Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘vetenskapshistoria’

Idag var jag på den andra och sista dagen av den årligt återkommande tvådagarskonferensen Wikipedia Academy, som i år arrangerades på Kungliga Biblioteket av Wikimedia Sverige och Forskningsavdelningen på Kungliga Biblioteket. Till skillnad från igår var jag där hela dagen, varför mina anteckningar blev mer idag än igår. För att anteckningarna annars skulle vara helt otympliga att läsa, publicerar jag dem i olika delar, efter föreläsare (ungefär). Detta är den andra delen, som dels behandlar en film, dels Torsten Kälvemarks föredrag betitlat ”Wikipedia och universitetens tredje uppgift”. Notera att anteckningarna inte är några exakta nedskrivningar av talen, utan bara försök att sammanfatta essensen av dem.

Arrangörerna berättar att det är överraskningsfilm, så poppa popcorn! Jan berättar kort om Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige, och visar sedan filmen som är en presentation av Wikimedia Foundation för de som missade Sues presentation igår. Följande är filmen:

När vi kollat klart säger Jan att videon är lite gammal; nu finns det 54 anställda och 273 språk. Axel säger att för återkoppling efter konferensen ska Wikimedia Sveriges kontaktuppgifter samlas på Wikipedia Academy-sidan, så man kan hitta de som pratade, deras bloggar och så vidare. Nästa punkt är Torsten Kälvemark, en gammal högskoleverkare som nu pensionär men lika aktiv ändå.

Torsten inleder med att säga att det är trevligt att vara här. Han har två personliga utgångspunkter: han älskar encyklopedier. Han har en och en halv meter franskt hemma, som innehåller otroligt mycket kunskap. Han har även första upplagan av Nordisk familjebok (före Ugglan) och Bonniers lexikon, och ska snart rensa ut, men han älskar encyklopedier. Han har också medarbetat i Nationalencyklopedin och menar att det kanske är därför han älskar Wikipedia så mycket (en mening som förvånar mig mycket; Torsten verkade först som arketypen för Wikipedias hårdaste akademiska kritiker).

När han skrev för Nationalencyklopedin skrev han några artiklar om ryska kyrkor, religion i Jugoslavien 1990 och sådant, ämnen som med åren har förändrats mycket. Torsten är sällan inne på ne.se, så han vet inte vad som harhänt med de artiklarna. Hade han skrivit det på Wikipedia hade han kunnat ändra varje dag, varför Wikipedia för honom är helt överlägset. Som pensionär har han haft hemundervisning med en 8-åring med koncentrationsproblem. När man undervisar honom och andra barnbarn i samma ålder märker han att för de är Wikipedia en helt självklar kunskapskälla, liksom hela pediakonceptet med Star Wars-pedian, Sporepedia och andra encyklopedier.

Redan i 8-9-årsåldern vet man idag alltså att pedia står för kunskap, vilket är otroligt viktigt och en utgångspunkt för vad Torsten ska säga. Han ska berätta om universitetens tredje uppgift, och börjar därför med högskolelagen, andra paragrafen andra stycket, där det bland annat står att universiteten ska ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”. Torsten själv sitter i en fakultetsnämnd vid ett Örebro universitet och hade ett möte där igår (det var därför han inte var med på Wikipedia Academy då). På mötet diskuterades budgeten, och där fanns inget om den tredje uppgiften. Torsten menar att universiteten måste ha planer för att släppa ut forskningen, vilket också är ett egenintresse för universitet.

Torsten har jobbat många år i högskolesektorn, och sett många försök att utföra den tredje uppgiften. Forskningsnämnden var igång 1977-2000, och var bra på många sätt, bland annat för barn och ungdom. Nyttfo kallades en forskningsdatabas på 80-talet, där tanken var att forskare skulle mata in uppgifter som kunde prenumereras på. Det fungerade inte. På 80-talet kom debattböcker. 1998 kom Safariprojektet, återigen ett försök att få forskare att mata in uppgifter, vilket floppade det med. Vetenskapsrådet startade 2001, och sajten forskning.se kom 2002 för att det skulle bli enklare att hitta forskare inom olika områden, men riktar sig mycket till journalister och forskare; det är alltså inte så mycket folkbildning.

Det finns även lokala informationsplattformar. Torsten visar ett citat från forsnkning.se, som menar att ett problem med att tillgängliggöra forskning är det svåra språk forskare använder. Problemläget kan enligt Torsten sammanfattas i fyra punkter:

  1. Forskare ska presentera fakta begripligt för allmänheten, men tyvärr finns en tilltagande negativ akademisering. Det finns en ofta teoriexercis i avhandlingar, som ofta är mer eller mindre oläsliga för utomstående. Det är viktigt att få forskare att släppa prestige.
  2. Man måste få målgrupper att söka sig till informationskällor.
  3. Den alltmer dominerande informationskällan är Google/Wikipedia; det är där den stora allmänheten och åhörarna finns.
  4. Forskarna söker sig inte dit där allmänheten (särskilt ungdomar) letar kunskap.

Man glömmer ofta den internationella aspekten i Sverige. Torsten har hittat en nyhetsartikel om hur Wikipedia utvecklas på indiska språk. Eliten i Indien kan engelska och kan läsa engelskspråkiga Wikipeda, men för att nå ut till byar (någon i byn har ofta mobil med Internetanslutning även om bibliotek inte finns) behövs andra språkversioner. Forskare i hela världen bör vara med för att se till att Wikipedia blir en bra kunskapskälla. I ”London Review of Books” har professorn David Runciman skrivit en artikel om fenomenet kokande grodor-liknelsen. Tydligen finns ”kokande groda” inte på Encyclopedia Brittanica, och när Torsten själv sökte efter begreppet på NE kom det upp en text: ”menade du Putte Kock?”.

När det allmänna skratt det sistnämnda orsakat tystnat, fortsätter Torsten sin berättelse. Tyvärr finns begreppet ”kokande groda” inte på svenskspråkiga Wikipedia, men på engelskspråkiga Wikipedia kommer man (om man söker efter ”boiling frog”) till en sida där två forskare berättar om att kokande grodor är en myt (grodor är inte så lättlurade). Detta är ett exempel av många på saker som inte hinns med i NE – ett annat exempel är att man om det är val i Sri Lanka nästa dagen kan få valresultaten på Wikipedia. Torsten berättar vidare att han förra året skrev en debattartikel i Aftonbladdet, där han framförde åsikten att alla forskare borde ställa sig frågan ”hur kan jag själv höga Wikipedias kvalitet?”.

Det stora klagomålet från akademiskt håll gäller tillförlitligheten/kvaliteten hos Wikipedia. Det är dumt, för då borde vi göra något och hjälpa till. Det finns en öppen marknad för kunskap och där ska kunskapsproducenterna finnas. Torstens råd till alla lärosäten är att tillsätta en Wikipediagrupp. Man kan lägga till källor från universitetets rapporter på Wikipedia så universitet får credit, och skulle Torsten själv blivit högskolerektor skulle det vara hans första ämbetsåtgärd. Han citerar professor Axel Bruns vid Queensland University of Technology, som menar att det finns en tendens att begrava huvudet i sanden och hoppas att Wikipedia ska försvinna. Men istället för att vara en försmådd älskare borde akadeim hitta olika sätt att närma sig den här världen.

Torsten menar att man kan involvera sig genom att antingen bli bidragsgivare eller granskare. Man kan ha något slags peer-review på Wikipedia. Det är olika sätt att bidra i akademiska sammanhang för att förbättra WP. Gränserna mellan olika områden som akademi, journalistik och allmänhet luckas upp; idag bidrar var och en till journalistik på nätet. Man måste se vad som händer. Det är ingen idé att klaga, utan akademikerna måste hjälpa till med det här. ”Det var poängen i mitt enkla föredrag, tack.” Publiken applåderar.

En åhörare vill komma med en kommentar, och tackar först för föredraget. Wikipedia sliter sönder gamla maktstrukturer, och mellanhänder är borta nu när alla kan vara på Wikipedia, menar kommentatorn. Lärarnas uppgift är idag inte att göra egna sajter eller eget material, utan att ta in det på Wikipedia, så man kan ha en hel grundskole- och gumnasieutbildning bara genom att söka på Wikipedia. Lennart räcker upp handen och säger att en vanlig fråga är: hur ska vi få tid och pengar till det här? Svaret från Torsten lyder att forskare är anställda att informera om sin forskning; det ingår i ens uppgift. För att återgå till hans möte igår behöver man inte ge ut så mycket avhandlingar via print-on-demand; man kan istället lägga ut det på nätet.

Universiteten har en tredje uppgift, och det är en avvägning hur mycket en ska lägga på den för olika budgeter. Det ligger hursomhelst inom universitetens ramar. Första kommentatorn återkommer med en till kommentar: hen drar en parallell till ”survival of the fittest”-teorin, och menar att den som först anpassar sig (till den moderna utvecklingen med Wikipedia, underförstått) bland utbildningsvärlden får en konkurrensfördel av det. Torsten säger att när han gjorde värnplikten gjorde han det på FRA, och då var en jättestor dator lika kraftig som en liten dator idag. ”The times are a changing. Tack.” Återigen applåderar salen.

UPPDATERING: Torsten har en blogg, kallad Tidens tecken. Läs!

Foto: Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0

Foto: Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0

Foto (från Wikimedia Commons): Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0. En groda. Kan nog inte kokas.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Annonser

Read Full Post »