Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.
Axel berättar att Martin Hellberg Olsson som egentligen ska tala nu inte är här varför hans föreläsning skippas. Istället flyttas Einar Spetz föreläsning fram. Medan det försiggår lite tekniska saker visar Lars (som jag sitter bredvid) en artikel om en svensk ingenjör han skrivit, som enligt stats.grok.se (ett väldigt underhållande och användbart verktyg som mäter besök på enskilda artiklar på Wikipedia) har typ ett par besök per dag. Det brukar inte vara särskilt hög statistik på Lars artiklar, för många är mer kuriosaaktiga, fast jag flikar in att de som faktiskt besöker artiklarna säkert i högre grad verkligen får nytta av informationen. På konferensen visar det sig vara rätt ont om tid, fast eventuellt är det inte det på grund av Martins frånvaro.
Nå, när det tekniska ordnats tar Einar Spetz plats på podiet (eller vad platsen där folk står och föreläser i en föreläsningslokal nu kallas). Han ska presentera resultatet av en studie om elevers och lärares användning av den svenska språkversionen av Wikipedia. Presentationen finns också upplagd på Internet (jag tror det där är hela presentationen han visar oss); Einar Spetz har också en blogg. Einar börjar med att presentera sig själv: han är skolbibliotekarie, deltagare i Wikipedia-projektet sedan 2005, och har också tidigare varit ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse. Han arbetar för Regionbibliotek Stockholm och gör biblioteksprojektet Ortsportaler för att hjälpa bibliotek använda Wikipedia.
Einar gjorde först en förstudie med elevfokus, sedan en fördjupad studie med fokus på lärare. Då Einar gjorde förstudien Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken? 2007-2008 behövdes förkunskap (det behövs inte längre), och han tog upp bristers angelägenhet för bibliotek (särskilt utbildningsdito). När Einar pratade om studien var många mer intresserade av hur lärare använde Wikipedia snarare än hur eleverna gjorde det. Studien använde enbart enkäter, vilket gav ett kvantitativt resultat. Einar följde upp elevstudien med en lärarstudie, då det fanns en brist på fakta, och många (ev. felaktiga) folkliga föreställningar som att lärare är restriktiva och avråder från Wikipediaanvändning.
Bakgrunden är att Wikipedia kom in i skolvärlden ”bakvägen” via att elever (inte lärare) införde det i skolor. En vanlig folklig uppfattning var också att Wikipedia-användning sänker betyg. Einar har också intresserat sig för frågan eftersom Regionbiblioteket tycker det är intressant. Studien han gjort heter Wikipedia – älskat eller avskytt?. Han intervjuade stockholmslärare i 6 kommuner fördelade på sju undersökningsskolor varav två i Stockholms kommun (en i Söderort och en i innerstan). Andra kommuner var Botkyrka, Danderyd, Upplands Väsby, Vallentuna och någon mer jag inte uppfattar. Det fanns också en kontrollgrupp i Mora, som han inte kommer referera till, men resultaten finns i studien.
Einar fick 266 svar från gymnasielärare, och det fanns då undersökningen gjordes 4459 gymnasielärare i Stockholms län. Således svarade ungefär 6 procent av Stockholms gymnasielärare, och 0,086 procent av alla gymnasielärare i Sverige. Det är det materialet resultatet baseras på. Det är en hyfsad övervikt av kvinnliga respondenter (det fanns fler kvinnliga än manliga gymnasielärare i Stockholm vid tidpunkten), men könsbalans eftersträvades ej. De flersta respondenterna var födda på 70-talet. Första frågan gällde om man använt svenskspråkiga Wikipedia någon gång. 77 procent hade använt det minst en gång senaste 30 dagarna, så Wikipedia var tämligen känt och använt då enkäten fylldes i.
Är 77 % mycket? NE.se användes någon gång den senaste månaden av 36,8 procent av de svarande den (då) senaste månaden; oavsett vilken annan källa man jämförde mer var användningen av svenskspråkiga Wikipedia mer frekvent bland gymnasielärare. Hela 67 procent av gymnasielärararna tyckte att Wikipedia var ganska eller mycket trovärdigt. Gymnasielärarna trodde att eleverna i högre grad uppfattar Wikipedia som mycket eller ganska trovärdigt (de gissade att 88,4 procent av eleverna uppfattade Wikipedia som det). De trodde att kollegerna i högre grad uppfattade Wikipedia som mindre trovärdiga än vad de egentligen gjorde.
I ganska ringa utsträckning tipsar gymnasielärarna inte eleverna om Wikipedia (60,9 procent har aldrig gjort det). Einar ser två tänkbara alternativa anledningar till detta: det är inte behövt (Wikipedia är så vida känt), eller anses inte bra för ens egna trovärdighet (jag hänger inte riktigt med på Einars resonemang där). Gymnasielärare avråder dock inte särskilt från Wikipedia; 59 procent har aldrig avrått en elev från att använda sajten. Det kan bero på att man vid den här tidpunkten inte diskuterade källbruk så mycket. 83,1 procent hade aldrig tipsat andra lärare att använda Wikipedia; ganska få har alltså tipsat sina kolleger, men de använder trots det själva Wikipedia.
35 procent av lärarna har tipsat eleverna om att använda Wikipedia, en lika stor andel som de som aktivt avrått från att använda webbplatsen. Sedan kommer Einar till frågan om Wikipedia Academys kärnpunkt: att själva redigera. Cirka 48 procent är åtminstone ganska positiva till möjliggheten att skriva och redigera texterna (en del kantanmärkningar – det fanns inte givet utrymme för kommentarer – på den frågan i enkäten var “fast jag tänker inte bidra i alla fall”; det fanns dock inget kompakt motstånd, utan lärarna var ganska nyfikna).
Sammantaget kan sägas att 87 procent av eleverna (enligt första studien) använde svenskspråkiga Wikipedia senaste månaden; det fanns en stor variation mellan olika skolor. Motsvarande andel för lärarna var det som Einar påpekar något lustiga talet 66,6 procent. Wikipedia var den överlägset mest använda källan i skolan Einar fokuserat på. 42 procent av eleverna respektive 36,8 procent av lärarna hade använt NE.se den senaste månaden (NE.se fanns på skolan). Mycket eller ganska trovärdig (trovärdighetsfakta är dock en färskvareuppgift; massmedia påverkar så det kan antagligen kan ändras snabbt) ansågs Wikipedia vara av 88 procent av eleverna och 67 procent av lärarna.
65 procent av eleverna trodde att lärarna var skeptiska till svenskspråkiga Wikipedia, medan 50 procent av lärarna tror att andra lärare är mer skeptiska. Eleverna uppfattar tvärtom sig själva som mer källkritiska (de tror att klasskompisarna sätter högre tillförligtlighet till Wikipedia än de själva). Einars slutsatser är att gymnasielärare använder Wikipedia oftare än andra och att en stor andel av gymnasielärarna litar på Wikipedia. Många gymnasielärare berättar dock inte om sin användning av Wikipedia för sina kolleger, och de tror sig omgivna av Wikipedia-skeptiska kolleger. “Tack så mycket, särskilt ni som har åkt långt.”, avslutar Einar föredraget. Applåder.
Lars ställer en fråga: många yngre högskolestudenter säger sig avråtts använda WP – det kanske räcker med en liten andel lärare för att ge eleverna intrycket att lärarna avråder generellt från det? Svaret från Einar är att elever lätt anpassar sig efter vad de tror lärarna vill. Någon annan åhörare frågar om enbart direkt Wikipedia-användning gälls som användning av Wikipedia i undersökningar, eller räcker det med att klicka sig vidare från Google också? Einar berättar att han inte skilt på vilken väg man använt för att nå Wikipedia, och att många nog kommer via Google. Det är respondenternas uppfattning om sin användning, inte den faktiska användningen, som han undersökt (de två sakerna kan nog avvika från varandra).
Frågaren inflikar att många kanske inte går direkt till Wikipedia utan i praktiken använder det via Google. Någon annan räcker upp handen och säger att om 11 procent av lärarna är mycket positiva till möjligheten att bidra finns det en stor potential (och något mer jag inte uppfattar). Einar svarar att att vara positiv till Wikipedia kan vara ett första steg till att redigera Wikipedia. En annan åhörare kommenterar att kanske lärarna inte har något emot Wikipedia utan bara ogillar elevernas användning (som copypaste:ing och sådant).
Enligt Einars uppfattning ogillar lärare ofta klipp-och-klistra, men kan vara nöjda med det om det finns en dialog; ju mer dialog desto mer uppnår man pedagogiskt (läraren tänker främst pedagogik, sedan ämneskunskap). Inga fler frågor från publiken finns (och/eller så hinns inte fler med).
Pusha gärna inlägget!
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, Einar Spetz, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, källa, källor, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, teknik, student, studenter, elev, elever, lärare, student, studenter, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media, skola, skolor, gymnasieskolor, gymnasieskola, gymnasium, gymnasielärare, statistik, undersökning, undersökningar, Regionbiblioteket Stockholm, bibliotek, Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken?, Wikipedia – älskat eller avskytt?, studie, studier
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)
Read Full Post »
Calandrellas blogg 