Wikipedia Academy, dag två, del 8: Martin Hellberg Olsson

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Nu anländer Martin Hellberg Olsson till konferensen, och Axel presenterar honom som Belgienbaserad forskare och lärare. Axel vet inte vad han ska prata om, så Martin får säga det själv. De fixar tekniken. Martin berättar att han ska komma in lite mer i detalj och lite mer praktiskt och specifikt visa på hur Wikipedias textskapande (kortare avbrott inträffar på grund av teknikfail) process och interaktionen mellan Wikipedia-användare kan se ut. Det specifika fallet handlar om kontroversiellt innehåll; man ska komma ihåg att väldigt mycket som skrivs på Wikipedia inte är uppenbart kontroversiellt och inte skapar konflikter, men vad som är konfliktskapande är förvånande.

Vi kommer in på rent politiska frågor och något av ett trauma för svenskspråkiga Wikipedia, en diskussion om artikeln om Göteborgskravallerna. Martin började undersöka artikeln ur en annan synvinkel: hur artikeln kom att se ut. Hur det ser ut bakom; hur kommer man fram till vad som ska stå? Sedan februari 2009 har Martin doktorandtjänst i Belgien (han kommer dock sluta av personliga skäl och vet inte vad som händer med projekttet I fortsättningen). Inriktningen är att undersöka Wikipediainteraktion, specifikt gällande kontroversiella artiklar. Han har tittat på det här som en utveckling över tid i en enda artikel eller en grupp av artiklar och gjort fallstudier på det.

Martin ska gå igenom kommunikationsvägarna på Wikipedia, kolla på artikeln och ta upp ramarna förändring sker inom. Människor som finns på Wikipedia har olika åsikter om vad som bör komma fram, och kan vara där av olika anledningar, kanske för att man vill framföra sin version av världen eller kanske för att man gillar Wikipedias syfte (då kanske man snarare ger en klassiskt auktorativ bild än riskerar kontrovers). Detta är dynamiskt och förändras av en konstant diskussion. Det finns olika subarenor: diskussionssidor till artiklar och allmäna diskussionssidor. Han ska förklara hur saker hänger ihop som drag i en diskussion.

Om två personer reparerar en bil finns en konflikt, kanske en vet mer än den andra; i ett läge kanske man måste praktiskt visa hur något i bilen fungerar, och något liknande sker I diskussionen om WP. Göteborgskravallerna var en artikel som skapades ganska tidigt i svenspråkiga Wikipedias historia, en av de tidiga stora konfliktpunkterna när konflikthantering var på gång. Martin säger också att det känns lite nervöst att prata om saker som ett par närvarande varit inblandade i personligen. Diskussionen spridde sig över artikelns diskussionssida, ändringar och återställningar i artiklar, togs upp på allmänna diskussionssidor; det skapades alternativa artiklar.

Det är ett fall där man kan se konflikter kring olika användare även på användardiskussionssidor; man kan se den splittrade arenan och hur svårt det kan bli att följa både i efterhand och när det pågår en konflikt. Arkeologiskt försökte Martin samla ihop ändringar, först på diskussionssidan till artikeln, och sedan följde han länkar, gjorde diverse ändringar, och har på så vis hittat diskussioner/omnämningar av konflikten. Wikipedia är duktigt på att generera mycket text, innan han ens var klar med hopsamlande var det cirka 200 A4-sidor. Från och till har folk efterhand gått in och ändrat; ny information har kommit till.

Själva Wikipedia-händelsen har blivit en del av svenskspråkiga Wikipedias minne, de faktiska människornas och kulturens minne; diskussionen refereras ofta tillbaka till. Ändringar i artiklar kan vara kommunikation mellan användare, även på användarsidor (användarsidor användes för att göra uttalanden om hur det var att delta i diskussionen), metasidor användes (riktlinjer och sådant) utvecklas av gemenskapen (exakt hur fristående man är från stiftelsen är oklart; de faktiska formuleringarna av regler bestäms av gemenskapen, till exempel kan bildpubliceringsregler skilja mellan olika språkversioner).

Vidare användes kategorisystemet för att kommunicera; det kan få betydelse för vad WP egentligen säger. Martin kommr inte ihåg hur det kom upp i just detta sammanhang, men ska det sorteras under “historiska händelser”, “polisbrutalitet”, “terrorism”, “protester” och så vidare? Mallar är en annan sak (alltså sidor gjorde att kunna infogas på andra sidor); relevant här är olika typer av varningsmallar för exempelvis o-neutralitet. Om mallen ändras ändras alla sidor som har mallen. Väldigt viktigt är också där den direkta diskussionen förs, diskussionssidor knutna till artiklar (Diskussion:Göteborgskravallerna, Malldiskussion:POV).

Användardiskussionssidor används främst för att diskutera en viss användare, vilket blir väldigt personligt (”hur gör du här?”, men det finns positiva saker också). Sedan finns även centrala sidor som Bybrunnen, den stora centraliserade diskussionspunkten där det är sannolikt att en sådan här stor konflikt kommer upp i något läge. Det är alltså inte bara saker som finns på diskussionssidor som är en del av konflikten, utan det finns även i Wikipedia-namnrymden. Nu med liquid threads kan det finnas en teknisk skillnad mellan diskussion och icke-diskussion, men hittills är diskussioner vanliga wikisidor. Dessutom finns raderings-, flyttsidor och kommentarssidor av olika slag, en del av konflikthanteringen på Wikipedia.

Har man den omfattande synen på kommunikationen (även handlingar kan vara kommunikation) är användning av administrativa verktyg en typ av kommunikation. Man kommunicerar dessutom utanför Wikipedia, bland annat via mail (både wiki- och vanlig; mailinglistor finns också). Det finns även chatt, som IRC som har en speciell funktion: den hör inte till Wikimedia utan den är bara kopplad till vissa delar av communityt, den lagrar inga loggar och man får inte spara och publicera loggar enligt reglerna; man får inte citera någon utan tillstånd. Där löses ofta problem snabbt och i gammalt material kan hänvisningar hittas till IRC; IRC är mer avslappnat småprat där wikipedianer hänger helt enkelt.

Diskussion kan även ske IRL (det kan tänkas diskuteras på wikifikor; Martin har dock deltagit mindre i sådana än han önskat). Det kan vara problematiskt att kontakta utomstående partiska; att göra sådant skapar väldig upprördhet och har hänt här. Det är antagligen även nuförtiden inte särskilt accepterat. Många vill att särskilda människor ska söka sig till Wikipedia, sådana som tror på Wikipedia-idéen och neutralitet, snarare än någon som är där för att det är viktigt att bevaka en viss politisk agenda exempelvis; det senare är klart kontroversiellt.

Martin visar en diff (ant.kom.: en skillnad mellan två gamla versioner av en wikiartikel) mellan gamla versioner och berättar att det går att gå via historiken för att se vad som ändrats; det är dock inte alltid så enkelt överblickbart. En redigering kan vara inte bara tillägg utan även omformuleringar och strykningar, ofta med en kommentar (den kommentar Martin visar är av typen ”jag käner inte till att det hänt så jag stryker det”). Vad som händer är att någon ändrar någonting i artikeln (jag tror att jag missar något) och parallellt pågår diskussion på diskussionssidan; orden kan trots Wikipedia-riktlinjer om artighet bli skarpare än vad policyna är tänkta att tillåta.

Diskussionssidan blir en plats där folk som är inblandade i konflikten och de som söker medla försöker nå en punkt där de kan enas, åtminstone idealt. Det är viktigt att den finns så man kan förklara vad man menar, men man måste också kunna gå in i artikeln och visa vad man menar. Wikipedia har en grundförutsättning: det är en encyklopedi som vem som helst kan redigera. Det finns också nedskrivna policyn och riktlinjer som kan ifrågasättas (exempelvis neutralitet, vilket svårt att uppnå; vad är neutralitet?). En praxis utöver det nedskrivna utvecklas också. Tekniken ger en del av förutsättningarna (diskussionen kan föras inom ramen för wikitekniken där nya rubriker kan läggas till och ordningen ändras).

De personliga relationerna är viktiga; det större sammanhanget är också viktigt, det vill säga Wikipedia och systerprojekten, och bautauppslagsverksprojektet att sprida information ut till världen. Ramarna kan också förändras; till exempel uppstod förslag på organiserad medling, och även i senare medlingsdiskussioner hänvisas till Göteborgskravallerna. Det finns en parallell med delvis sammanhängande diskusion på olika platser. Mitt under den brinnande politiska konflikten sker ett försök att fixa layouten. Det är väldigt vanligt att på Wikipedia hänvisa till nedskrivna regler (policy och sånt); samma person (som i ett exempel hänvisat till nedskrivna regler? minns inte) återkommer med diskussion om diskussionston.

En ändring i en artikel kan vara en ganska direkt reaktion på något som sagts någon annanstans. Martin har några exempel på hur artikeländringar knuts ihop, men hinner inte brätta på grund av tidsbrist. Han hade tänkt jämföra med engelskspråkiga Wikipedias diskussion och göra teorianknutning; hur det blir med det är osäkert eftersom han kanske lägger ned projektet. Fortsätter han på spåret ska han ha fler och nyare svar. “Om det finns någon tid för frågor tar jag det gärna nu, annars tackar jag för intresset”, avslutar Martin till applåder (om jag minns rätt).

Mange01 ställer en fråga. Han säger att redigeringskrig kan vara bra för hur artiklar blir till slut fast det finns dåliga inslag. Martin svarar att det alltid kommer finnas mycket konflikter på Wikipedia, vilket i stor utsträckning är någonting bra och ska det inte föras i artiklarna är det svårt att se var det ska föras. Det kan leda till någonting som inte är väldigt slipat, men på något sätt lyfter det fram mer (än om artikeln bara skrivits av en person) de olika sidornas uppfattning. Att driva redigeringskrig handlar om andra saker än att ha rätt: tålamod, att kunna prata för sig, tid, att kunna Wikipedia-regler, atth ålla sig på rätt nivå och att ligga tillräckligt nära i sin idé om vad det borde stå som majoriteten på Wikipedia.

Det är inte perfekt, menar Martin, men det är bättre än om personer med avvikande åsikt bara håller sig utanför och inte vågar lägga sig i (det måste ses upp för). Mange01 säger att de destruktiva effekterna av redigeringskrig kanske kan mildras av IRL-kommunikation; att ringa kan vara bättre på tu man hand. Martin svarar att den diskussionen bör föras inom Wikipedia (hur man förhåller sig till det), men i vissa fall kan det nog vara bra att ta den på en mer begränsad nivå. Allt borde nog inte föras i det öppna och förs inte där heller. Axel bryter där för att vi ligger lite efter tidsmässigt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, Martin Hellberg Olsson, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, källa, källor, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media, analys, Göteborgskravellerna, redigering, wiki, redigeringskrig, diskussion, diskussioner, historia, historik, kommunikation

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Annons

Read Full Post »

Wikipedia Academy, dag två, del 5: lunch och Magnus Eriksson

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Lunchen annonseras för konferensdeltagarna, och liksom igår får alla själva ordna den saken under en schemalagd en timmes uppehåll i föreläsningarna. Flera av deltagarna väljer att gå till Kungliga Bibliotekets egen restaurang, och jag hänger på. Efter att ha stått i en ganska lång kö i den tämligen stora restauranglokalen kommer jag fram till kassan och kan betala ett par smörgåsar och en Coca-Cola (enkelt och smidigt alternativ för vegetarianer, även om jag senare kommer att märka att det fanns ett mer matigt vegetariskt alternativ). Jag sätter mig vid ett bord med fyra andra aktiva wikipedianer, och vårt gemensamma intresse och det faktum att vi alla träffats förr om än inte fysiskt så på Internet gör samtalet enkelt och ledigt.

Vi diskuterar, bland andra saker, den stora donationsbannern med bild på Wikipediagrundaren Jimbo Wales som sedan någon vecka finns högst upp på alla Wikimedia-projekten. Bannern har, åtminstone på svenskspråkiga Wikipedia, blivit föremål för ganska mycket diskussion och en del kritik – att måla ut Jimbo som ”vår gud” är inte särskilt omtyckt av gemenskapen, då det ger en felaktig bild av hur Wikipedia fungerar (egentligen är det ju de tusentals användarna som bidrar till Wikipedia som skapar encyklopedin; Jimbo har ingen särskild kontroll över projektet). En av mina bordsgrannar förklarar att Jimbo själv inte alls önskade den här personfokuserade reklamkampanjen, men att ett test som gjordes när inte så många var inne på sajten innan kampanjen drog igång visade att det var Jimbobannern som genererade flest donationer.

Detta med donationskampanjen är intressant inte bara för att frågan i sig är intressant, utan för att det berör frågan om förankring i gemenskapen. Wikipedias syfte är att vara en neutral encyklopedi som skapas av användarna, och allt är tillåtet på Wikipedia så länge det målet uppnås, när man redigerar. Gott så. Men när det gäller andra beslut – som har bäring mer på organisationen och Wikipedias struktur – är det svårt att veta exakt var gränsen går för ”det här måste tas upp till diskussion inom gemenskapen” och ”diskussion är onödig och försenar bara processen, jag fattar beslutet själv istället”. Vad är okej att göra utan att förankra det först hos gemenskapen?

Ett problem är också att många wikipedianer (när de i förvägs ombeds dela med sig av sina åsikter) struntar i en fråga, och reagerar först efter att beslutet tagits. För att ta exemplet med bannern igen: folk protesterade inte när det föreslogs, trots att processen för att ta fram bannern var helt öppen; folk protesterade först när bannern väl var färdigutformad. Och när bannern väl var färdigutformad fanns det inte tid/ork att skapa en helt ny, varför kritiken inte fick genomslag. Detta med svårigheten i att engagera medlemmar före beslut tas – och att många engagerar sig först när beslut fattats – finns även inom andra organisationer, som exempelvis Piratpartiet.

Innan vi går tillbaka till konferensen pratar vi också lite allmänt om fördelen med fysiska möten (även om digital kommunikation förstås också har sina fördelar och ibland är att föredra); man träffas och utbyter tankar på ett helt annat sätt, och exempelvis skulle vi aldrig diskuterat bannern, kanske, om vi inte varit på konferensen tillsammans. Med den tanken i huvudet rör vi oss så genom Kungliga Biblioteket och återvänder till den föreläsningssal konferensen hålls i. Framme där – och strax efter utsatt tid – presenterar Axel nästa talare, Magnus Eriksson, lärare på Mittuniversitet.

Magnus inleder med att berätta att han är lärare för världens enda Wikipedia-kurs (vad han vet; kursen kallas f.ö. Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik), och att hans användarnamn på Wikipedia är Mange01, vilket några i salen enligt handuppräckning känner igen. Annan handuppräckning visar att ett par av de närvarande går Magnus Wikipedia-kurs. Kursen har gjort några pedagogiska experiment: Magnus gav studenter som redovisningsuppgift för att skapa Wikipedia-artiklar, använde Wikipedia (?) som komplement till läromedel och använde en wiki som lärplattform (Magnus berättar att moderna långdistanskurser har en lärplattform och att en wiki kan dels få funktionen). Lärarna utvecklade kursmaterialet på en egen wiki (istället för med hjälp av Word) och tillät studenterna redigera kursmaterial själva (bland annat uppgifter).

Under kursen skapades även material på Wikiversity (som inte riktigt är encyklopediskt) och Magnus försökte förmedla ett källkritiskt förhållningssätt genom att låta studenter skriva artiklar för att de ska få insyn i Wikipedias process. Flera studenter avslutade kursen med att referera den akademiska synen på Wikipedia; Magnus ska presentera det. Men först ska han dra bakgrunden: 2006 höll Magnus ett telekommunikationsprojekt, och lät deltagarna skriva artiklar (telekommunikation var ett väldigt dåligt område på svenskspråkiga Wikipedia) och tipsade om översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Det fanns redan ett Wikipediaprojekt för telekommunikation (såhär såg det ut), som de hijackade för att redovisa slutsatser av projektet (med projektskaparns goda minne – nu ser projektsidan ut såhär). Resultatet var 26 nya artiklar (som vuxit sen dess; studenterna  kan skryta om det i framtiden, att de var först med att skapa den och den artikeln på Wikipedia) och att 35 artiklar utökades. Vanligen skriver man som student artiklar för enskilda läsare; Wikipedia skulle motivera eleverna genom att ge de en större publik. Dessutom kunde de få större återkoppling av Wikipediaförfattare, från klasskamrater och så vidare (och inte bara från kursledaren).

Projektets slutsatser var att Wikipedia-community var mycket positivt (alla var positiva); vissa kom med kloka varningar. Studenterna var ofta positiva men vissa var rädda (någon eller några sade sig inte valt kursen för att skriva på Wikipedia, så att skriva på Wikipedia var inte alltid gillat). Det var en nybörjarkurs, vilket kan inte lämpar sig så väl för Wikipedia; en annan C-kurs gjorde atomfysikarbete på Wikipedia (om jag förstår rätt), och där blev artiklarna mer djupa. Studenterna var osäkra och behövde stöd, så det är viktigt att lärarn har viss erfarenhet av Wikipedia, och det är oerhört viktigt att hålla koll på de olika studenternas användarkonton genom att använda historiken.

Magnus inbillade sig när han använde Wikipedia i telekommunikationsprojektet att det var något unikt, men hösten 2006 fick massor av lärare oberoende av varandra liknaande idéer. Uppenbarligen var Wikipedia moget då (det var då högt i Googlesökningar). Magnus har sedan dess ofta hänvisat till studenter till Wikipedia; för 20 år sedan skulle en lärare kunnat bli rik på en bok, det går inte idag utan man använder överlägsen engelsk kurslitteratur. Därför behövs tidseffektivitet, och läraren förbättrar existerande Wikipedia-artiklar som studenterna kan använda. Läroböcker blir dessutom snabbt inaktuella (Wikipedia är mer aktuellt).

Slutsatser är att kvantitativt går Wikipedia lika långt som grundläggande kurser, men är mer fläckvis på AV-nivå (masternivå). Det finns mycket fel på engelskspråkiga Wikipedia enligt Magnus, så källor/lärare/forskare behövs; det har dock blivit mer trovärdigt sedan 2007. Många studenter är ögontjänare och låtsas inte använda Wikipedia (men gör det i alla fall), vilket är dåligt. Exempelvis hade många studenter samma fel, och det kom varken från Magnus eller läroboken. Då upptäckte Magnus att det kom från Wikipedia, och lite skratt hörs i salen. Lärare och elever bör dubbelkolla artiklar; elever måste ha självförtroende nog att inse att de kan ha mer rätt än Wikipedia-artiklar.

För att utöva källkritik behöver man självförtroende, annars tror man sig inte kunna bedöma trovärdigheten. Källkritik handlar mycket om vad som är mest trovärdigt. När Magnus gick i skolan fick han höra massor av konstiga uttryck när han skulle få lära sig källkritik, vilket var dåligt. Situationen är något bättre idag, men inte mycket. Ibland finns ett värde i upphovsrätt och sådant (typ det är faktiskt dåligt med plagiat). När Magnus sagt att studenter kan använda Wikipedia kastar många in vilken information som helst från Wikipedia, så han måste vara skeptisk. I framtiden kan han trycka ut ett (granskat underförstått) handledningsmaterial att ge till studenter, och uppmana dem att skriva på Wikipedia.

Wikipedia-kursen Magnus har är uppdelad i fyra moment (inte bara källkritik som media framförde). Artiklarna som skapas måste inte vara utvalda (stjärnmärkta); det viktiga är källor. Under avsnitt 1 lär eleverna sig grundläggande wikiterminologi, -författande och riktlinjer. Avsnitt 2 berör trovärdighet, samhällsbetydelse och forskning. Magnus har ett samarbete med en annan mer Wikipedia-skeptisk lärare, så tillsammans kanske de ger en neutral bild. Avsnitt 3 behandlar teknik, administration och utvecklingstrender (man gör en teknisk uppgift som en del tycker är svårt, vilket är det enda tekniskt svåra, under kursen, men alla som försöker klarar det; teknisk kunskap är värdefullt resten av livet).

Avsnitt 4 består av en projektuppgift. Ganska få har slutfört projektuppgiften (trots att den bara är 8 sidor). Tidigare år betonades att man skulle göra massor av eget arbete med intervjuer; i år fick man istället använda källor om man gör det källkritiskt. Många slutför kanske inte uppgiften för att de studerar kursen av personligt intresse, men studenterna brukar slutföra. Kursen är helt nätbaserad och utgår från wiki som kursmiljö. Det är öppet innehåll vilket innebär att det är fritt att kopiera. Wikiformatet är bra för att spåra redigeringar. Wikin har förbättrats av studenterna, bland annat designen, språket och så vidare. Studenterna ger varandra feedback, vilket är bra (under många nätbaserade kurser kommunicerar studenten bara med läraren).

Nackdelen med att använda wikitekniken är att det är mycket arbete att sätta upp kursen, och att det tar lång tid att rätta (Magnus har fått kritik för sistnämnda). Studenterna har dock varit belåtna, och Magnus har inspelat material med kommentarer (som inte släpps av integritetsskäl). Magnus har också quizar i kursen; uppfylls dem uppfylls de kunskaper som behövs för administratörsskap (sedan behövs förtroende också). I början användes Wikiversity för kursen, men det finns många problem (det finns ingen färdig kurs på Wikiversity). De började där och kom ganska långt, men flyttade sedan till en egen kurswiki; de fick inte så mycket hjälp på Wikiversity (det är inte så många aktiva där; Wikipedia äter upp Wikiversity).

Magus drar lite statistik: det var 187 sökande i år (49 stycken 2009), och (nästan) färdiga med kursen blev 6 (år 2009) respektive 12 (2010) deltagare., Könsfördelning av kursdeltagarna var 35 procent kvinnor. 45 procent av deltagarna var studenter (som fyller upp poäng och vill lära sig källkritik), 23 procent var lärare och 13 (?) procent var bibliotekarier. Första året var en ganska stor del erfarna wikipedianer; det minskade i år. Magnus visar också en lista över massor av artiklar som skapats på Wikipedia under kursen. Fördjupningsprojekt om Wikipedia har gjorts av deltagarna: en slutsats som kommit fram är att man skulle kunna göra en tydligare källvärdering i artiklar (typ markera forskningsrapporter som trovärdigare).

Det skulle mallar kunna lösa, och så kan Wikipedia förbättras – matematiska metoder kan dock aldrig ersätta konsensus, men det skulle lyfta Wikipedia. Det finns nämligen matematiska metoder för att värdera vilka källor som är trovärdiga, men systemet kan luras. Kursdeltagarna har utfört lite andra humanvetenskapliga och tekniska projekt också. Ganska många positiva kommentarer gavs från deltagarna. Några slutsatser av kursen: källvärdering är viktigt. Många vill bygga upp en egen wiki. Vi behöver få fler akademiker och andra experter till Wikipedia, något kursen kan vara ett steg till. Magnus drar lite licensinfo, och är sedan klar. Applåder.

Man hinner dock med frågor. Som svar på en fråga (om jag i efterhand minns rätt) hänvisar Magnus till att mer statistik finns på kurswiki.mittuniversitetet.se (den länken leder dock ingenstans; rätt torde kurswiki.miun.se vara). En annan åhörare frågar om drömmar om en egen wiki som Magnus berättat många hyste; Magnus säger att en uppgift som går ut på att man ska fundera på en egen wiki gav mycket inspiration och visade på många hemliga drömmer. Därmed avslutas Magnus föreläsning.

Foto: Andreaze

Foto (från Wikimedia Commons): Andreaze, släppt till Public Domain (eller så fritt som möjligt). Mittuniversitetet, det universitet Magnus är lärare på och där nämnde Wikipedia-kurs hålls.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, Magnus Eriksson, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, källa, källor, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, teknik, student, studenter, elev, elever, lärare, student, studenter, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media, skola, skolor, kurs, kurser, Mittuniversitet, högskola, högskolor, universitet, Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik, utbildning, wiki, wikiteknik, wikiformat, Wikiversity, Jimbo Wales, Jimmy Wales, donation, donationer, donationskampanj, donationskampanjer, insamlingskampanj, insamlingskampanjer, insamling, reklam, annons, annonser, annonskampanj, annonskampanjer

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Internet inte bara ett tillhåll för kriminella…

…vilket vissa dock verkar tro. Ofta ses Internet ned på som en plast med omfattande brottslighet. Men Internet kan faktiskt hjälpa till att klara upp brott. Som nu i Nya Zeeland. En tjuv identifierades av allmänheten eftersom en bild på/film som visar brottsligen hamnade på Facebook, rapporterar Dn.se. Personen står nu inför rätta. Det hade vederbörande kanske inte gjort om Internet inte funnits. Se där.

Nu när jag är inne på området ”fördelar med Internet” kan jag rabbla upp en hel del: gratis och enklare att kommunicera, möjlighet att få och sprida information, möjlighet att ta del av kultur, möjlighet att göra sin röst hörd (genom bloggar och dylikt), möjligt att diskutera med fler än de närmast anhöriga et cetera et cetera. Det där känner ni till. Vad jag hellre vill berätta om, som ni kanske inte vet, är att Wikipedia använts i praktiken för att skapa en värld där alla människor på planeten får fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap.

Jag åsyftar inte det självklara – att en fri encyklopedi som finns gratis på Internet gör att många fler kan ta del av information – utan något annat, mer på gräsrotsnivå. Några artiklar av mycket hög kvalitet som fanns i engelskspråkiga Wikipedia plockades ut och kvalitetskontrollerades av experter (eller motsvarande). Det faktagranskade materialet – som därmed var mil mer tillförlitligt än Wikipedia, vars innehåll inte granskas av någon, ingen redaktion i alla fall, utan då folk som du och jag som hittar fel och korrigerar – lades i OLPC-datorer. OLPC, One Laptop Per Child, är ett projekt som syftar till att alla barn skall ha en egen laptop.

OLPC delar ut dessa datorer till mycket fattiga barn i mycket fattiga länder. Eftersom Internetanslutningen – antar jag – är mininmal eller obefintlig i områdena datorerna delas ut i, är datorerna istället fyllda med nedtankat material, till exempel Wikipedia. Hade någon mer traditionell, helt upphovsrättsskyddad encyklopedi tagits med hade det kostat mycket. Nu kostade det ingenting, åtmisntone inte mer än vad faktakontrollen gjorde.

Detta med faktakontrollen är jag inte 100 procent säker på. Jag kan ha blandat ihop allt detta med ett SOS Children-projekt. Nåväl. Det spelar ingen större roll. Poängen är att Internet kan förbättra världen. Poängen är att Internet inte bara är ett tillhåll för kriminella.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande Internet, upphovsrätt, Wikipedia, kunskap, datorer, IT, samhälle

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Jag är mycket egoistisk

Jag hittade, via ett blogginlägg hos opassande (tack!), till en undersökning som det skrivs om i en tidning på nätet. Undersökningen ifråga har kollat wikipedianers (folk som skriver aktivt på Wikipedia, den fria encyklopedin som helt och hållet skapas av sina läsare och användare) girighet, egoism och dylikt. Gruppen för undersökningen är ganska liten: enbart 70 wikipedianer och 70 icke-wikipedianer. Med tanke på det kanske tiotusental väldigt aktiva wikipedianerna världen över är det alltså inte så säkert att den är representativ för alla wikipedianer.

Undersökningen kom, bland annat, fram till att wikipedianer är egoistiska, motståndare till nya idéer och surmulna. Ja, faktiskt. Enligt undersökarna bidrar wikipedianerna till Wikipedia inte av stora, vackra skäl, som att förbättra världen, utan egoistiskt för att kompensera för sina problem att uttrycka sig i den riktiga världen (om jag förstod tidningsartikeln rätt; den är på engelska, ett språk som jag långt ifrån till fullo behärskar). Jovisst. Vårt bidragande till Wikipedia har ju inte alls något att göra med att expertgranskade Wikipedia-artiklar tagits med i OLPC-datorer som delats ut till fattiga barn. Nejdå, vi bryr oss inte ett dugg om att alla med Internet tack vare det vi gör får tillgång till en fri encyklopedi, helt gratis. Visionen om en värld där alla och envar i hela världen har tillgång till hela mänsklighetens kunskap är bara tomma ord – egentligen spelar det ingen roll för oss egoister. Det är bara en täckmantel för att kunna bedriva vår egoistiska verksamhet.

Och att communitydelen av Wikipedia är liten och att Wikipedia primärt är en encyklopedi, det verkar undersökarna också struntat i.

Men vem är jag att ifrågasätta forskning? Nej, jag får helt enkelt konstatera: jag är mycket egoistisk.

Read Full Post »

Wikimedia Commons, fria bilder

Foto: Marc Ryckaert, CC-BY 3.0, http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Bilden ovan är en Quality Image. Den skapades av Marc Ryckaert (användaren MJJR på Wikimedia Commons) och är licensierad under Creative Commons Attribution 3.0 Unported 3.0-licensen.

Wikipedias, den fria encyklopedin, bilder (och andra mediafiler) kommer alla från ett annan wiki, som går under namnet Wikimedia Commons. På Wikimedia Commons (som oftast kallas bara ”Commons”) finns över tre miljoner (!) fria filer. Med ”fri” menas inte ”gratis”, utan ”fri” som i ”fri att ändra, sprida och använda, både kommersiellt och icke-kommersiellt”. Det är alltså tillåtet – fullt lagligt – att göra vad som helst med bilderna, så länge vissa krav uppfylls (oftast inte mer än attribution, och kanske länk till någon licens – det beror på bildens licens). Commons är inte platsen för vilka bilder som helst, utan de ska kunna användas i något av Commons systerprojekt (Wikipedia, den fria encyklopedin, Wiktionary, den fria ordboken, Wikinews, den fria nyhetstjänsten, Wikiquote, den fria citatsamlingen, Wikispecies, den fria artförteckningen, Wikisource, den fria källdokumentssamlingen, Wikibooks, fria läroböcker och Wikimedia Meta wiki, koordination av dessa projekt), som alla skapas av läsarna/användarna själva, utan redaktion, precis som Wikipedia.

Det skulle kunna tros att samtliga dessa tre miljoner filer är rena skräpet; allt material på Commons är skapat av dess användare (alternativt taget från något fritt bildarkiv, eller material vars upphovsrätt ”gått ut”). Emellertid är det inte så. Det finns många bilder av mycket hög tekniskt kvalitetet, och vissa helt fantastiska bilder. För att lättare hitta bra bilder (eller andra filer) bland dessa tre miljoner, finns det några ”kvalitetsmärken”. De två största är Quality Images (fritt översatt ”kvalitetsbilder”), QI, och Featured Pictures (fritt översatt ”utvalda bilder”), FP.

Quality Images är bilder vars kvalitet är mycket hög. Det måste inte vara något speciellt med de (de behöver inte vara ”wow” eller ”coola” eller ”fantastiska”), utan det räcker med att de rent fotografiskt är bra. Featured Pictures är raka motsatsen. Det är bilder vars tekniska kvalitet inte måste vara jättehög; det måste däremot vara något speciellt med dem. De måste vara utomordentligt bra. Det är ganska svårt att definiera vad som gör en Featured Picture till en Featured Picture, mycket eftersom det är så subjektivt. Quality Images däremot är det ganska objektivt om en bild är. (En bild kan vara både QI och FP.) Därför går utväljningsproceduren till på olika sätt.

Quality Images blir uppmärkta som Quality Images genom att de nomineras på en sida på Commons. Där kan sedan vem som helst säga sin åsikt. Om ingen invänder blir bilden automatiskt Qulity Images efter några dagar. Invänder någon startas en kort diskussion, som förhoppningsvis utmynnar i konsensus. Featured Pictures blir klassade som Featured Pictures genom att nominering sker på en annan sida på Commons. Där startar en omröstning, som har vissa bestämda regler. Om tillräckligt antal stödjer uppmärkning av bilden som FP, blir bilden FP efter x antal dagar. Att processen ser olika ut beror på att QI är (hyfsat) objektivt, och FP (hyfsat) subjektivt. De som deltar i bedömningen av QI/omröstningen av FP är, som alltid, vanliga användare av Commons; du kan också delta.

Foto: MichaelMaggs, CC-BY-SA 3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)

Bilden ovan är en Featured Picture. Den skapades av Michael Maggs (användaren MichaelMaggs på Wikimedia Commons) och är licensierad under Creative Commons Attribution 3.0 Unported 3.0-licensen.

Read Full Post »

Vad är en dålig artikel?

Många artiklar på Wikipedia är dåliga. Detta är naturligt, eftersom Wikipedia är en fri encyklopedi som alla kan redigera, och som alltså saknar redaktion. Ingen granskar artiklar innan de visas för andra. De ideella krafter som hängiver sig åt konsten att förbättra Wikipedia sliter med att förbättra de artiklar som är undermåliga. Men det säger sig självt att det är – så gott som – omöjligt att göra alla artiklar bra. Men vad är då en dålig artikel? Och vilka sätt finns och vilka av dessa är bäst för att minska antalet dåliga artiklar och höja antalet bra artiklar?

Meningarna går i sär ganska kraftigt i dessa frågor. För att besvara den första frågan först, vilket faktiskt är behövt för att ens kunna svara på den andra frågan, får jag således komma med en personlig åsikt snarare än en objektiv sanning (sedan om objektiv sanning verkligen existerar är en annan, betydligt djupare, filosofisk fråga som jag inte går inte på här – skulle en räkna med den filosofiska aspekten hela tiden tror jag att en skulle bli galen och bli likgiltig inför allt). Min åsikt är att en artikels kvalitet – hur bra eller dålig den är – inte kan mätas genom längden på artikeln ifråga. Att fylla ut en text med det som på Wikipedia kallas ”fluff” är inte bra. Det håller de flesta (alla?) med om. Däremot hävdar vissa att en väldigt kort artikel alltid är dålig (även om en lång artikel inte alltid är bra). Detta tycker jag inte håller.

Antalet encyklopedisk relevanta faktabitar spelar roll, absolut, men antalet tecken gör det inte. Därför ogillar jag också föreslaget om ett hinder som omöjliggör skapande av artiklar med färre än x antal byte. En svamlig artikel på 2000 byte utan källa är sämre än en artikel som lyder:

”’Bla”’, [[blä]]iskt [[rock]]band, med medlemmarna [[Gla]], [[Glä]] och [[Gli]], grundades [[1902]]. Bandet har vunnit femtio Grammys och sålt guld i Blä, Blo, Bli och Blö. De har uppträtt på över hundra konserter. Källa: Ne.se.”’

Ovanstående exempel är påhittat. Artikeln skulle vara 239 (eller 241) byte lång. Ganska litet. Antagligen skulle den inte komma in om en gräns infördes (gränsen skulle nog vara på 500 byte eller något sådant). Ändå är den bättre än tusentals existerande artiklar på svenskspråkiga Wikipedia. Detta tack vare dess nio faktabitar, dess mycket trovärdiga källa (och att den överhuvudtaget har källa, alldeles frånsett att den är mycket trovärdig), dess tillräckligt höga språkliga kvalitet och dess åtminstone hyfsat goda wikiformatering. Antalet faktabitar är alltså en aspekt, men enbart en sådan. Källhänvnisning är en annan, källornas antal en tredje och källan eller källornas trovärdighet ytterligare en aspekt. En femte aspekt är den språkliga kvaliteten, och till sist wikiformatering. Huruvida artikeln är illustrerad eller ej påverkar också kvaliteten, men bilder brukar ge mycken byte, varför jag inte tog med en sådan i detta exempel.

Nu när detta blogginläggs första fråga är utredd kommer vi fram till den andra frågan. ”Vilket sätt är bäst för att minska antalet dåliga artiklar och höja antalet bra artiklar?” Uppenbarligen är inte en bytegräns en särskilt bra idé; trots att längden ofta sammanfaller med antalet faktauppgifter, mängden god wikiformatering och att artikeln är illustrerad, är det bara ofta och inte alltid som längden och kvaliteten sammanfaller på något av de visen (förutom vad gäller bilder, som alltid utökar antalet byte; men en enda bild kan inte själv utgöra en artikel). Vad finns det då för sätt? Tja, jag nöjer mig med att länka till en läsvärd essä som listar tio olika sätt: wikipedianen Hannibals tio tankar om kvalitet (som visserligen inriktar sig mot satsning på antalet artiklar och för satsning på kvalitet, men ändå listar konkreta sätt att öka Wikipedias kvalitet på).

Read Full Post »

Spärr vid artikelskapande – och om korta artiklar

På Bybrunnen (sidans fulla namn är Wikipedia:Bybrunnen, och sidan är en diskussionsplats där ämnet är Wikipedia i stort) på Wikipedia pågår just nu en diskussion om huruvida folk bör förhindras från att skapa artiklar under x antal tecken. Detta skulle råda bot på problemet med nya korta artiklar, och på sikt förbättra Wikipedia. Nackdelarna överväger dock fördelarna, anser jag.

Wikipedia är en encyklopedi i wikiformat. Wikiformatet är det som gör att Wikipedia skiljer sig från traditionella uppslagsverk såsom Nationalencyklopedin (utöver friheten). Den viktigaste regeln på Wikipedia lyder: Strunta i reglerna. Tanken med regeln (som för sig, utan filosofin bakom den, är ganska lösryckt och humoristisk på grund av sin paradoxalitet) är att reglerna endast finns för att förbättra Wikipedia, och att om reglerna hindrar en från att göra uppslagsverket bättre, bör de struntas blankt i.

Ett annat, mer direkt argument, är att det nog ändå inte hjälper så bra. Om folk märker att det finns en spärr, förstärks deras tro ytterligare om att användarna visst inte kan skapa encyklopedin. De kanske att det är något officiellt redaktionellt meddelande, blir ”skrämda” och lämnar Wikipedia för att aldrig komma tillbaka. Att förlora nya användare är något av det sämsta som kan hända Wikipedia.

Korta koncisa artiklar är ofta bättre än långa fluffiga (typ ”svamliga”). En artikel som lyder  ”Bla (medlemmar: Blä, Bli och Blö), brittiskt rockband, grundat 2000, sålt guld i tio länder. Källa: NE.se” är 111 (!) byte (bevis), men innehåller så många som åtta källbelagda faktauppgifter, något som många artiklar över 2000 byte inte gör (tror jag). Visserligen är artiklarna över 2000 byte som inte innehåller särskilt mycket källbelagd information välformaterade och antagligen hyfsat välskrivna, men att formatera och språkligt förbättra artikeln om bandet Bla är mycket enklare än att komma med fler uppgifter till och lägga till källor i ”2000 byte”-artiklarna jag beskriver ovan.

Däremot är en trevlig skylt som ber en att förlänga artikeln lite, när en klickat på ”Spara” vid skapande av en artikel under, säg, 250 byte vore, om det är tekniskt enkelt, en bra idé (särskilt till oinloggade/icke auto-confirmed). Skylten skulle kunnas tas bort för en själv via finesserna, så att folk som skapar förgreningssidor inte drabbas. Vid omdirigeringsskapande skulle skylten inte visas.

Mycket korta artiklar (här avses med termen ”mycket korta artiklar” artiklar med kanske två eller tre okällbelagda faktauppgifter) håller jag med om är dåligt, absolut. Men att hindra folk från att rent tekniskt kunna skapa korta artiklar är dåligt, av ovan nämnda skäl. Varför är mycket korta artiklar dåliga då?

Jo, om du söker efter ett ämne vet du troligtvis redan lite om det. Vill du veta mer Ecuador, blir du bara besviken om du får upp en artikel där det står ”Ecuador är ett land”. Och ja, visst är det möjligt för dig att lägga till ”Landet ligger i Sydamerika.”, men det är ytterst sällan folk gör det (om de inte redan redigerar på Wikipedia). De flesta mycket korta artiklar är inom obskyra områden, vilket gör de svåra att bara förlänga sådär på rak arm. Visst, översättning från Wikipediaversioner på andra språk går ofta och det är ofta möjligt att leta upp information, men problemet är att de mycket korta artiklarna är så många. Att hävda att sannolikheten för att de med tiden blir utvalda (ett slags kvalitetsnivå på artiklar – som vanligt i Wikipedia är det inte experter som utser utvalda artiklar, utan Wikipediagemenskapen) närmar sig 1 stämmer kanske om en viss artikel kollas på. Däremot kommer det när den artikeln om säg femton år vara utvald tusentals nya stubbar finnas. Men tillbaka till besvikelsen: Den minskar folks gillande av Wikipedia och därmed deras användning av Wikipedia och därmed deras benägenhet att förbättra på Wikipedia. ”Mer seriösa” personer, typ professorer, lär inte vilja börja bidra till något som håller så pass låg kvalitet. Det gör det även lätt för de att fortsätta såga Wikipedia som något som är jättedåligt jämfört med Nationalencyklopedin. Något annat dåligt mycket korta artiklar orsakar är att folk tror att det är okej, eller till och med bra, att skapa mycket korta artiklar, vilket gör att vi får ännu fler mycket korta artiklar.

Read Full Post »

Dataterminaler

Jag såg nyss ett ganska roligt klipp på YouTube. Titeln är ”SVT: Nymodigheten dataterminaler”, och klippet är faktiskt upplagt av Sveriges television. Uppenbarligen försöker gammelmedierna utnyttja nymedier som YouTube. SVT har lagt upp många videoklipp. Det finns redan många klipp på SVT Play, varför detta uppenbarligen är åtminstone delvis något som görs för att synas. För att etablera sig i nymedievärlden.

Det vore riktigt bra om SVT, bara för att få goodwill och vara snälla, släppte dessa klipp fria. Och nu menar jag inte fria som i den nya betydelsen ”gratis”, utan fri som i frihet. Frihet att sprida, ändra och använda, även kommersiellt. Isåfall skulle klippen kunna läggas upp på Commons och användas i Wikipediaartiklar. SVT skulle definitivt få uppmärksamhet på det viset.

Har du, som läser detta, något gammalt videoklipp eller några fotografier du kan tänka dig att dela fritt, som är encyklopediska? Isåfall: ladda gärna upp dem till Wikimedia Commons!

Read Full Post »

Fotografier

Jag gillar att fotografera. Här syns en bild jag tagit. Den är på en brunbjörn (Ursus arctos på latin) i ett hägn på djurparken/utomhusmuseet Skansen i Stockholm. Jag var där i våras, och tog många bilder. De flesta finns uppladdade på Wikimedia Commons, den fildatabas som bilderna på Wikipedia kommer ifrån. Bilden här nedan är släppt till public domain, det vill säga: den är allmän egendom och får användas hur som helst. Samtliga mina fotografier som laddats upp till Wikimedia Commons kan ses i en kategori där. Samtliga (eller nästan samtliga) bilder där är i public domain. Du får mer än gärna använda dem på din blogg.

Ett fotografi på en björn på Skansen

Read Full Post »