Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.
Lunchen annonseras för konferensdeltagarna, och liksom igår får alla själva ordna den saken under en schemalagd en timmes uppehåll i föreläsningarna. Flera av deltagarna väljer att gå till Kungliga Bibliotekets egen restaurang, och jag hänger på. Efter att ha stått i en ganska lång kö i den tämligen stora restauranglokalen kommer jag fram till kassan och kan betala ett par smörgåsar och en Coca-Cola (enkelt och smidigt alternativ för vegetarianer, även om jag senare kommer att märka att det fanns ett mer matigt vegetariskt alternativ). Jag sätter mig vid ett bord med fyra andra aktiva wikipedianer, och vårt gemensamma intresse och det faktum att vi alla träffats förr om än inte fysiskt så på Internet gör samtalet enkelt och ledigt.
Vi diskuterar, bland andra saker, den stora donationsbannern med bild på Wikipediagrundaren Jimbo Wales som sedan någon vecka finns högst upp på alla Wikimedia-projekten. Bannern har, åtminstone på svenskspråkiga Wikipedia, blivit föremål för ganska mycket diskussion och en del kritik – att måla ut Jimbo som ”vår gud” är inte särskilt omtyckt av gemenskapen, då det ger en felaktig bild av hur Wikipedia fungerar (egentligen är det ju de tusentals användarna som bidrar till Wikipedia som skapar encyklopedin; Jimbo har ingen särskild kontroll över projektet). En av mina bordsgrannar förklarar att Jimbo själv inte alls önskade den här personfokuserade reklamkampanjen, men att ett test som gjordes när inte så många var inne på sajten innan kampanjen drog igång visade att det var Jimbobannern som genererade flest donationer.
Detta med donationskampanjen är intressant inte bara för att frågan i sig är intressant, utan för att det berör frågan om förankring i gemenskapen. Wikipedias syfte är att vara en neutral encyklopedi som skapas av användarna, och allt är tillåtet på Wikipedia så länge det målet uppnås, när man redigerar. Gott så. Men när det gäller andra beslut – som har bäring mer på organisationen och Wikipedias struktur – är det svårt att veta exakt var gränsen går för ”det här måste tas upp till diskussion inom gemenskapen” och ”diskussion är onödig och försenar bara processen, jag fattar beslutet själv istället”. Vad är okej att göra utan att förankra det först hos gemenskapen?
Ett problem är också att många wikipedianer (när de i förvägs ombeds dela med sig av sina åsikter) struntar i en fråga, och reagerar först efter att beslutet tagits. För att ta exemplet med bannern igen: folk protesterade inte när det föreslogs, trots att processen för att ta fram bannern var helt öppen; folk protesterade först när bannern väl var färdigutformad. Och när bannern väl var färdigutformad fanns det inte tid/ork att skapa en helt ny, varför kritiken inte fick genomslag. Detta med svårigheten i att engagera medlemmar före beslut tas – och att många engagerar sig först när beslut fattats – finns även inom andra organisationer, som exempelvis Piratpartiet.
Innan vi går tillbaka till konferensen pratar vi också lite allmänt om fördelen med fysiska möten (även om digital kommunikation förstås också har sina fördelar och ibland är att föredra); man träffas och utbyter tankar på ett helt annat sätt, och exempelvis skulle vi aldrig diskuterat bannern, kanske, om vi inte varit på konferensen tillsammans. Med den tanken i huvudet rör vi oss så genom Kungliga Biblioteket och återvänder till den föreläsningssal konferensen hålls i. Framme där – och strax efter utsatt tid – presenterar Axel nästa talare, Magnus Eriksson, lärare på Mittuniversitet.
Magnus inleder med att berätta att han är lärare för världens enda Wikipedia-kurs (vad han vet; kursen kallas f.ö. Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik), och att hans användarnamn på Wikipedia är Mange01, vilket några i salen enligt handuppräckning känner igen. Annan handuppräckning visar att ett par av de närvarande går Magnus Wikipedia-kurs. Kursen har gjort några pedagogiska experiment: Magnus gav studenter som redovisningsuppgift för att skapa Wikipedia-artiklar, använde Wikipedia (?) som komplement till läromedel och använde en wiki som lärplattform (Magnus berättar att moderna långdistanskurser har en lärplattform och att en wiki kan dels få funktionen). Lärarna utvecklade kursmaterialet på en egen wiki (istället för med hjälp av Word) och tillät studenterna redigera kursmaterial själva (bland annat uppgifter).
Under kursen skapades även material på Wikiversity (som inte riktigt är encyklopediskt) och Magnus försökte förmedla ett källkritiskt förhållningssätt genom att låta studenter skriva artiklar för att de ska få insyn i Wikipedias process. Flera studenter avslutade kursen med att referera den akademiska synen på Wikipedia; Magnus ska presentera det. Men först ska han dra bakgrunden: 2006 höll Magnus ett telekommunikationsprojekt, och lät deltagarna skriva artiklar (telekommunikation var ett väldigt dåligt område på svenskspråkiga Wikipedia) och tipsade om översättning från engelskspråkiga Wikipedia.
Det fanns redan ett Wikipediaprojekt för telekommunikation (såhär såg det ut), som de hijackade för att redovisa slutsatser av projektet (med projektskaparns goda minne – nu ser projektsidan ut såhär). Resultatet var 26 nya artiklar (som vuxit sen dess; studenterna kan skryta om det i framtiden, att de var först med att skapa den och den artikeln på Wikipedia) och att 35 artiklar utökades. Vanligen skriver man som student artiklar för enskilda läsare; Wikipedia skulle motivera eleverna genom att ge de en större publik. Dessutom kunde de få större återkoppling av Wikipediaförfattare, från klasskamrater och så vidare (och inte bara från kursledaren).
Projektets slutsatser var att Wikipedia-community var mycket positivt (alla var positiva); vissa kom med kloka varningar. Studenterna var ofta positiva men vissa var rädda (någon eller några sade sig inte valt kursen för att skriva på Wikipedia, så att skriva på Wikipedia var inte alltid gillat). Det var en nybörjarkurs, vilket kan inte lämpar sig så väl för Wikipedia; en annan C-kurs gjorde atomfysikarbete på Wikipedia (om jag förstår rätt), och där blev artiklarna mer djupa. Studenterna var osäkra och behövde stöd, så det är viktigt att lärarn har viss erfarenhet av Wikipedia, och det är oerhört viktigt att hålla koll på de olika studenternas användarkonton genom att använda historiken.
Magnus inbillade sig när han använde Wikipedia i telekommunikationsprojektet att det var något unikt, men hösten 2006 fick massor av lärare oberoende av varandra liknaande idéer. Uppenbarligen var Wikipedia moget då (det var då högt i Googlesökningar). Magnus har sedan dess ofta hänvisat till studenter till Wikipedia; för 20 år sedan skulle en lärare kunnat bli rik på en bok, det går inte idag utan man använder överlägsen engelsk kurslitteratur. Därför behövs tidseffektivitet, och läraren förbättrar existerande Wikipedia-artiklar som studenterna kan använda. Läroböcker blir dessutom snabbt inaktuella (Wikipedia är mer aktuellt).
Slutsatser är att kvantitativt går Wikipedia lika långt som grundläggande kurser, men är mer fläckvis på AV-nivå (masternivå). Det finns mycket fel på engelskspråkiga Wikipedia enligt Magnus, så källor/lärare/forskare behövs; det har dock blivit mer trovärdigt sedan 2007. Många studenter är ögontjänare och låtsas inte använda Wikipedia (men gör det i alla fall), vilket är dåligt. Exempelvis hade många studenter samma fel, och det kom varken från Magnus eller läroboken. Då upptäckte Magnus att det kom från Wikipedia, och lite skratt hörs i salen. Lärare och elever bör dubbelkolla artiklar; elever måste ha självförtroende nog att inse att de kan ha mer rätt än Wikipedia-artiklar.
För att utöva källkritik behöver man självförtroende, annars tror man sig inte kunna bedöma trovärdigheten. Källkritik handlar mycket om vad som är mest trovärdigt. När Magnus gick i skolan fick han höra massor av konstiga uttryck när han skulle få lära sig källkritik, vilket var dåligt. Situationen är något bättre idag, men inte mycket. Ibland finns ett värde i upphovsrätt och sådant (typ det är faktiskt dåligt med plagiat). När Magnus sagt att studenter kan använda Wikipedia kastar många in vilken information som helst från Wikipedia, så han måste vara skeptisk. I framtiden kan han trycka ut ett (granskat underförstått) handledningsmaterial att ge till studenter, och uppmana dem att skriva på Wikipedia.
Wikipedia-kursen Magnus har är uppdelad i fyra moment (inte bara källkritik som media framförde). Artiklarna som skapas måste inte vara utvalda (stjärnmärkta); det viktiga är källor. Under avsnitt 1 lär eleverna sig grundläggande wikiterminologi, -författande och riktlinjer. Avsnitt 2 berör trovärdighet, samhällsbetydelse och forskning. Magnus har ett samarbete med en annan mer Wikipedia-skeptisk lärare, så tillsammans kanske de ger en neutral bild. Avsnitt 3 behandlar teknik, administration och utvecklingstrender (man gör en teknisk uppgift som en del tycker är svårt, vilket är det enda tekniskt svåra, under kursen, men alla som försöker klarar det; teknisk kunskap är värdefullt resten av livet).
Avsnitt 4 består av en projektuppgift. Ganska få har slutfört projektuppgiften (trots att den bara är 8 sidor). Tidigare år betonades att man skulle göra massor av eget arbete med intervjuer; i år fick man istället använda källor om man gör det källkritiskt. Många slutför kanske inte uppgiften för att de studerar kursen av personligt intresse, men studenterna brukar slutföra. Kursen är helt nätbaserad och utgår från wiki som kursmiljö. Det är öppet innehåll vilket innebär att det är fritt att kopiera. Wikiformatet är bra för att spåra redigeringar. Wikin har förbättrats av studenterna, bland annat designen, språket och så vidare. Studenterna ger varandra feedback, vilket är bra (under många nätbaserade kurser kommunicerar studenten bara med läraren).
Nackdelen med att använda wikitekniken är att det är mycket arbete att sätta upp kursen, och att det tar lång tid att rätta (Magnus har fått kritik för sistnämnda). Studenterna har dock varit belåtna, och Magnus har inspelat material med kommentarer (som inte släpps av integritetsskäl). Magnus har också quizar i kursen; uppfylls dem uppfylls de kunskaper som behövs för administratörsskap (sedan behövs förtroende också). I början användes Wikiversity för kursen, men det finns många problem (det finns ingen färdig kurs på Wikiversity). De började där och kom ganska långt, men flyttade sedan till en egen kurswiki; de fick inte så mycket hjälp på Wikiversity (det är inte så många aktiva där; Wikipedia äter upp Wikiversity).
Magus drar lite statistik: det var 187 sökande i år (49 stycken 2009), och (nästan) färdiga med kursen blev 6 (år 2009) respektive 12 (2010) deltagare., Könsfördelning av kursdeltagarna var 35 procent kvinnor. 45 procent av deltagarna var studenter (som fyller upp poäng och vill lära sig källkritik), 23 procent var lärare och 13 (?) procent var bibliotekarier. Första året var en ganska stor del erfarna wikipedianer; det minskade i år. Magnus visar också en lista över massor av artiklar som skapats på Wikipedia under kursen. Fördjupningsprojekt om Wikipedia har gjorts av deltagarna: en slutsats som kommit fram är att man skulle kunna göra en tydligare källvärdering i artiklar (typ markera forskningsrapporter som trovärdigare).
Det skulle mallar kunna lösa, och så kan Wikipedia förbättras – matematiska metoder kan dock aldrig ersätta konsensus, men det skulle lyfta Wikipedia. Det finns nämligen matematiska metoder för att värdera vilka källor som är trovärdiga, men systemet kan luras. Kursdeltagarna har utfört lite andra humanvetenskapliga och tekniska projekt också. Ganska många positiva kommentarer gavs från deltagarna. Några slutsatser av kursen: källvärdering är viktigt. Många vill bygga upp en egen wiki. Vi behöver få fler akademiker och andra experter till Wikipedia, något kursen kan vara ett steg till. Magnus drar lite licensinfo, och är sedan klar. Applåder.
Man hinner dock med frågor. Som svar på en fråga (om jag i efterhand minns rätt) hänvisar Magnus till att mer statistik finns på kurswiki.mittuniversitetet.se (den länken leder dock ingenstans; rätt torde kurswiki.miun.se vara). En annan åhörare frågar om drömmar om en egen wiki som Magnus berättat många hyste; Magnus säger att en uppgift som går ut på att man ska fundera på en egen wiki gav mycket inspiration och visade på många hemliga drömmer. Därmed avslutas Magnus föreläsning.
Foto (från Wikimedia Commons): Andreaze, släppt till Public Domain (eller så fritt som möjligt). Mittuniversitetet, det universitet Magnus är lärare på och där nämnde Wikipedia-kurs hålls.
Pusha gärna inlägget!
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, Magnus Eriksson, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, källa, källor, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, teknik, student, studenter, elev, elever, lärare, student, studenter, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media, skola, skolor, kurs, kurser, Mittuniversitet, högskola, högskolor, universitet, Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik, utbildning, wiki, wikiteknik, wikiformat, Wikiversity, Jimbo Wales, Jimmy Wales, donation, donationer, donationskampanj, donationskampanjer, insamlingskampanj, insamlingskampanjer, insamling, reklam, annons, annonser, annonskampanj, annonskampanjer
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)
Väldigt bra rapport! Tack!
Och: ”[medlemmar, min ersättning] när de i förvägs ombeds dela med sig av sina åsikter struntar i en fråga, och reagerar först efter att beslutet tagits”
…är nog ganska vanligt i de flesta föreningar och andra sammanhang 😉
Vad kan man använda för strategier för att få folk att dela med sig av sina synpunkter i ett tidigare skede? Tror många känner igen fenomenet. Dock ska tilläggas att fenomenet kanske finns i olika grad beroende på om man frågar beslutsfattarna eller de medlemmar som reagerar post-beslutsfattande, kanske så uppfattar inte alla att de är tillfrågade förrän efter ett beslut har fattats?
Finns det problem så brukar det finnas lösningar. Annars får man försöka skapa lösningarna 🙂
[…] där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget […]