Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Torsten Kälvemark’

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

Read Full Post »

Idag var jag på den andra och sista dagen av den årligt återkommande tvådagarskonferensen Wikipedia Academy, som i år arrangerades på Kungliga Biblioteket av Wikimedia Sverige och Forskningsavdelningen på Kungliga Biblioteket. Till skillnad från igår var jag där hela dagen, varför mina anteckningar blev mer idag än igår. För att anteckningarna annars skulle vara helt otympliga att läsa, publicerar jag dem i olika delar, efter föreläsare (ungefär). Detta är den andra delen, som dels behandlar en film, dels Torsten Kälvemarks föredrag betitlat ”Wikipedia och universitetens tredje uppgift”. Notera att anteckningarna inte är några exakta nedskrivningar av talen, utan bara försök att sammanfatta essensen av dem.

Arrangörerna berättar att det är överraskningsfilm, så poppa popcorn! Jan berättar kort om Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige, och visar sedan filmen som är en presentation av Wikimedia Foundation för de som missade Sues presentation igår. Följande är filmen:

När vi kollat klart säger Jan att videon är lite gammal; nu finns det 54 anställda och 273 språk. Axel säger att för återkoppling efter konferensen ska Wikimedia Sveriges kontaktuppgifter samlas på Wikipedia Academy-sidan, så man kan hitta de som pratade, deras bloggar och så vidare. Nästa punkt är Torsten Kälvemark, en gammal högskoleverkare som nu pensionär men lika aktiv ändå.

Torsten inleder med att säga att det är trevligt att vara här. Han har två personliga utgångspunkter: han älskar encyklopedier. Han har en och en halv meter franskt hemma, som innehåller otroligt mycket kunskap. Han har även första upplagan av Nordisk familjebok (före Ugglan) och Bonniers lexikon, och ska snart rensa ut, men han älskar encyklopedier. Han har också medarbetat i Nationalencyklopedin och menar att det kanske är därför han älskar Wikipedia så mycket (en mening som förvånar mig mycket; Torsten verkade först som arketypen för Wikipedias hårdaste akademiska kritiker).

När han skrev för Nationalencyklopedin skrev han några artiklar om ryska kyrkor, religion i Jugoslavien 1990 och sådant, ämnen som med åren har förändrats mycket. Torsten är sällan inne på ne.se, så han vet inte vad som harhänt med de artiklarna. Hade han skrivit det på Wikipedia hade han kunnat ändra varje dag, varför Wikipedia för honom är helt överlägset. Som pensionär har han haft hemundervisning med en 8-åring med koncentrationsproblem. När man undervisar honom och andra barnbarn i samma ålder märker han att för de är Wikipedia en helt självklar kunskapskälla, liksom hela pediakonceptet med Star Wars-pedian, Sporepedia och andra encyklopedier.

Redan i 8-9-årsåldern vet man idag alltså att pedia står för kunskap, vilket är otroligt viktigt och en utgångspunkt för vad Torsten ska säga. Han ska berätta om universitetens tredje uppgift, och börjar därför med högskolelagen, andra paragrafen andra stycket, där det bland annat står att universiteten ska ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”. Torsten själv sitter i en fakultetsnämnd vid ett Örebro universitet och hade ett möte där igår (det var därför han inte var med på Wikipedia Academy då). På mötet diskuterades budgeten, och där fanns inget om den tredje uppgiften. Torsten menar att universiteten måste ha planer för att släppa ut forskningen, vilket också är ett egenintresse för universitet.

Torsten har jobbat många år i högskolesektorn, och sett många försök att utföra den tredje uppgiften. Forskningsnämnden var igång 1977-2000, och var bra på många sätt, bland annat för barn och ungdom. Nyttfo kallades en forskningsdatabas på 80-talet, där tanken var att forskare skulle mata in uppgifter som kunde prenumereras på. Det fungerade inte. På 80-talet kom debattböcker. 1998 kom Safariprojektet, återigen ett försök att få forskare att mata in uppgifter, vilket floppade det med. Vetenskapsrådet startade 2001, och sajten forskning.se kom 2002 för att det skulle bli enklare att hitta forskare inom olika områden, men riktar sig mycket till journalister och forskare; det är alltså inte så mycket folkbildning.

Det finns även lokala informationsplattformar. Torsten visar ett citat från forsnkning.se, som menar att ett problem med att tillgängliggöra forskning är det svåra språk forskare använder. Problemläget kan enligt Torsten sammanfattas i fyra punkter:

  1. Forskare ska presentera fakta begripligt för allmänheten, men tyvärr finns en tilltagande negativ akademisering. Det finns en ofta teoriexercis i avhandlingar, som ofta är mer eller mindre oläsliga för utomstående. Det är viktigt att få forskare att släppa prestige.
  2. Man måste få målgrupper att söka sig till informationskällor.
  3. Den alltmer dominerande informationskällan är Google/Wikipedia; det är där den stora allmänheten och åhörarna finns.
  4. Forskarna söker sig inte dit där allmänheten (särskilt ungdomar) letar kunskap.

Man glömmer ofta den internationella aspekten i Sverige. Torsten har hittat en nyhetsartikel om hur Wikipedia utvecklas på indiska språk. Eliten i Indien kan engelska och kan läsa engelskspråkiga Wikipeda, men för att nå ut till byar (någon i byn har ofta mobil med Internetanslutning även om bibliotek inte finns) behövs andra språkversioner. Forskare i hela världen bör vara med för att se till att Wikipedia blir en bra kunskapskälla. I ”London Review of Books” har professorn David Runciman skrivit en artikel om fenomenet kokande grodor-liknelsen. Tydligen finns ”kokande groda” inte på Encyclopedia Brittanica, och när Torsten själv sökte efter begreppet på NE kom det upp en text: ”menade du Putte Kock?”.

När det allmänna skratt det sistnämnda orsakat tystnat, fortsätter Torsten sin berättelse. Tyvärr finns begreppet ”kokande groda” inte på svenskspråkiga Wikipedia, men på engelskspråkiga Wikipedia kommer man (om man söker efter ”boiling frog”) till en sida där två forskare berättar om att kokande grodor är en myt (grodor är inte så lättlurade). Detta är ett exempel av många på saker som inte hinns med i NE – ett annat exempel är att man om det är val i Sri Lanka nästa dagen kan få valresultaten på Wikipedia. Torsten berättar vidare att han förra året skrev en debattartikel i Aftonbladdet, där han framförde åsikten att alla forskare borde ställa sig frågan ”hur kan jag själv höga Wikipedias kvalitet?”.

Det stora klagomålet från akademiskt håll gäller tillförlitligheten/kvaliteten hos Wikipedia. Det är dumt, för då borde vi göra något och hjälpa till. Det finns en öppen marknad för kunskap och där ska kunskapsproducenterna finnas. Torstens råd till alla lärosäten är att tillsätta en Wikipediagrupp. Man kan lägga till källor från universitetets rapporter på Wikipedia så universitet får credit, och skulle Torsten själv blivit högskolerektor skulle det vara hans första ämbetsåtgärd. Han citerar professor Axel Bruns vid Queensland University of Technology, som menar att det finns en tendens att begrava huvudet i sanden och hoppas att Wikipedia ska försvinna. Men istället för att vara en försmådd älskare borde akadeim hitta olika sätt att närma sig den här världen.

Torsten menar att man kan involvera sig genom att antingen bli bidragsgivare eller granskare. Man kan ha något slags peer-review på Wikipedia. Det är olika sätt att bidra i akademiska sammanhang för att förbättra WP. Gränserna mellan olika områden som akademi, journalistik och allmänhet luckas upp; idag bidrar var och en till journalistik på nätet. Man måste se vad som händer. Det är ingen idé att klaga, utan akademikerna måste hjälpa till med det här. ”Det var poängen i mitt enkla föredrag, tack.” Publiken applåderar.

En åhörare vill komma med en kommentar, och tackar först för föredraget. Wikipedia sliter sönder gamla maktstrukturer, och mellanhänder är borta nu när alla kan vara på Wikipedia, menar kommentatorn. Lärarnas uppgift är idag inte att göra egna sajter eller eget material, utan att ta in det på Wikipedia, så man kan ha en hel grundskole- och gumnasieutbildning bara genom att söka på Wikipedia. Lennart räcker upp handen och säger att en vanlig fråga är: hur ska vi få tid och pengar till det här? Svaret från Torsten lyder att forskare är anställda att informera om sin forskning; det ingår i ens uppgift. För att återgå till hans möte igår behöver man inte ge ut så mycket avhandlingar via print-on-demand; man kan istället lägga ut det på nätet.

Universiteten har en tredje uppgift, och det är en avvägning hur mycket en ska lägga på den för olika budgeter. Det ligger hursomhelst inom universitetens ramar. Första kommentatorn återkommer med en till kommentar: hen drar en parallell till ”survival of the fittest”-teorin, och menar att den som först anpassar sig (till den moderna utvecklingen med Wikipedia, underförstått) bland utbildningsvärlden får en konkurrensfördel av det. Torsten säger att när han gjorde värnplikten gjorde han det på FRA, och då var en jättestor dator lika kraftig som en liten dator idag. ”The times are a changing. Tack.” Återigen applåderar salen.

UPPDATERING: Torsten har en blogg, kallad Tidens tecken. Läs!

Foto: Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0

Foto: Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0

Foto (från Wikimedia Commons): Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0. En groda. Kan nog inte kokas.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »