Idag var jag på den andra och sista dagen av den årligt återkommande tvådagarskonferensen Wikipedia Academy, som i år arrangerades på Kungliga Biblioteket av Wikimedia Sverige och Forskningsavdelningen på Kungliga Biblioteket. Till skillnad från igår var jag där hela dagen, varför mina anteckningar blev mer idag än igår. För att anteckningarna annars skulle vara helt otympliga att läsa, publicerar jag dem i olika delar, efter föreläsare (ungefär). Detta är den första delen, som behandlar ankomsten till konferensen samt Lars Ilshammars inledning. Notera att anteckningarna inte är några exakta nedskrivningar av talen, utan bara försök att sammanfatta essensen i inläggen.
Imorse möttes jag av en luft med den smått hiskeliga temperaturen -7,2 grader när jag steg ut genom ytterdörren, för att åka till Kungliga Biblioteket och närvara på den andra dagen av Wikipedia Academy. Framme var jag strax före klockan nio vid Kungliga Bibliotekets portar, som skulle öppnas exakt klockan nio. Tålmodigt väntade jag, några andra konferensdeltagare och några andra KB-besökare och/eller -anställda på att få komma in, och nio fick vi det. Jag sysselsatte mig med diverse twittrande, då jag upptäckt att hashtagen #wpa2010 skapats för ändamålet. Själva referatet tänkte jag dock inte twittra ut, utan bara anteckna i ett StarOffice-dokument (f.ö. är StarOffice den konstigaste ordbehandlingsprogramvaran jag sett, men jag får nöja mig med det). Nedan följer refereratet, som är skrivet i presens (eftersom det krävde minst tankeförmåga och därmed gick snabbast).
Klockan 9.25 börjar Axel prata. Han hälsar oss välkomna, säger att vi har ett späckat schema för dagen och presenterar sedan dagens första talare, Lars Ilshammar, som är institutionschef på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och ledamot i KB:s expertgrupp för samordnad digitalisering. Lars säger att det är kul att se oss här, och börjar direkt med en bakgrund av Wikipeidas historia. Internet föddes för några decennier sedan, och Wikipedia representerar andra vågen av nätet (som kallas web 2.0). Alla uppkopplade har en relation till Wikipedia, men det finns ett digitalt utanförskap. De flesta använder Wikipedia nästan varje dag, och gör det reflexmässigt utan att tänka mycket på saken.
Wikipedia har alltså ”avmärkvärdigserats” och flutit ihop med vardagen. Det är vad som brukar hända med nya medium/tekniker, när de mognat och passerat stadiet av extatisk upphetsning. Lars har vänner som har problem med Wikipedia, antingen på grund av att de stöts bort av idéen på ett uppslagsverk som vem som helst kan ändra (det uppfattas som ett hot av de som förlorar på kunskapens frihet) eller på grund av att personer skrivit biografier och vägrar ändra dem efter de behandlade människornas önskemål. Vad är att föredra? Stängt och fixerat (det traditionella sättet), eller att det är öppet för förändring och diskussion? Kritik mot Wikipedia-redigering finns och är delvis berättigad, men man bör undvika att göra bisak till huvudsak och bli nyttiga idioter för öppenhetens motståndare. Wikipedias brister bör behandlas, men inte göras till argument mot mediet i sig.
Wikipedia har funnits i nio år. Är det långt eller kort? Det verkar långt när utvecklingen går så fort (2001 var länge sedan) men man ska samtidigt komma ihåg att nya medier aldrig finner sin form på en gång. Tekniken sprids ofta snabbt, medan vanor/normer/teknikanvändning förändras långsammare. Många framtider är alltid möjliga att inträffa, men det som faktiskt sedan inträffar är sällan varken de bästa eller de sämsta scenariona vi tror på – slutet är bortom vår horisont. Enligt en akademisk, generell teori av tekniksociologer konkurrerar olika medier mellan olika användargrupper; en skola beskriver hur olika grupper tolkar nya uppfinningar på olika sätt.
Samma teknik får olika mening för olika grupper. Kännetecknande för en grupp är att den har en gemensam tekniksyn och bygger in mening i tekniken. Det finns inget givet sätt på förhand att designa eller använda en teknik; den har s.k. tolkningsflexibilitet. Vad teknik är bestäms av dess sammanhang och genom flexibiliteten uppstår nya problem och möjligheter. Den akademiska modellen säger att teknik stabiliseras när de olika grupperna kommer fram till gemensam uppfattning om tekniken, då sker en ”stängning” – tolkningsflexibiliteten upphör och utvecklingsprocessen saktar av. Kvar är gemensam uppfattning om vad tekniken är.
Men den är inte slutgiltig, den här stängningen: det händer om och om igen, så tekniken är inte fixerad för evigt. Enligt en radikal version av modellen omtolkas användbarheten hela tiden. Detta teknosociologiska perspektiv, med dessa uttryck, är användbart på den kameleontiska datortekniken, som förändrats så mycket. Man kan applicera det på webben, och kanske på web 2.0-fenomenet. Man kan också se tillbaka: hade tryckpressen fått sin slutgiltiga roll 1500? Var dagspressen färdigutvecklad 1800? Nej, inte alls. Poängen är att osäkerhet om teknikutveckling är normalt, medan tväsäkerhet är osunt. Dagens tid påminner om förra sekelskriftets industrialisering.
Man kan hämta kraft i att osäkerhet är sunt och i begrepp som tolkningsflexibilitet; sådan kunskap kan hämtas för vägledning när vi inte vet vart vi är på väg. ”Vi är inte på början på slutet, utan slutet på början.” Början har varit bra såhär långt, för att använda slitna ord. Tack ska ni ha. Applåder hörs runtom i salen. Axel överräcker ett presentkort på Wikipedia Press-böcker till Lars som tack, och visst teknikkrångel uppstår när nästa talare förbereds. Nu sitter f.ö. cirka 34 personer i salen.
Foto (från Wikimedia Commons): MatthiasKabel, CC-BY-SA 3.0. Tryckpress anno 1811 – knappast färdigutvecklad/-använd/-etablerad den heller, trots att den var 300 år efter exemplets tryckpress.
Pusha gärna inlägget!
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, Lars Ilshammar, pirat, teknik, teknikutveckling, Internet, web 2.0, tekniksociologi, pirat
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)
[…] This post was mentioned on Twitter by Gun Svensson, Calandrella, Piratpartiet Live!, lillebrorsan, Razor and others. Razor said: Calandrella: Wikipedia Academy 2010, dag två, del 1: Lars Ilshammar http://bit.ly/ffPEXg […]