Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Magnus Eriksson’

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

Annonser

Read Full Post »

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Lunchen annonseras för konferensdeltagarna, och liksom igår får alla själva ordna den saken under en schemalagd en timmes uppehåll i föreläsningarna. Flera av deltagarna väljer att gå till Kungliga Bibliotekets egen restaurang, och jag hänger på. Efter att ha stått i en ganska lång kö i den tämligen stora restauranglokalen kommer jag fram till kassan och kan betala ett par smörgåsar och en Coca-Cola (enkelt och smidigt alternativ för vegetarianer, även om jag senare kommer att märka att det fanns ett mer matigt vegetariskt alternativ). Jag sätter mig vid ett bord med fyra andra aktiva wikipedianer, och vårt gemensamma intresse och det faktum att vi alla träffats förr om än inte fysiskt så på Internet gör samtalet enkelt och ledigt.

Vi diskuterar, bland andra saker, den stora donationsbannern med bild på Wikipediagrundaren Jimbo Wales som sedan någon vecka finns högst upp på alla Wikimedia-projekten. Bannern har, åtminstone på svenskspråkiga Wikipedia, blivit föremål för ganska mycket diskussion och en del kritik – att måla ut Jimbo som ”vår gud” är inte särskilt omtyckt av gemenskapen, då det ger en felaktig bild av hur Wikipedia fungerar (egentligen är det ju de tusentals användarna som bidrar till Wikipedia som skapar encyklopedin; Jimbo har ingen särskild kontroll över projektet). En av mina bordsgrannar förklarar att Jimbo själv inte alls önskade den här personfokuserade reklamkampanjen, men att ett test som gjordes när inte så många var inne på sajten innan kampanjen drog igång visade att det var Jimbobannern som genererade flest donationer.

Detta med donationskampanjen är intressant inte bara för att frågan i sig är intressant, utan för att det berör frågan om förankring i gemenskapen. Wikipedias syfte är att vara en neutral encyklopedi som skapas av användarna, och allt är tillåtet på Wikipedia så länge det målet uppnås, när man redigerar. Gott så. Men när det gäller andra beslut – som har bäring mer på organisationen och Wikipedias struktur – är det svårt att veta exakt var gränsen går för ”det här måste tas upp till diskussion inom gemenskapen” och ”diskussion är onödig och försenar bara processen, jag fattar beslutet själv istället”. Vad är okej att göra utan att förankra det först hos gemenskapen?

Ett problem är också att många wikipedianer (när de i förvägs ombeds dela med sig av sina åsikter) struntar i en fråga, och reagerar först efter att beslutet tagits. För att ta exemplet med bannern igen: folk protesterade inte när det föreslogs, trots att processen för att ta fram bannern var helt öppen; folk protesterade först när bannern väl var färdigutformad. Och när bannern väl var färdigutformad fanns det inte tid/ork att skapa en helt ny, varför kritiken inte fick genomslag. Detta med svårigheten i att engagera medlemmar före beslut tas – och att många engagerar sig först när beslut fattats – finns även inom andra organisationer, som exempelvis Piratpartiet.

Innan vi går tillbaka till konferensen pratar vi också lite allmänt om fördelen med fysiska möten (även om digital kommunikation förstås också har sina fördelar och ibland är att föredra); man träffas och utbyter tankar på ett helt annat sätt, och exempelvis skulle vi aldrig diskuterat bannern, kanske, om vi inte varit på konferensen tillsammans. Med den tanken i huvudet rör vi oss så genom Kungliga Biblioteket och återvänder till den föreläsningssal konferensen hålls i. Framme där – och strax efter utsatt tid – presenterar Axel nästa talare, Magnus Eriksson, lärare på Mittuniversitet.

Magnus inleder med att berätta att han är lärare för världens enda Wikipedia-kurs (vad han vet; kursen kallas f.ö. Wikipedia – författande, trovärdighet och teknik), och att hans användarnamn på Wikipedia är Mange01, vilket några i salen enligt handuppräckning känner igen. Annan handuppräckning visar att ett par av de närvarande går Magnus Wikipedia-kurs. Kursen har gjort några pedagogiska experiment: Magnus gav studenter som redovisningsuppgift för att skapa Wikipedia-artiklar, använde Wikipedia (?) som komplement till läromedel och använde en wiki som lärplattform (Magnus berättar att moderna långdistanskurser har en lärplattform och att en wiki kan dels få funktionen). Lärarna utvecklade kursmaterialet på en egen wiki (istället för med hjälp av Word) och tillät studenterna redigera kursmaterial själva (bland annat uppgifter).

Under kursen skapades även material på Wikiversity (som inte riktigt är encyklopediskt) och Magnus försökte förmedla ett källkritiskt förhållningssätt genom att låta studenter skriva artiklar för att de ska få insyn i Wikipedias process. Flera studenter avslutade kursen med att referera den akademiska synen på Wikipedia; Magnus ska presentera det. Men först ska han dra bakgrunden: 2006 höll Magnus ett telekommunikationsprojekt, och lät deltagarna skriva artiklar (telekommunikation var ett väldigt dåligt område på svenskspråkiga Wikipedia) och tipsade om översättning från engelskspråkiga Wikipedia.

Det fanns redan ett Wikipediaprojekt för telekommunikation (såhär såg det ut), som de hijackade för att redovisa slutsatser av projektet (med projektskaparns goda minne – nu ser projektsidan ut såhär). Resultatet var 26 nya artiklar (som vuxit sen dess; studenterna  kan skryta om det i framtiden, att de var först med att skapa den och den artikeln på Wikipedia) och att 35 artiklar utökades. Vanligen skriver man som student artiklar för enskilda läsare; Wikipedia skulle motivera eleverna genom att ge de en större publik. Dessutom kunde de få större återkoppling av Wikipediaförfattare, från klasskamrater och så vidare (och inte bara från kursledaren).

Projektets slutsatser var att Wikipedia-community var mycket positivt (alla var positiva); vissa kom med kloka varningar. Studenterna var ofta positiva men vissa var rädda (någon eller några sade sig inte valt kursen för att skriva på Wikipedia, så att skriva på Wikipedia var inte alltid gillat). Det var en nybörjarkurs, vilket kan inte lämpar sig så väl för Wikipedia; en annan C-kurs gjorde atomfysikarbete på Wikipedia (om jag förstår rätt), och där blev artiklarna mer djupa. Studenterna var osäkra och behövde stöd, så det är viktigt att lärarn har viss erfarenhet av Wikipedia, och det är oerhört viktigt att hålla koll på de olika studenternas användarkonton genom att använda historiken.

Magnus inbillade sig när han använde Wikipedia i telekommunikationsprojektet att det var något unikt, men hösten 2006 fick massor av lärare oberoende av varandra liknaande idéer. Uppenbarligen var Wikipedia moget då (det var då högt i Googlesökningar). Magnus har sedan dess ofta hänvisat till studenter till Wikipedia; för 20 år sedan skulle en lärare kunnat bli rik på en bok, det går inte idag utan man använder överlägsen engelsk kurslitteratur. Därför behövs tidseffektivitet, och läraren förbättrar existerande Wikipedia-artiklar som studenterna kan använda. Läroböcker blir dessutom snabbt inaktuella (Wikipedia är mer aktuellt).

Slutsatser är att kvantitativt går Wikipedia lika långt som grundläggande kurser, men är mer fläckvis på AV-nivå (masternivå). Det finns mycket fel på engelskspråkiga Wikipedia enligt Magnus, så källor/lärare/forskare behövs; det har dock blivit mer trovärdigt sedan 2007. Många studenter är ögontjänare och låtsas inte använda Wikipedia (men gör det i alla fall), vilket är dåligt. Exempelvis hade många studenter samma fel, och det kom varken från Magnus eller läroboken. Då upptäckte Magnus att det kom från Wikipedia, och lite skratt hörs i salen. Lärare och elever bör dubbelkolla artiklar; elever måste ha självförtroende nog att inse att de kan ha mer rätt än Wikipedia-artiklar.

För att utöva källkritik behöver man självförtroende, annars tror man sig inte kunna bedöma trovärdigheten. Källkritik handlar mycket om vad som är mest trovärdigt. När Magnus gick i skolan fick han höra massor av konstiga uttryck när han skulle få lära sig källkritik, vilket var dåligt. Situationen är något bättre idag, men inte mycket. Ibland finns ett värde i upphovsrätt och sådant (typ det är faktiskt dåligt med plagiat). När Magnus sagt att studenter kan använda Wikipedia kastar många in vilken information som helst från Wikipedia, så han måste vara skeptisk. I framtiden kan han trycka ut ett (granskat underförstått) handledningsmaterial att ge till studenter, och uppmana dem att skriva på Wikipedia.

Wikipedia-kursen Magnus har är uppdelad i fyra moment (inte bara källkritik som media framförde). Artiklarna som skapas måste inte vara utvalda (stjärnmärkta); det viktiga är källor. Under avsnitt 1 lär eleverna sig grundläggande wikiterminologi, -författande och riktlinjer. Avsnitt 2 berör trovärdighet, samhällsbetydelse och forskning. Magnus har ett samarbete med en annan mer Wikipedia-skeptisk lärare, så tillsammans kanske de ger en neutral bild. Avsnitt 3 behandlar teknik, administration och utvecklingstrender (man gör en teknisk uppgift som en del tycker är svårt, vilket är det enda tekniskt svåra, under kursen, men alla som försöker klarar det; teknisk kunskap är värdefullt resten av livet).

Avsnitt 4 består av en projektuppgift. Ganska få har slutfört projektuppgiften (trots att den bara är 8 sidor). Tidigare år betonades att man skulle göra massor av eget arbete med intervjuer; i år fick man istället använda källor om man gör det källkritiskt. Många slutför kanske inte uppgiften för att de studerar kursen av personligt intresse, men studenterna brukar slutföra. Kursen är helt nätbaserad och utgår från wiki som kursmiljö. Det är öppet innehåll vilket innebär att det är fritt att kopiera. Wikiformatet är bra för att spåra redigeringar. Wikin har förbättrats av studenterna, bland annat designen, språket och så vidare. Studenterna ger varandra feedback, vilket är bra (under många nätbaserade kurser kommunicerar studenten bara med läraren).

Nackdelen med att använda wikitekniken är att det är mycket arbete att sätta upp kursen, och att det tar lång tid att rätta (Magnus har fått kritik för sistnämnda). Studenterna har dock varit belåtna, och Magnus har inspelat material med kommentarer (som inte släpps av integritetsskäl). Magnus har också quizar i kursen; uppfylls dem uppfylls de kunskaper som behövs för administratörsskap (sedan behövs förtroende också). I början användes Wikiversity för kursen, men det finns många problem (det finns ingen färdig kurs på Wikiversity). De började där och kom ganska långt, men flyttade sedan till en egen kurswiki; de fick inte så mycket hjälp på Wikiversity (det är inte så många aktiva där; Wikipedia äter upp Wikiversity).

Magus drar lite statistik: det var 187 sökande i år (49 stycken 2009), och (nästan) färdiga med kursen blev 6 (år 2009) respektive 12 (2010) deltagare., Könsfördelning av kursdeltagarna var 35 procent kvinnor. 45 procent av deltagarna var studenter (som fyller upp poäng och vill lära sig källkritik), 23 procent var lärare och 13 (?) procent var bibliotekarier. Första året var en ganska stor del erfarna wikipedianer; det minskade i år. Magnus visar också en lista över massor av artiklar som skapats på Wikipedia under kursen. Fördjupningsprojekt om Wikipedia har gjorts av deltagarna: en slutsats som kommit fram är att man skulle kunna göra en tydligare källvärdering i artiklar (typ markera forskningsrapporter som trovärdigare).

Det skulle mallar kunna lösa, och så kan Wikipedia förbättras – matematiska metoder kan dock aldrig ersätta konsensus, men det skulle lyfta Wikipedia. Det finns nämligen matematiska metoder för att värdera vilka källor som är trovärdiga, men systemet kan luras. Kursdeltagarna har utfört lite andra humanvetenskapliga och tekniska projekt också. Ganska många positiva kommentarer gavs från deltagarna. Några slutsatser av kursen: källvärdering är viktigt. Många vill bygga upp en egen wiki. Vi behöver få fler akademiker och andra experter till Wikipedia, något kursen kan vara ett steg till. Magnus drar lite licensinfo, och är sedan klar. Applåder.

Man hinner dock med frågor. Som svar på en fråga (om jag i efterhand minns rätt) hänvisar Magnus till att mer statistik finns på kurswiki.mittuniversitetet.se (den länken leder dock ingenstans; rätt torde kurswiki.miun.se vara). En annan åhörare frågar om drömmar om en egen wiki som Magnus berättat många hyste; Magnus säger att en uppgift som går ut på att man ska fundera på en egen wiki gav mycket inspiration och visade på många hemliga drömmer. Därmed avslutas Magnus föreläsning.

Foto: Andreaze

Foto: Andreaze

Foto (från Wikimedia Commons): Andreaze, släppt till Public Domain (eller så fritt som möjligt). Mittuniversitetet, det universitet Magnus är lärare på och där nämnde Wikipedia-kurs hålls.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »