigheter); den rätten gäller även Internet.

4. Att hindra en från att yttra sig via Internet (så länge en inte i och med ens yttranden kränker någon annans fri- och rättigheter) är således en kränkning av yttrandefriheten.

5. En kränkning av en mänsklig rättighet är alltid en kränkning av en mänsklig rättighet, oavsett hur många domstolar som “godkänt” den.

6. Således är det en kränkning av en mänsklig rättighet att hindra någon från att yttra sig via Internet ÄVEN med föregående rättegång.

Folk som tycker att det här med okränkbara mänskliga rättigheter såsom de definierats i FN:s deklaration över universella sådana är en utmärkt idé, kan inte rationellt förespråka någon avstängning alls från Internet. Eftersom en del uppenbarligen vill att folk ska kunna stängas av från Internet, är frågan om de
1) gillar mänskliga rättigheter men inte insett det jag nyss spaltade upp i sex punkter,
2) gillar mänskliga rättigheter, visst insett det jag nyss spaltade upp men ändå stödjer Internetavstängning,
3) helt enkelt ogillar mänskliga rättigheter, eller, naturligtvis,
4) att JAG har missförstått något.

Om 1) är fallet är det lite oroväckande att vi har politiker med sämre förmåga till logiskt tänkande än en 13-åring (retoriska knep for the win; eftersom det är sant, både att det är oroväckande och att jag är 13, använder jag mig av det retoriska knepet), om 2) är fallet är det än mer oroväckande att vi har politiker med en stark ideologi som hycklar och inte följer ideologin, och om 3) är fallet är det svordomligt oroväckande; jisses, vissa politiker struntar isåfall i våra mänskliga rättigheter! Det vore i och för sig inte så förvånande…

Men om 4) är fallet, tja, det är det nog mest oroväckande, åtminstone på ett personligt plan. Då pratar jag nämligen totalt och fullkomligt i nattmössan… Måhända talar jag faktiskt i nattmössan? Tala då 0m det! Kommentera! Peka på vilken av mina teser som inte håller och berätta varför! Övertyga mig! Målet med bloggen är förstås delvis att sprida mina egna åsikter och uppfattningar, för att på så vis åsamka det som med ett samlingsnamn skulle kunna kallas samhällsförbättring, men lika viktigt, om inte viktigare, är möjligheten för mig själv att bli övertygad; jag förbättrar ju inte samhället ett dugg om jag går runt och sprider tokiga idéer!

Summa summarum: tillägg 138 är bra, då den försäkrar att inget EU-land kränker den mänskliga rättigheten till rättegång före straffutdelning, men inte tillräcklig, för ingen skall få stängas av från Internet alls (så länge Internetanslutningen inte används för att kränka andras fri- och rättigheter); avstängning från Internet, förutom där Internetanslutningen används för kränkning av andras fri- och rättigheter, är en kränkning av en mänsklig rättighet: yttrandefriheten. Således bör Christian Engström kämpa för något bättre än 138:an.

Förresten vill jag härmed offentligt tacka Anna Troberg för hennes mycket underhållande bok Chefer från helvetet som jag fick ett exemplar av häromdagen (ja… gratis är gott :-)). Chefer från helvetet är skriven ur en anställds perspektiv, och handlar om denna anställdas minst sagt… irriterande… chef och samma chefs  märkliga upptåg. Chefer från helvetet är en mycket välskriven och bitvis rolig bok; tack igen, Anna! (Ni kan förresten köpa boken, och/eller ladda ner den.)

Jag är för övrigt inne i en ganska inaktiv bloggningsperiod just nu, av okänd anledning, men jag lär komma tillbaka till samma aktivitetsnivå jag hade i valrörelsen i våras. Måhända är det mycket svårare att finna motivation i tider då inget klart, tydligt mål finns i en nära framtid; människans hjärna är inte anpassad för mycket långsiktig planering, vilket får mig att betänka anledningen till att jag inte deltog på gårdagens Piratpartiet-möte på Café Gråmunken i Stockholm: jag var global premiär för filmen The Age of Stupid, en miljöfilm som målar upp en möjlig dystopi (hur det går om vi inte vidtar allvarliga åtgärder för att hindra den globala uppvärmningen; och detta, bloggläsare, är även anledningen till att jag inte lägger energi på att övertyga miljöpartister att bli piratpartister; aktivism för miljön vs. aktivism för mänskliga rättigheter är en jämn strid i som jag ser den; jag menar förstås inte att de kämpar mot varandra, bara att de är, ungefär, lika viktiga) och varvar den med autentiska videoklipp från vår tid.

Jag tror knappast den kommer få lika stort genomslag som En obekväm sanning (länk överflödig, men intressant är att jag även såg den på en av de första visningarna, nämligen en förhandsvisning jag fått biljetter till via en släkting som arbetar på en miljöorganisation). Filmen är litet piratrelaterad, i det att den använder ett par klipp från nyhetssändningar och bygger vidare på dem; rexmikultur for the win!

Nåväl, om jag hade fått skriva filmen, hade inledningen varit It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness. It was the age of technology. It was the age of stupid. med ”best of times” och ”age of wisdom” förstås syftandes på teknikens (den miljöfarliga åsyftas förstås) enorma fördelar, de goda sidorna, det enorma uppsvinget för transport och kommunikation, medan ”worst of times” och ”age of foolishness” förstås syftar på den miljöfarliga teknikens nackdelar: den oerhörda inverkan den har på klimatet och den inverkans konsekvenser på mänskligt och icke-mänskligt liv. Hmm, å andra sidan skall inte inledningar behöva långa förklarande texter. Jaja. Se den riktiga filmen istället (trailer) – den lär komma på DVD, om den inte går upp på biografer i stor skala! (Och till er som hävdar att vetenskapen inte är säker på klimatförändringar, se ett videoklipp som bemöter just det argumentet.)

UPPDATERING: Christian Engström skrev, (mig veterligt) ovetandes om mitt blogginlägg (och jag i min tur ovetandes om hans), ett blogginlägg på ungefär samma tema som detta blogginlägg och publicerade det bara någon dryg kvart innan jag publicerade detta blogginlägg; åtminstone är grundåsikten som promotas samma, nämligen att ingen skall få stängas av från Internet (Christian hänvisar dock varken till FN:s deklaration över mänskliga rättigheter eller skriver apropå Telekompaketet, utan använder snarare jämförelser i sn argumentation.)

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Nedanstående är påhittat, men det speglar min bild av hur det skulle kunna se ut om representanter för alla Sveriges större partier åt middag tillsammans, dock överdrivet.

*********************************************************************

– Välkomna ärade politiker till denna middag, som ni alla bidragit till med att ta med er egen mat – ett knytkalas! Samtliga av er kom hit idag i tron om att ni ensamma skulle få övertyga mig om att rösta på er i det stundande EU-parlamentsvalet, deklarerade värden för kvällen, den partipolitiskt obundna, men så kommer det inte vara. Istället kommer ni få övertyga mig genom diskussion med varandra. Kör igång! Först vill jag bara upplysa er om att åhörare finns utanför rummet, vilket jag hoppas att ingen invänder mot. Ingen invände.

Kristdemokraten hajade till.

– Det är en synd att ljuga! Kristdemokraten satt häpen och försjönk sedan i snabb bön, mumlandes något som lät som ”Gud förlåte denne man som vanärar dina budord, och…”, och råkade ha omkull ett ljus så att det började brinna i bordsduken, vilket dock ingen verkade lägga märke till utom piraten.

-Äh, fanns gud skulle vi ändå behöva avsätta honom. Viva la revolution! sade vänsterpartisten.

– Men om Gud… började moderaten.

-Åh, kan vi inte skippa den där diskussionen? Det verkar inte vara det mest relevanta just nu. Har ni inte märkt det så brinner det på matduken! avbröt piratpartisten.

Miljöpartisten och vänsterpartisten tog genast fram blöta handdukar de viftade med, men de kunde inte riktigt helhjärtat slita sig från diskussionen vid matbordet. Resolut sprang piratpartisten och hämtade brandsläckaren.

– Men vänta nu… kan vi inte tillsätta en utredning eller något? Det kan ju finnas något bra med att det brinner, sade socialdemokraten med medhåll från andra och hejade piratpartisten.

– Det brinner nu. Du ser det själv. Utredningar är onödig byråkrati, för alla är ju egentligen överrens om att det inte är bra att det brinner, eller hur?

Instämmande rop och applåder hördes från rummet utanför matsalen, där ett hundratal personer med flera olika partitillhörigheter stod och åhörde middagen piratpartisten trängde sig förbi socialdemokraten och släckte branden. Inte ett ord fick han som tack, förutom från vänster- och miljöpartisten.

– Ja, det var ju en olycklig incident, men allt verkar ha ordnat sig, sade den partipolitiskt obundna. Vad sägs om att hugga in på maten ni tagit med?

– Ja, men vänta, sade kristdemokraten. Vi ber bordsbön först.

– Absolut, instämde sverigedemokraten. Vi måste hålla på traditionerna, för vem ska annars göra det? Äkta svensk kultur!

– De abrahamitiska religionerna – det vill säga judendomen, kristendomen och islam – kommer ursprungligen från Mellanöstern, påpekade miljöpartisten.

– Men… det räknas inte! Det är ändå en svensk tradition! Öh… typ. Men be bara bordsbön nu, allihopa, annars får ni åka ut!

– Ursäkta mig, men det är faktiskt jag som är värden, och jag bestämmer vem som åker ut, sade värden kyligt. Dock, i demokratisk anda, tillsammans med er. Vilka röstar för att bordsbön är obligatoriskt?

Förslaget röstades ned av en majoritet.

– Ingen respekt för svensk kultur… suckade sverigedemokraten och utbytte  en vilka idioter-blick med kristdemokraten.

– Religionsfrihet är en mänsklig rättighet, sade piratpartisten. Ni kan inte tvinga på någon deltagande i era ceremonier eller traditioner. Naturligtvis får ni dock, om ni vill, ha era traditioner så länge de inte skadar någon.

– Bra, bra… Nu börjar vi äta. De som vill ber bordsbön, sade värden. Vad har ni med er?

– Jag har med närproducerad ekologisk grönsakssallad, sade miljöpartisten. Den är garanterat köttfri, för jag är själv vegetarian.

Moderaten, folkpartisten och centerpartisten hade köpt det finaste kött som fanns att köpa i butik i Sverige, som de motvilligt ställde ut på bordet för att låta de andra äta av det också. Krist- och socialdemokraten hade inte med sig något anmärkningsvärt, men sverigedemokratens matval vållade dock gensvar.

– Det är helsvenska kåldolmar, enligt urgamla svensk recept, sade sverigdemokraten, mäkta stolt över sitt matval.

Enligt en obekräftad teori var det Karl XII och/eller hans soldater som tog med sig såväl maträtten som namnet från Bender i dåvarande Osmanska riket (idag Tighina i Moldavien). Således kommer kåldolmar inte från Sverige… Ledsen om jag förstör din världsbild, men det finns få saker som faktiskt kommer från Sverige och är unika. Matkultur sprider sig över världen som filer över Internet, sade miljöpartisten. Sverigedemokraten teg.

– Jag har med mig mat taget från soporna, sade vänsterpartisten. Men var inte oroliga: jag har bara tagit fortfarande ätbar mat. Det är sjukt hur mycket kapitalismen slösar bort, samtidigt som fattiga i andra delar av världen svälter. Genom att till stor del äta mat som slängts kan pengar en skulle lagt på matköp doneras till hjälporganisationer.

Moderaten, centerpartisten, folkpartisten och kristdemokraten fnös och sverigedemokraten sade ”Sopmat? Vilken knäpp idé! Jag slår vad om att det kommer från något muslimskt land.”

– Det kommer faktiskt från amerikaner. Ja, kapitalismen har ett mycket starkt fäste där; det är ett slags motrörelse, sade miljöpartisten och rättade i och med det sverigedemokraten för tredje gången under middagen.

Alla började ta för sig av maten. Moderaten, centerpartisten, folkpartisten (som båda mest verkade göra som moderaten) och krist- och sverigedemokraten rynkade på näsan åt vänsterpartistens mat, men miljöpartisten lät sig väl smaka och piratpartisten var öppen för nya idéer, så hen smakade på det, dock utan att i och med det göra något ideologiskt ställningstagande. Socialdemokraten tog en liten bit.

– Oj, jag glömde visst att ställa fram min egen mat. Det är en sockerkaka, som efterrätt, sade piratpartisten.

Alla utom vänster- och miljöpartisten blev plötsligt misstänksamma.

– Hur vet vi att du inte blandat i gift i mjölet? Du trodde att du skulle vara så smart, va? Att förgifta oss på ett knytkalas, så att ingen skulle vet vem som gjorde det, va? anklagade moderaten vresigt.

– Bevisa att du har rent mjöl i påsen! sade kristdemokraten, att du inte har något giftigt mjöl!

– Men snälla ni, sade piratpartisten, i en demokrati ligger bevisbördan när ett brott begåtts på den som anklagar någon, inte den anklagade. Dessutom har det inte ens begåtts något brott än!

– Men det är möjligt att det har begåtts ett brott! Lås in piraten! Kasta bort nyckeln! För säkerhetens skull! ropade folkpartisten. Vad skulle hen här att göra från början? De sitter inte ens i riksdagen!

Miljöpartisten och vänsterpartisten tog piratpartisten i försvar, och det blev ett väldans kackel. Piratpartisten satt dock där helt lugn. Hen visste att hen skulle bli hörd snart, för värden skulle vilja veta mer vad hen tyckte om anklagelsen.

Och mycket riktigt:

– Tystnad! Tystnad. Låt piratpartisten själv försvara sig.

Kacklet blev ett sorl som blev ett mummel som blev viskningar som till sist dog ut. Och piratpartisten tog till orda:

– Jag har inte förgiftat mjölet. Mitt mjöl är helrent, det sätter jag mig heder som pirat på. Om ni låser in mig utan några som helst bevis, utan ens ett begånget brott, är det godtycke. Och alla har rätt att inte godtyckligt hållas gripen, precis som alla har rätt att inte få sitt privatliv inskränkt godtyckligt. Det är mänskliga rättigheter enligt FN:s deklaration över universella sådana vi talar om. Vi kan inte strunta i dem så fort minsta lilla anledning till det dyker upp – inte ens om anledningen vore mycket bra skulle vi strunta i dem. För mänskliga rättigheter är själva grunden för vår demokrati, vårt samhälle, och därmed i slutändan även säkerheten. Det är ingen slump att det är mer våld i diktaturer än i demokratier.

Miljö- och vänsterpartisten applåderade, liksom åhörarna utanför matrummet. De andra politikerna stod handfallna.

– Jag… Tack för maten, sade moderaten vresigt och drog på sig sin tiotusenkronorsrock.

– Vänta! bad piratpartisten. Kan jag få receptet?

– Aldrig i livet ska du få nyttja mitt arbete utan betalning till mig!

– Men jag kan lista ut det själv utan att du berättar det…

Moderaten blev paff.

– Då… då inför jag övervakning av alla kök för att upptäcka matstölderna!

– Vad…? Men det är ju själva grunden för mänsklighetens utvecklingen, härmande och vidarebygganden på andras arbeten! Hade grottmänniskan som först upptäckte elden stoppat andra från att också göra upp eld om de inte betalat hade vi fortfarande bott i grottor!

– Vem bryr sig! Jag sticker nu, sade moderaten vresigt och folk- och centerpartisten var snart efter. Dörren stängdes med en smäll. Sverigedemokraten tog kristdemokraten i hand; de kastade illvilliga blickar på de tre kvarvarande politikerna och avlägsnade sig de också, idelt mumlandes. Tre stadsjeepar – trots att moderaten, center- och folkpartisten skulle åt samma håll hade de var sin bil – hördes vråla iväg på vägen utanför.

Slutligen var enbart den partipolitiskt obundna, miljöpartisten och vänsterpartisten kvar, samt piraten. Alla hade börjat äta av sockerkakan. Den partipolitiskt obundna tog till orda:

– Ni tre har skött er bäst av alla närvarande. Moderaten var arrogant i sin blinda tro på marknadsekonomi och verkade egentligen inte bry sig om så mycket annat än pengar och center- och folkpartisten var i stort sett av samma skrot och korn. Kristdemokraten hade ännu blindare tro, och sverigedemokratens okunnighet och förutfattade meningar överträffade allt jag tidigare sett.

– Vem av oss tillfaller din röst? frågade miljöpartisten ivrigt.

– Jag är ledsen att inte kunna rösta på er alla, för det ni förespråkar är klokt. Vänsterpartist, dina idéer om rättvisa istället för girighet är trevliga, och miljöpartisten, i sanning är miljöfrågan – särskilt klimatet – akut. Men eftersom det som ligger mig varmast om hjärtat, och det är det som är mest hotat i dagsläget, är demokratin med tillhörande principer, och det i detta fall är en fördel att kunna fokusera på just den saken (som med den brinnande bordsduken), tillfallet min röst Piratpartiet.

*********************************************************************

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , EU-valet, EU-valet 2009val, EU, tro, fiktion, kultur, mat, miljö, klimat, klimatet, , , , , , , , ,storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, rent mjöl, rent mjöl i påsen, global uppvärmning, den globala uppvärmningen, rättssäkerhet, säkerhet, friganism, bordsbön, svensk kultur, M, KD, C, SD, FP, S, S, MP, V, PP, Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet, Sverigedemokraterna, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Piratpartiet, filosofiv, klimatförändringarna

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Older Posts »