Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Staten’

Framtidens Piratpolitik 2012 – en ekonomisk breddning

Alla som var oartiga mot mig fick ett straffbrev på franska.

– Amelia berättar hur det kan gå till när folk
skickar ohyfsade mejl till EU-parlamentet

Igår arrangerades Framtidens Piratpolitik 2012 i Västerås, ett så kallat Parley där Piratpartiet diskuterar olika politiska områden för att bredda partiet – fysiska möten är ett bra komplement till digitala fora.

Arrangerade gjorde lokala Västeråspirater, bland andra Anders S Lindbäck, och det blev en mycket givande tillställning. Vi var ett drygt dussin pirater som diskuterade politik från 09:45 (då majoriteten av Stockholmsdelegationen anlände sent) till 17:30, med paus för lunch och fika under dagen. Många pirater jag förr aldrig träffat var på platsen, och det var särskilt roligt att träffa de bloggare jag tidigare interagerat med över Internet: Amelia Andersdotter (som också är EU-parlamentariker), Mattias från Upphovsreträtt, Nicholas Miles från Then Piratska Angus, Bengt Jonsson aka Viktualiebrodern samt Simon Lindgren. Engagemanget och kunskapen hos dessa fantastiska pirater liksom hos dem som saknar blogg framkom än mer i tal än i skrift! Onekligen var detta ett parley som ingav hopp om framtiden.

Nu vill jag med detta inlägg tacka arrangörerna – TACK! – och sedan presentera något slags sammandrag av vad som faktiskt sades. Jag tog inte anteckningar konstant utan bara då och då, så allt är med reservation för mitt knackiga minne och min tveklösa lutning åt mina egna åsikter och sådana jag håller med. Emellertid har jag försökt ge en rättvisande bild åt dagen. Om ni andra närvarande vill påpeka något i en kommentar är det mer än varmt välkommet! Sammanfattningarna är inte strikt kronologiska utan ungefärligt uppdelade i olika områden.

Finans- och bostadspolitik

Anders talar.

Anders presenterade sitt förslag: banker ska tvingas ha viss vinst i säkert förvar. Sådant kan konsumenter (de som lånar) inte kolla själva, inte marknaden heller – här behövs statlig lagstiftning. Rene kom med ett annat förslag: avreglera bostadsmarknaden, vilket skulle minska bostäders värde, vilket gör att bostadslån kan betalas inom rimlig tid. Idag tar det 120 (?) år i genomsnitt att betala av sitt bostadslån; förr tog det 40 år. Den förra idéen kallade någon socialdemokratisk; den andra moderat.

Inga banker ska räddas statligt. Något vi nästan kom till fullständigt konsensus om var att inga statliga garantier ska ges till banker om att rädda dem – varken formella eller informella – och att inga banksubventioner ska  utbetalas. Detta dels för att sådana subventioner inte är transparenta, och dels för att de leder till negativa konsekvenser. Banksubventioner (eller uppfattningen att de kommer delas ut om banken krisar) leder till banker kan ta risker lättvindligt utan att behöva drabbas av deras konsekvenser, vilket leder till ökade skulder i samhället, vilket leder till kris, vilket leder till bl.a. nödvändiga nedskärningar i samhället då bankerna ska räddas och desperation, vilket leder till fascistiska/auktoritära tendenser.

Därutöver är ekonomisk kris i sig dåligt för enskilda medborgare; existensminimum är ett slags ofrihet. Dessutom ska staten inte gynna (stor)företag på medborgarnas bekostnad, vilket är vad staten rent bokstavligt talat gör då medborgarnas skattemedel används till banker. Och utöver alla dessa principiella argument är detta ett krav som går hem hos de allra, allra flesta väljare.

En statlig infrastruktur för ekonomiska transaktioner föreslogs kreativt av Rene. Detta skulle vara något slags ”bank”, kanske en statlig variant av bitcoin-modellen, som alla kan lita på. Här kan man behålla sina pengar helt säkert och har fullständig, anonym kontroll över dem – men man får ingen ränta. Vill man ha ränta får man, mer medveten om riskerna som är förknippade med det alternativet eftersom det blir just ett alternativ till det säkra statligasystemet, gå över till de privata bankerna. Detta kombineras med att de privata bankernas chefer får ett rent straffrättsligt ansvar, med straffpåföljd som fängelse, för misskötsel.

Amelia invände mot förslaget genom att dra en liknelse om att vanliga människor ofta äter pommes frittes  istället för att använda finpotatis, eftersom finpotatis är för komplicerat, med massor av avancerade kulinariska beslut; på samma sätt är det dumt att tvinga in medborgare i detta statliga komplicerade system, med massor av avancerade finansiella beslut.

Jag äter pommes frittes och jag tar ansvar.

– Amelia pläderar för enklare finansiellt system

Jag och flera andra invände att det i själva verket är tvärtom: om man vill ha ett enkelt system använder man den statliga banken som man vet att man kan lita på, medan man om man vill fatta komplexa beslut och analysera banker använder någon privat bank. Idag finns inte den statliga banken som alternativ – så idag måste alla fatta avancerade finansiella beslut. Så dagens läge liknar mer skräckscenariot med att tvinga folk att ”köpa finpotatis”, medan statsbanksförslaget skulle möjliggöra pommes frittes-ätande!

Amelia argumenterar.

Långsiktighet i den ekonomiska politiken föreslogs senare av mig. Det föll i rätt god jord, och mina tankar lät ungefär såhär:

Vi – Sverige, Europa, de rika länderna – bör gynna fattiga länder (”socioekonomiskt  underutvecklade”, som Amelia sa på EU-språk), genom att avskaffa inomeuropeiska subventioner, avskaffa immaterialrätt som patent, avskaffa handelshinder och utveckla biståndet. Detta bör ske dels av humanitära skäl, dels för vår egen skull. Kunskapssamhället börjar byggas idag med hjälp av framför allt en-två miljarder rika ”västerlänningar” (USA, Europa, Australien, Japan) medan resten av Jordens befolkning antingen behöver bekymra sig om sin försörjning på en basal nivå eller saknar nödvändig teknik, utbildning och infrastruktur för att riktigt delta i processen.

Skulle istället alla 7 miljarder människor ha den grundläggande levandsstandard, infrastruktur och kunskap som behövs för att delta fullt ut i byggandet av kunskapssamhället skulle utvecklingen av vetenskap och teknik få en extrem skjuts. Detta skulle gynna hela världen och åstadkomma en mer rättvis värld globalt utan att någon missgynnas. Därtill är det inte bara innovationer som skulle kunna spridas – överhuvudtaget gynnas alla ekonomiska marknader (även sådana där gamla, traditionella, helt o-innovativa produkter säljes) av handel dem emellan.

Handel kan också tjäna för att sprida kultur över gränserna. Här finns ett historiskt exempel (som jag dock inte nämnde under Parleyt) från antiken. Alexander den Store kallas den Store för att han lyckades besegra mängder av tidigare relativt isolerade länder och sammanfoga dem som en enda enorm stat, helt klart en av världens till ytan största statsbildningar. Denna period av enade områden kallas Hellenismen. Hellenismen blev en tid då spridningen och korsbefruktningen av kultur och kunskap mellan olika geografiska platser ökade enormt – det var kort sagt en kulturell (tyvärr ganska kort) guldålder. (Även om det givetvis fanns enorma politiska problem.)

Övriga idéer
Därtill diskuterade mer kort flera andra förslag på komponenter i en pirat ekonomi:

  • En decentraliserad, deltagarkulturell grund  med konsumenten/medborgare i centrum (inte staten eller storföretagen), inspirerad av Internetlegenden Linus Torvalds Eric S. Raymonds teori om ”The Cathedral and the Bazaar” som behandlar hur projekt kan hanteras effektivt och nyskapande på frivillighetsbasis. Torvalds Raymonds skrift finns tillgänglig online på engelska och på svenska. (Denna modell har för övrigt även föreslagits som grund för själva Piratpartiets politiska arbete, organisatoriskt.)
  • Kontanter bör bevaras och försvaras som ett anonymt, lätthanterligt och -förståeligt system för ekonomiska transaktioner, ett slags analog variant på det statliga bankförslaget – detta har dock ej fallit i så god jord på tidigare årsmöte.
  • Skuldtak i grundlag – men det finns redan, tydligen. ”Då ska det sänkas!” ropade Rene entusiastiskt. Givetvis med glimten i ögat! 😀
  • Piratpartiet kan lansera sig som ett småföretagarparti (för Miljöpartiet har misslyckats på grund av teknikfientlighet) där en reformerad immaterialrätt och satsningar på rymdforskning och annat innovativt leder till en gynnsam entreprenörskultur.

Jag tror som Leo här att Piratpartiet verkligen skulle kunna profilera sig som ett småföretagarpatent.

– Trött pirat säger ”patent” istället för ”parti”
efter sju timmars politisk diskussion

Nätneutralitet

Ola filmar.

Vill vi ha reglering eller ej? Vill vi att staten ska tvinga fram nätneutralitet genom lagstiftning? Om jag inte missminner mig är ”ja!” partiets uttalade åsikt i dagsläget, men likväl uppkom diskussion om frågan. Den nya tekniken 4G skapar överflöd och möjliggör för 1500 nätoperatörer, vilket – enligt Rene – gör att inga inskränkningar i nätneutraliteten av telekombolagen  i praktiken kommer göras när 4G är utbyggt. Då finns nämligen så många operatörer att några kommer bevara nätneutraliteten, och om några gör det kommer alla göra det. Vissa ifrågasatte huruvida detta stämmer.

Ett annat argument mot reglering i lag, mer än att det är onödigt, är att det kommer få negativa konsekvenser. Om vi i lag kräver att telebolagen alltid har nätneutralitet, kommer telebolagen lägga ner sina billigaste nätabonnemang (eftersom de skulle förlora på att driva dem, typ – Skype skulle kunna användas i stället för telebolagets egna tjänst). Enligt Viktualiebrodern skulle nedläggning på landsbygden också kunna bli aktuellt i så fall. De 4 största telebolagen blockar alla Skype från sina billigaste tjänster idag. Rene anser att det som måste ske för att rädda nätneutraliteten är att oligopolet måste uppluckras så det blir 1500 företag, då kommer inga inskränkningar kunna ske. Statliga spektrum behövs, det är en förutsättning för fri konkurrens och nätneutralitet.

Ett annat argument mot reglering i lag om nätneutralitet, är att det kan leda till ett ”slippery slope” där annat regleras också – på dåligt sätt. Detta argument förkastades dock av flera av Parleyts deltagare. Debatten kom dock inte riktigt till någon slutpunkt, mer än att de flesta verkade fortfarande vilja införa lagstiftning.

Det är naturligtvis inte så att telekomindustrin vill att upphovsrättsindustrin ska bestämma över deras nät. Telekomindustrin vill att telekomindustrin ska bestämma över deras nät.

– Amelia

Skatter

Albert gläds.

Anders förslag diskuterades mycket. Fördelar var att vi får en ekonomisk politik och kan lugna oroliga ekonomiskt intresserade väljare. En nackdel var att vi anammar synen på skatter och bidrag som något nödvändigt bra eller dåligt i sig, istället för som de verktyg för att uppnå andra mål de kanske borde ses som. Ett annat stort dilemma var att vi kommer släppa den ekonomiska politiken det första vi gör då vi hamnar i en förhandlingssituation i Riksdagen. Är det verkligen intellektuellt hederligt att framstå som att ”åh nej, vi kommer inte höja skatterna!” när vi i själva verket kanske visst gör det för att få igenom våra krav i våra hjärtefrågor i en regering 2014? (För mer resonemang om detta, se ”Prioritering av sakpolitik” nedan.)

”Ordning och reda i statens finanser.” Den parollen blev något jag tror vi alla kunde hålla med om. Det ska vara balans i statens budget – intäkter och utgifter ska vara lika stora. Detta framför allt för att det annars leder till en skuldkris a la Grekland (för mer om varför det vore riktigt illa ur ett pirat perspektiv, se ”Krisen” nedan). Men ”ordning och reda i statens finanser” är ett gott slagord även pragmatiskt, eftersom vi behöver framstå som ett seriösare parti. Parollen må vara riktigt trist och grå – det är det som är meningen. Vi driver en grå ekonomisk politik, så låter vi våra hjärtefrågor + eventuella andra ställningstaganden breddningen leder till skina som de radikala förslag de är! Det är även bl.a. därför vi överhuvudtaget bör ha en åsikt i ekonomifrågor.

Å andra sidan, vem är inte för ordning…? undrade Amelia retoriskt. Någon menade att det ändå är bra om vi aktivt säger att vi är för det, så att ingen kan påstå att vi skulle vara mot o-ordning. Givet de många rätt grundlösa smutskastningsförsök mot vårt parti åtminstone sedan 2009 håller jag med – tidigare hade de ju faktiskt en poäng i att vi teoretiskt skulle kunna verka för o-ordning om det ger oss makt i våra frågor (även om det vore mycket osannolikt att någon skulle ge oss inflytande mot att vi gick med på o-ordning).

Skatteflykt med immaterialrätt måste begränsas. Detta föreslog Amelia baserat på hennes erfarenheter av detta som ett stort problem i EU-parlamentet, där en hel del skattepengar företagen egentligen är skyldiga att betala försvinner genom immaterialrättslig skatteflykt. Det fungerar som så att företag kan flytta resurser utomlands genom att licensiera ut varumärken – och eftersom dessa varumärken har ett så odefinierat, flytande värde (som all immaterialrätt) är det lätt för företagen att flytta stora summor pengar. Amelia säger att vi inte nödvändigtvis som parti måste vara emot skatteflykt, men vi bör i vilket fall vara emot denna typ av skatteflykt.

Anledningen till detta är att det kan begränsa yttrandefriheten. Amelia tog exemplet med den tröja jag bar på Parleyt där det är tyckt ”Jag älskar mänskliga rättigheter” på framsidan. För de som vill sälja t.ex. sådana tröjor kan det vara oklart om det är lagligt eller ej på grund av varumärken. (Detta borde för övrigt väcka frågan om vi överhuvudtaget ska stödja varumärken, som vi gör idag…?) Nå, vi verkade kunna enas om att skatteflykt är fel.

Vidare tog Amelia upp att vi bör förespråka en integritetsvänlig skatteväxling – vad menas med detta? Det togs aldrig upp mer, och jag glömde tyvärr fråga.

Övriga idéer
Nedanstående idéer är annat jag hört om skatter ur ett pirat perspektiv.

  • Naturresursdelning diskuterades inte alls – men jag fick intrycket att de flesta heller absolut inte ville förändra skattesystemet så radikalt. En fullständig eller partiell skatteväxling står ungefär så långt ifrån ”inga höjda skatter” som det går, eftersom det inför helt nya sorters skatter…
  • Väldigt litet diskussion fördes om enhetlig moms – folk verkade negativt inställda eftersom det antagligen skulle leda till högre matpriser, vilket så gott som alla väljare ogillar.
  • Bredbandsskatt. Detta verkar en del piratpartier ute i Europa föreslå. Traditionellt har svenska Piratpartiet dock varit mycket mot det.
    (Relaterat: I en utopisk framtidsvision publicerat på den pirata utopi-sajten 2022.nu – som nu ligger nere, snyft – ponerade någon att PP skulle tagit sin i riksdagen 2010, och efter extrema nattmanglingar skulle Rick komma utstormande och fälla ord som skulle bli legendariska: ”Men då får de väl sin jävla bredbandsskatt då!”– bredbandsskatten skulle vara offret vi gick med på för att få igenom all annan vår då tämligen begränsade politik. Så blev det ju tyvärr inte…)
  • Piratideologen (men ej -partisten) Cory Doctorows lite bredbandsskattartade förslag i Prag på Pirate Parties International, med något slags modell där operatörer fick välja mellan att gå med (då skulle de fråntas juridiskt ansvar för den kultur de distribuerar) eller inte vara med (då skulle de kunna hållas juridiskt ansvariga?). Detta skulle dock bryta mot den oerhört viktiga budbärarimmuniteten. Dessutom gäller det endast remixare, alltså de som förädlar kultur, inte fildelning, alltså kopiering av kultur. Det skulle i detta förslag finnas något slags insamlingssällskap. Doctorows tal ska finnas på Ted.com, men jag har inte hittat det.

Prioritering av sakpolitik

Pirater, pirater, överallt pirater!

Vi kommer behöva kompromissa i vårt parlamentariska arbete. För att det är bra ur ideologiskt perspektiv (intellektuell hederlighet) och för att det är bra ur pragmatiskt perspektiv (undvika svekdebatt) måste vi tydligt prioritera mellan olika sakpolitiska ställningstaganden innan valet. Exakt hur det ska se ut är oklart. Exakta listor blir orealistiska, men kategorisering i tre kategorier (”frågor av yttersta vikt, frågor av mellanvikt, frågor med föga vikt”) kanske vore bra, eller åtminstone ”dessa kompromissar vi inte med, dessa kompromissar vi med”. Den senare är dock mycket dålig i förhandlingssituationer – för att vi ska kunna förhandla måste vi vara ‘kompromisslösa’ initialt.

Sossarna kommer inte vika sig för något annat än regeringsmakten i vissa frågor – skulle de någonsin vika sig i FRA? ”Ja, men det här med FRA kommer bli tufft för sossarna, men styltor för pensionärer blir enklare.”, sa någon till allmänt skratt. Vi kom in  på kompromisser och vilka vi kan kompromissa med, och någon nämnde Kristdemokraterna:  ”Det bestämmer Moderaterna i så fall.” *skratt* Och angående samarbete med Moderaterna själva, eller med Socialdemokraterna: ”Då blir vi bortfintade på 5 sekunder.”

Kanske är tydlig prioritering onödigt – det gör ju inget annat av de många partier som inte får igenom sina fullständiga partiprogram, och det kommer ändå aldrig svekdebatter när det gäller dem.

Immaterialrätt i vägen för ekonomin

Jag låtsas att vi är något slags Äntlingen Hemma – pirate edition, som stylar om en politikers kontor efter pirata principer – ner med gardinerna för här ska vara insyn, öppna fönstrena för att öka öppenheten ännu mer och ställa ut kakor som är gratis för sharing is caring!

27 olika upphovsrätter gäller i EU:s 27 medlemsländer. Det enda harmoniseringsförsöket, IPRED, misslyckades ju till och med det trots att det gick föga långt – det hanterade bara upprätthållande av lagen, inte lagen i sig. ”Upphovsrätten kan inte bli sämre än den är idag”, enligt Amelia. Harmonisering på EU-nivå skulle vara en bra öppning för bättring. (”Finns inte risk för backlash?” undrade jag. Det finns det alltid, vi kan inte låta det hindra oss från att driva politik, menade andra.) Blir det dåligt fixar pirater det om 20-30 år, då de är i regeringsställning. Om inget ändras nu kommer dock dagens industrier börja leva på nuvarande horribla regler, och då blir det ännu svårare att ändra dem framöver.

Gamla tiders äganderätt över mark gällde ”from the ground to indefinite heights”, alltså tämligen obegränsat, berättar Lawrence Lessig i ett föredrag på Ted.com. Detta var inget problem tills ny teknik dök upp – flygplan. Då fastslog en ovanligt klok domstol att äganderätten inte skulle gälla hur långt som helst, eftersom det vore orimligt med den nya tekniken. Parallellen med fildelning är oerhört enkel att dra: upphovsrätten har gällt i princip obegränsat (med en citaträtt som var rätt långtgående i tryckta verk men inte alls finns för digitala medier) under  lång tid för att det inte har funnits någon större relevans/behov av begränsningar. Men nu med den nya tekniken (kasettband och fildelning istället för flygplan och zeppelinare) blir den gamla upphovsrätten orimlig.

Lawrence Lessig om flygplan, kulturdelning och andra kul saker. 

Kopiering är bra för ekonomin. Patent hindrar välfärd medan varumärken möjliggör skatteflykt. Empiriska exempel för hur brist på immaterialrätt kan stimulera utveckling är det faktum att Kina struntar i upphovsrätt, samt en historisk syn på Japan. På Japan struntade man nämligen i upphovsrätt innan de blivit såhär rika som de är nu – de byggde sin välfärd under 1900-talet på kopiering. Ett annat exempel finns från USA: begreppet ”yankees” som används för amerikaner kommer från nederländskan, och avsåg ursprunligen de människor i USA som  kopierade nederländska vävstolar. Så även det idag ganska upphovsrätts- och patentfanatiska USA har således en tradition av kopiering som grund för utveckling.

Är det bra att fokusera på patent? En undersökning från 2009 undersökte åsikterna hos våra potentiella väljare i riksdagsvalet (inte ”våra EU-väljare”, som jag felaktigt påstod på Parleyt), de som sa sig kunna rösta på oss – som förresten uppgick till hela 22 procent av befolkningen. Nå, i patentfrågan höll endast 5 procent av dessa potentiella väljare med oss om att alla patent bör avskaffas. Det var och är helt klart ett pedagogiskt dilemma av rang att förklara för människor som gått på de etablerade missuppfattningarna om patent hur patenten egentligen fungerar (eller snarare inte fungerar).

Kanske bör vi differentiera vår patentpolitik – alltså ha olika syn på olika sorters patent, en politik för läkemedelspatent (där vi nu förespråkar en särskild planekonomisk modell för att lösa forskningsfinansieringen), en annan för mjukvarupatent och en tredje för andra patent?

Att tala om ekonomi är kanske inte så nödvändigt för att rättfärdiga vår immaterialrättspolitik – det kanske räcker att tala om humanistiska ideal om kunskap och nytta, eller kanske snarare Upplysningsideal (eftersom ordet ”humanism” förknippas med en viss förening som bekämpar gudstro).

Eurokrisen

Rene filmas.

Eurokrisen är ingen produktionskris, det är en fördelningskris.

Med dessa ord inledde Rene sitt föredrag om hur Europas ekonomi egentligen inte alls krisar vad gäller produktionen. Tvärtom var det år då Europa producerade som mest år – 2011. Och antagligen blir 2012 ett nytt rekordår. Våra fabriker och anställda har alltså aldrig producerat mer ekonomiskt värde nu än förr – så det här är ingen produktionskris. Istället är

Konsekvenserna av att inte lösa krisen vore horribla. Vi måste lösa krisen på något sätt, annars kommer konflikten mellann nord och syd fördjupas som i Amerika för ett par hundra år sedan – det blev inbördeskrig. Det kan bli det i Europa också, för historiskt har våra länder en lång tradition av att vattna kontinentens fält med blod. När jag invänder att det är orealistiskt att det skulle bli ett till stort krig efter WW2 säger någon att ”det trodde man 1913” också. ”Men”, som jag påpekar, ”de hade inte samma demokratiska och ekonomiska stabilitet” – detta instämmer folk i, särskilt det senare, för trots den fördelningspolitiska krisen gör produktionens överflöd att ingen behöver svälta. Om det blev svält, då skulle det däremot kunna bli uppror.

Ur ett pirat perspektiv skulle konsekvenserna bli illa. Givetvis vore krig och uppror fel även ur ett sådant perspektiv, men vedervärdiga följder som ligger betydligt närmare i tid och som verkar mycket mer sannolika – som redan håller på att hända – är extremt avskyvärda ur ett piratperspektiv. Se ”Inga banker ska räddas statligt.” ovan för mer information om detta.

Vilka lösningar har vi? Rene menade att det allra bästa vore att återställa ett defaultläge, där skulderna raderas (?). Någon påpekade dock att historiska oförrätter tyvärr skulle finnas kvar även där, vilket kan leda till ovan nämnda konsekvenser. Amelia verkade föreslår djupare samarbete i Europa med ökad demokratisk legitimitet, det vill säga en mer federationsliknande modell för EU – inte Angela Merkels tvåhastighets-EU eftersom vi behöver central- och östeuropa av demokratiska (och ekonomiska?) skäl. Ett par människor ville istället ha en konfederation av EU, det vill säga mindre toppstyrning, mer mellanstatligt samarbete (ungefär det jag fått intrycket att HAX vill ha).

(DN:s chefredaktör Peter Wolodarski har för övrigt skrivit mycket, och enligt mig mycket väl, om krisen de senaste veckorna – idag om 6 myter. Detta talade vi dock ej alls om.)

Ska vi alls föreslå krislösningar i Piratpartiet? Nja, det var klart svårt att enas om hur själva krisen ska lösas, men EU-kritik är nog väldigt viktig – det verkade vi alla överens om. Mina två förslag, eller snarare lösa tankar i väntan på korrigering, var dessa:

  1. Mer makt till ministerrådet (om vi nu tycker medlemsstaters suveränitet bör skyddas, vilket vi typ gör) och EU-parlamentet (eftersom de är de enda direkt folkvalda) och mindre makt till kommissionen (eftersom kommissionen befinner sig fjättelångt från medborgarna, det är mycket svårt att utkräva ansvar och det finns massor av inflytelserika helt ovalda byråkrater där).
  2. Ökad transparens i EU, något tyska Piratenpartei med systerpartier fokuserat mycket på.Vi har ju i och för sig här en av världens bästa offentlighetsprinciper i Sverige, men när det undersökts i  Dagens Nyheter visade det sig att upp mot hälften (!) av myndigheterna bryter mot lagen. Och på EU-nivå finns riktigt mycket att göra vad gäller transparens – det är något vi förhoppningsvis från och med 2014 kan samarbeta med våra europeiska piratpartier om.

 ”Grekernas” fel talades ibland om och då denna attityd kritiserats som ”grekhat” försvarades attityden med att man visst kan skylla på grekerna eftersom de varit rösträttsberättigade medborgare i en demokrati och därför är ansvariga för de vansinnigheter deras valda politiker begår i form av att låna massor från framför allt Tyskland (”att beskatta framtidens generationer för dagens konsumtion”, ett slags ful-beskattning som i nuet inte alls framstår som beskattning eftersom den inte tas ut i nuet mer än i form av lån, kombinerat med omfattande korruption och hemlighetsmakeri).

Mot detta invänder någon att en del greker kanske röstat med fötterna (alltså utvandrat av avsky mot politiken), och jag själv fördömer sådant resonemang å det starkaste, eftersom det är ett kollektivistisk, fördomsfullt, ovetenskapligt och kontraproduktivt sätt  att tala om krisen. Om samma resonemang – ”[landets befolkning] är själva ansvariga för politikernas misstag eftersom det är en demokrati” – skulle gälla för Sverige, skulle ju även vi aktiva piratpartister och medborgarrättskämpar kunna hållas ansvariga för FRA-lagen…

Däremot kan givetvis de som röstade på politiker som redan innan val annonserade sina vansinniga idéer hållas på något vis på ett moraliskt plan ansvariga för de politikernas beslut – men många politiker dolde ju aktivt de problem de skapade, så till syvende og sisdt var det nog ytterst få väljare som ville ha den politik Greklands korrupta politiker förde, om de insett konsekvensern. Man ska inte glömma att det här är rätt komplexa skeenden, svåra att förstå för de flesta väljare, särskilt om politikerna ljuger och låtsas som att det regnar när det i själva verket byggs upp förutsättningar för en ekonomisk kris.

Att  inte kollektivisera befolkningar och hålla dem moraliskt ansvariga för deras politikers påhitt är grundläggande ur ett pirat perspektiv, anser jag, då var och en endast är ansvarig för sina egna handlingar och då ingen alls tjänar på att skulden för Greklands politik läggs på de som kanske t.o.m. kritiserat den, ungefär som vi kritiserat och kritiserar Sveriges politik.

Apropå det berättade Amelia att hon rest mycket i Europa, och kommit fram till att (främst den nätbaserade) medelklassen  har oerhört många beröringspunkter oavsett om de kommer från Sverige, Belgien, Polen eller Rumänien: de har samma värderingar, samma världsbild, samma intressen och till och med samma musiksmak. Fast sedan gjorde Amelia en egen invändning angående det där sista, en invändning som väckte stor förnöjsamhet:

Många tyskar gillar dubstep mer än mig, men i övrigt är vi värderingsmässigt väldigt lika.

*


Som sagt: sharing is caring!

Fast det vore lite bortom excentriskt

– Amelia om att tala om Tor i svensk politik, apropå att grekisk politik ofta innehåller referenser till det mycket mer erkända kulturarvet där

So, that’s it, folks! Här kommer så ett avslutande tips, en film Ola berättade om: där brevkontakt med politiker förordas.

Nej, vänta – en allra sista reflektion. Då vi diskuterade ekonomisk politik sa jag att vi inte måste vara statsmannamässiga eller superansvarstagande ekonomiskt, att det räcker med lite ansvar. Renes respons på detta var kanske Parleyts bästa:

Vi behöver inte vara statsmannamässiga, men vi kan vara det om vi vill! Vi är det mest statsmannamässiga partiet i svensk politik.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, , , , , , , , , , , , , , , Piratpartiet, PP, breddning, ideologi, princip, principer, sakpolitik, pirataktivism, , , , piratrörelsen, frihet, framtidstro, teknikoptimismutveckling, optimism, vision, visioner, utopi, utopier, kunskap, kunskapssamhälle, kunskapssamhället, upplysning, humanism, kommunikation, öppenhet, tolerans, förnuft, Europa, teknikhögerextremism, fascism, främlingsfientlighet, dystopi, dystopier, kris, krisen, finanskrisen, kaos, främlingsfientlighet, högerpopulism, fördomar, fördom, fördomsfullhet, kontroll, makt, skatt, skatter, beskattning, skattepolitik, finans, finanspolitik, skuld, skulder, lån, bank, banker, bankväsende, Västerås, Framtidens Piratpolitik 2012, Framtidens Piratpolitik, piratmöte, piratmöten, parley, aktivism, pirataktivism, skatteflykt, IT, informationsteknik, juridik, korruption, Grekland, individualism, kollektivism, vinst, profit, marknad, marknaden, euro, eurokris, eurokrisen, bostad, bostäder, bostadspolitik, reglering, avreglering, reglering, bazar, bitcoin, stat, staten, småföretag, småföretagande, kontant, kontanter, varumärke, varumärken, moms, momsen, naturresursdelning, prioritering, fokus, kärnfrågor, förhandling, förhandlingar, värdering, värderingar, Internet, nätet, nätneutralitet, mere conduit, budbärarimmuniteten, öppenhet, transparens, insyn, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Annonser

Read Full Post »

Ett par kreativa pirater kom på att starta upp en webbplats med namnet 2022.nu. Sedan bad nämnda kreativa pirater andra kreativa pirater att skicka in egna texter till sajten, texter som alla skulle ha det gemensamt att de var framtidsinriktade och optimistiska (och gärna någorlunda realistiska), och hyfsat baserade på partiets gemensamma idéer och värderingar. Några vidare regler gavs inte, utan kreativiteten fick flöda fritt när en skulle sätta sig vid tangentbordet och författa sin text. Planen är en text per dag fram till riksdagsvalet. Själva huvudtanken med projektet är, åtminstone ur min synvinkel, att dessa positiva framtidsvisioner tar blicken från de nedslående dagliga nyheterna om hur rättsstatens principer och de medborgerliga rättigheterna nedmonteras, en efter en. De muntrar upp, och ger energi att arbeta vidare för vad vi tror på.

Ett slags utgångspunkt en kunde använda om en så önskade var årtalet 2022. 2022 kommer det vara val igen, och tre mandatperioder kommer ha gått från nuläget. Tre mandatperioder kan förändra mycket. Jämför till exempel nuvarande situation med 1998, då massavlyssning a la FRA fortfarande sågs av de flesta makthavare som något sovjetiskt snarare än användbart i en västerländsk demokrati. Eller jämför med de tolv åren som varade från 1935 till 1947; ett helt världskrig hann påbörjas, pågå och avslutas på bara den relativt korta tidsperioden. Detta visar hur otroligt mycket som faktiskt  kan hända på tolv år, och hur otroligt svårt det därför är att korrekt berätta om framtiden. Men att det är svårt, hindrar en inte från att spekulera. Det hindrar en inte från att hoppas. Således har många pirater nappat på idéen, skickat in sina texter, och hittills har 16 publicerats.

Den första texten, som publicerades 19 juli författad av Jacob Hallén, skildrar en i stort dystopisk framtid där upphovsrättsindustrin kontrollerar stora delar av världen – men där Sverige, med hjälp av piratpartiet runt om i Europa, kämpar emot. En extra trevlig twist på slutet, som visar värdet av varje enskild röst. Nästa dag följde en lång text om remixkultur (av Qeruiem), som i och för sig inte är så tydligt framtidsinriktad som de flesta 2022-texter, men som förklarar begreppet (som säkerligen kommer bli mycket mer relevant framöver) på ett bra sätt med många innovativa exempel (YouTube-klippet som är en sammanslagning av flera musikutlärningsfilmer är helt underbart).

På det följde en kärleksförklaring till kunskap och vetenskapen, och rätten att kritisera och rätten att kopiera som är gså fundamentalt viktiga inom området för att det ska utvecklas – texten, undertecknad Isak Gerson, passar mig i egenskap av skeptiker (nej, inte en sån ”skeptiker”, utan en sån skeptiker…) och amatörfilosof (om en kan titulera sig det enbart baserat på att ha läst Sofies värld några gånger och påverkats starkt i sin syn på världen) väldigt bra. Dag fyra en mer konkret text av Olof Bjarnason, som handlar om den klart coolaste uppfinningen jag hört talas om någonsin (bortsett från de redan vedertagna och färdiguppfunna som Internet och hjulet förstås), och som jag inte skulle tro på om det inte vore för den bifogade fantastiska TED-videon som ger uppfinnaren trovärdighet.

Göran Widham bidrar sedan med tankar om hur samhället förändrats i takt med att upphovsrätten gjort det – eller kanske det snarare är tvärtom, att upphovsrätten förändrats i takt med samhället? En något överdriven – men ack så trevligt om den skulle inträffa! – vision om en framtid där Flattr blivit det normala sättet att finansiera kulturskapande bjuder Marie Axelsson på. Problemet är att maloki överskattar givmildheten hos vanliga människor – men vad gör väl det, när hopp och tankar på en bättre framtid kan ge en kraft att kämpa för att nå dit. Det är, som sagt, själva huvudtanken med hela projektet 2022, att dessa positiva framtidsvisioner ska muntra upp. Huvudtanken är inte att de ska vara på pricken korrekta och helt realistiska, för vore dem det skulle det bli betydligt dystrare läsning, och sådant har vi nog av redan idag.

Den sjunde dagen var det så Josef Ohlsson Collentines tur, och vederbörande valde att skriva om en dag ur en vanlig medborgares liv, och hur medborgarens under dagen tack vare den nya tekniken kan interagera mycket enklare och mer effektivt med myndigheterna. Sätten – som delvis är verklighetsbaserade med källor – är mycket innovativa. Dagen därpå berör Kent Holmblad delvis samma sak (interaktion stat och medborgare emellan), men fokuserar helt på sjukvården; idéen som framförs för att lösa ett konkret problem vi annars kunde ha svårt med är förvånansvärt enkel och tydligt och ger känslan av Varför har vi inte tänkt på det förut?

Nästa text är ruskigt bra och välskriven, och Johanna ”Magnihasa” Drotts bästa verk någonsin (åtminstone som jag tagit del av), och möjligen den bästa 2022-visionen hittills (det är svårbedömt, för alla är bra och det finns många mycket bra). ”Tentativ immaterialrätt”, som det berättarmässiga mästerverket kallas, berör det senaste decenniets immaterialrättsliga och nanoteknologiska utveckling ur en stackars students perspektiv. Mer vill jag inte berätta av rädsla för att ruinera läseupplevelsen som väntar på er bara ett länkklick bort. . Gå bara och läs den. Nu. Genast. På en gång. Iväg med er!

…nu när ni läst Magnihasas vision (för det hoppas jag ni har), går jag vidare till dag 10, med Björn Nilssons dagboksblad som utgår från något sorgligt, men ändå berättar om något lyckligt. Stilen är väldigt säregen, och jag uppskattar den verkligen. Typ svamlig och glömsk, men på ett positivt sätt, om ni förstår vad jag menar… Äsch, bara läs den också. Följande dag publiceras en av Tess Lindholm realistiskt skriven beskrivning av vardagen för en kulturskapare (närmare bestämt filmskapare) år 2022, med konkreta exempel på inkomstkällor.

Jonathan Rieder Lundkvist berättar dagen därpå om hur 2022 års riksdag växt fram. Det är en betydligt mer demokratisk lagstiftande församling som beskrivs; fokuspartier har blivit det normala, och spärren på fyra procent skrattas närmast åt. Förändringen av riksdagen skedde just år 2010, och om en läser mellan raderna beror allt på det lyckade försöket till riksdagsinträde år 2010 av Piratpartiet (min tolkning!). Och visionen om Julian Assange som president för USA (skapad av Emil Isberg) kontrasterar väldigt skarpt mot den nuvarande, mycket skrämmande, bilden av Wikileaksmänniskan och demokratikämpen. Nobels fredspris till Assange vore underbart och inte helt otänkbart om än osannolikt; presidentposten än mindre troligt.

Teknikens betydelse för och påverkan på samhället i stort är temat för de två följande texterna, både Mattias Anderssons skiss av kunskapssamhället, och Victoria Westbergs Star Trek-utopi. Andersson är dock mer generell och historietillbackablickande i sin text (vilket inte är en nackdel), medan Westberg är mer science fiction-artad och detaljerad (inte heller det dåligt). Strar Trek-texten är hursomhelst en mycket bra motpol till Isak Gersons Framtidsklustrets (icke 2022.nu-publicerade) skrämmande Framtidsmanifestet, som visserligen har en del bra delar men även mycket hemskt (Global stat som kontrollerar diverse tekniklåter inte som en bra idé. Inte alls.).

Och så är denna redogörelse för 2022.nu:s historia framme vid den sextonde dagen, som är idag. Min egen text Frihetens seger, som berättar om en framtid när vi gjort oss själva överflödiga och vunnit kampen om medborgarrätt, men bara för stunden eftersom medborgarrätt alltid kommer behöva kämpas för. Men jag vill inte spoila min egen text; ta er till 2022.nu och läs den själva, om ni så önskar. Eller läs istället några andra av den mängd visioner som publicerats där, och som jag nu gått igenom och kommentera. Eller varför inte läsa alla och göra som jag och kommentera dem individuellt?

Blivit inspirered? Har du någon egen vision att berätta om? Delta i 2022.nu! Skriv upp dig på någon av de (nu relativt få) luckorna i kalendern, och skicka iväg ett e-mail till Jimmy Callin på adressen jimmy punkt callin snabel-a piratpartiet punkt se. Apropå det där med att medborgarrätten måste vinnas om och om igen, finns ett klokt citat som brukar tillskrivas den kanske största medborgarrättskämpen av alla, Gandhi: ”First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”. Det är inte utan att det känns som att Piratpartiet inför riksdagsvalet nått andra fasen, med tanke på Johannes Forssbergs förstasidesrubrik för sin ledare: ”Piratpartiet framstår i vissa avseenden som ett skämt.”…  (även om Forssberg till viss del har rätt i sin kritik).

Foto: code poet, Flickr, CC-BY-NC-SA

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Ping! Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Efter en stunds inaktivitet i politiken, återkommer jag idag för att lämna in mina sista motioner till Piratpartiets årsmöte 2010, som går av stapeln i april. Följande motion finns upplagd i forumet för motioner till årsmötet – diskutera och kommentera gärna, och rösta naturligtvis under årsmötet.

Bakgrund:
Piratpartiet är ett parti som bygger på tanken på att demokrati är det bästa styrelseskicket. Demokrati innebär att folket bestämmer, och Sverige har valt att nyttja representativ demokrati, vilket innebär att landet har ett antal parlamentariker med den lagstiftande makten, som ska företräda landets befolkning. Det systemet är någorlunda okej ur ett demokratiskt perspektiv – om det inte vore för fyraprocentsspärren (och diverse andra problem jag tagit upp i andra motioner; det är dock inte relevant i denna motion). Istället för antalet parlamentariker som företräder ett visst parti, en viss uppfattning, direkt motsvarar antalet röstande på den parlamentarikern, utesluts per automatik alla parlamentariker med mindre än fyra procent av rösterna, även i de fall då andelen borde berättiga till platser i riksdagen (exempelvis motsvarar tre procent av rösterna 10 platser i riksdagen strikt matematiskt). Detta är mycket odemokratiskt, i och med att det förenklar för de etablerade partierna (som redan har det enklare för sig på grund av exempelvis partistöd och utdelning av valsedlar) och därmed försvårar för medborgare att åsamka förändring genom att skapa nya partier.
Yrkande:
Jag yrkar därmed:
– att följande stycke läggs till på lämplig plats i principprogrammet (förslagsvis i slutet av avsnittet ”Demokrati och medborgerliga rättigheter och friheter”):

Föreslagen lydelse:
Sverige är en demokrati, och bör som sådant ha alla egenskaper en fullvärdig demokrati har. Tyvärr har inte Sveriges demokrati det i nuläget; partier som har mindre än fyra procent av rösterna utesluts ur riksdagen, oavsett att rösterna i vissa fall egentligen motsvarar så många procent av befolkningen att det bör berättiga flera platser i parlamentet. Denna odemokratiska ordning vill Piratpartiet ändra på, för att stärka Sveriges demokrati.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Tidigare idag skickade jag in en motion (vars syfte är att få Piratpartiet att ta ställning för avskaffande av rösträttsåldersgränsen) till Piratpartiets årsmöte som kommer äga rum på Piratpartiets forum i april i år, och skrev om motionen här på bloggen. Motionstråden på forumet har fyllts med kommentarer, varav de flesta är kritiska till mitt förslag (alla lyckas hålla en sansad debatten, vilket är bra), och jag har så gott jag kunnat försvarat mitt värnande om demokrati och mänskliga rättigheter. Men den motionen är inte den enda jag vill få igenom på årsmötet för att stärka Sveriges demokrati; jag har nu skrivit och publicerat en till motion på forumsdelen för motioner till årsmötet (utöver motionen om fri programvara jag hjälpte Etu med). Det övergripande temat är identiskt med min förra motion (demokrati), och samma tema kommer gälla för samtliga (bortsett från fri mjukvara-motionen) mina motioner till årsmötet (jag har några idéer). Nedan följer motionen i sin helhet:

Bakgrund:
Piratpartiet är ett parti som stödjer demokratin. Tyvärr är demokratin inte särskilt total i Sverige. Hade den varit helt total, hade vi haft direktdemokrati. Då direktdemokrati inte är praktiskt möjligt att genomföra (och hursomhelst inte skulle vara särskilt direkt, då majoriteten av folket inte skulle hinna/kunna rösta i alla frågor), bör ett så demokratiskt alternativ som möjligt användas. Idag används den representativa demokratin, med någorlunda fria, öppna och hemliga val till riksdagen, kommunfullmäktiga och landstinget vart fjärde år. Den metoden är i och för sig någorlunda demorkatisk, men har en stor brist: mellan valen bestämmer de folkvalda. De folkvalda är visserligen valda av folket, men om de folkvalda skulle agera på något annat sätt än de lovade inför valet, om någon ny fråga skulle dyka upp som de folkvalda har en viss åsikt i som inte delas av folket eller om folket inte ändrar sig, har folket ingen möjlighet att hindra de folkvalda innan nästa val (vilket kan dröja fyra år till).

Detta är en form av demokrati som skulle kunna vara betydligt mer demokratisk; de folkvalda är så gott som enväldiga härskare under perioder av fyra år, då folket inte har något att säga till om (bortsett från de folkvaldas vilja att ha kvar makten efter nästa val, en vilja som tack och lov är stark men som tyvärr skulle kunna struntas i). Vidare röstar många på partier de egentligen inte helt håller med om i alla frågor, och om alla partier tycker samma sak i en liten fråga som majoriteten i folket tycker tvärtom i, finns det liten möjlighet för folket att genomföra sin åsikt i den frågan; även om ett parti skulle skapas med en åsikt likt folkets, skulle antagligen majoriteten prioritera större frågor.

Mitt förslag på lösning på detta är inte införande av direktdemokrati, av tidigare angivna skäl. Mitt förslag är kopierat från bloggen Reality Check (http://www.keyboardrebellion.net/realitycheck/?p=76), och lyder: en från riksdag och regering helt fristående, åsiktsmässigt neutral institution införs, med makt att utlysa bindande folkomröstning i en fråga om institutionen upptäcker att riksdag och regering är i färd att stifta en lag i strid med viljan hos majoriteten av folket. Institutionen skall skyddas i Sveriges grundlag, och arbetet ska praktiskt gå till genom att institutionen då varje nytt beslut är på väg att fattas i Sveriges riksdag genomföra en undersökning av vad svenska folket tycker om förslaget (exempelvis en telefonundersökning då institutionen ringer runt till ett par tusen medborgare och frågar vad de tycker om beslutet). I de fall institutionen upptäcker att 60 procent eller mer av de som svarar på undersökningen är emot ett beslut, utlyser institutionen omedelbart bindande folkomröstning i frågan. På så sätt skulle Sverige bli betydligt mer demokratiskt, och folket få reell makt även i frågor de flesta inte prioriterar när de röstar, eller frågor de ångrat sig om sedan de röstade. Troligen skulle folkomröstningar utlysas mycket sällan, och då kostnaden för den vanliga verksamheten (undersökning av folkviljan) torde vara relativt liten, lär institutionen inte kosta mycket.

Yrkande:
Jag yrkar därmed:
– att principprogrammet ändras genom att följande stycke läggs till mellan de två allra sista styckena under rubriken ”Demokrati och medborgerliga rättigheter och friheter” i principprogrammet:
Vidare bör en från riksdag och regering helt fristående, åsiktsmässigt neutral institution i Sverige införas, med makt att förhindra lagförslag som går emot folkviljan. Institutionen skall varje gång ett beslut är på väg att röstas igenom i riksdagen genomföra en undersökning av folkets åsikt i frågan (exempelvis genom att ringa runt till ett par tusen medborgare och fråga dem om deras åsikt i frågan), och om institutionen upptäcker att fler än 60 procent av de svarande opponerar sig mot förslaget, skall institutionen omedelbart utlysa en bindande folkomröstning i frågan. En sådan institution skulle innebära att den maktlöshet de flesta medborgare har mellan valen vart fjärde år försvinner, då folket skulle kunna stoppa beslut en majoritet ogillar (som det är nu måste de flesta medborgare prioritera frågor när röstar, och om alla större partier tycker likadant i en mindre fråga är det så gott som omöjligt för en medborgare som prioriterar andra frågor framför den mindre frågan att få igenom sin åsikt i den mindre frågan, även om hela folket skulle hålla med om åsikten i den mindre frågan), och politiker skulle inte heller kunna bryta sina vallöften lika enkelt. Sammantaget skulle en sådan institution leda till att Sverige blir mer demokratiskt, vilket är ett av Piratpartiets huvudmål.

Författat 2010-03-03 av Leo Rudberg

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Nyligen publicerade jag en motion till Piratpartiets årsmötesforum. Piratpartiet skall nämligen ha årsmöte 12-25 april i år, och då jag har en del önskemål på smärre förändringar (eller snarare ställningstaganden) i partiets politik ämnar jag skicka in flera motioner. Denna motion går helt enkelt ut på att partiet bör ta ställning för att avskaffa rösträttsåldersgränsen, och kan hittas på Piratpartiets Motioner inför årsmötet-forumdel. Kommentera och diskutera gärna, och rösta naturligtvis gärna för motionen om ni håller med mig under årsmötet. Nedan följer motionen (för vidare argumentation, se ett gammalt blogginlägg):

Motion om avskaffande av rösträttsåldersgräns

Bakgrund:
Piratpartiet är ett parti som bygger på demokrati och principer som normalt förknippas med demokratin, såsom mänskliga rättigheter. Demokrati innebär kort och gott att folket bestämmer. Idag är dock så inte fallet i Sverige. En stor del av Sveriges befolkning vägras rättigheten att vara med och bestämma, i och med att de inte har rösträtt. Denna del av Sveriges befolkning är de som är under 18 år. Detta är mycket odemokratiskt, och därför förkastligt. Vidare är det inte bara en del av grundprincipen i en demokrat att samtliga medborgare får vara med och bestämma; det är även en mänsklig rättighet att få vara med och bestämma i sitt land (artikel 21, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, lyder: ”1. Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt valda ombud. 2. Envar har rätt till lika tillträde till allmän tjänst i sitt land. 3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Denna vilja skall uttryckas i periodiska och verkliga val, vilka skola äga rum med tillämpning av allmän och lika rösträtt samt hemlig röstning eller likvärdiga fria röstningsförfaranden.”; notera att deklarationen ingenstans gör skillnad på mänskliga rättigheter för människor med olika ålder, utan tvärtom tydligt i artikel 2 anger att följande rättigheter gäller alla människor: ”Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad må vidare göras på grund av den politiska, juridiska eller internationella ställning, som intages av det land eller område, till vilket en person hör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet.”).

Yrkande:
Jag yrkar därmed:
– att principprogrammet ändras enligt följande:
Nuvarande lydelse:
Beslutsfattandet och förvaltningen i både Sverige och EU ska präglas av transparens och öppenhet. Svenska representanter i EU ska på alla sätt verka för att EU närmar sig den svenska offentlighetsprincipen.

Demokratins grundvalar ska värnas, både i Sverige och inom EU.
Föreslagen lydelse:
Beslutsfattandet och förvaltningen i både Sverige och EU ska präglas av transparens och öppenhet. Svenska representanter i EU ska på alla sätt verka för att EU närmar sig den svenska offentlighetsprincipen.

Vidare skall demokratin i Sverige innefatta alla medborgare, varför åldersgränsen för rösträtt snarast bör avskaffas. Åldersgränsen är mycket odemokratisk och kränker en stor del av befolkningens mänskliga rättigheter, då det enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna (artikel 21) är en mänsklig rättighet att ”att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt valda ombud”.

Demokratins grundvalar ska värnas, både i Sverige och inom EU.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

I dagens Metro på SL:s annonssida redovisas en liten enkät; fyra personer har fått svara på frågan ”Övervakningskameror: bra/dåligt?” Nedan går jag igenom de fyra svaren (och slutligen kommer jag skriva mitt egna svar):

”Bra. Om man inte har något att dölja är det ju inga problem.” Jo. Om staten struntar i en mänsklig rättighet har alla problem. Rätten till ett privatliv skyddat från godtyckliga inskränkningar är en mänsklig rättigheter enligt artikel tolv i FN:s deklaration: ”Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.” Staten får aldrig, under några omständigheter, aktivt och uppsåtligen kränka en mänsklig rättighet (extremfall finns, måste medges; om någon siktar med en pistol mot någon annan och den absolut enda möjligheten att rädda livet på den hotade är att skjuta hotaren är det okej om staten skjuter hotaren… att skjuta folk för säkerhets skull är dock inte okej, utan det får endast tas till som absolut sista utväg – hmm, lite osäker på argumentationen här, kommentera gärna).

”Det är jättebra för att stävja brott. Jag är ju jurist så jag kan inte tycka annat.” Med samma logik kan en jurist försvara tortyr som förhörsmetod: ”Vadå, det får ju ibland fram uppgifter som kan lösa brottsutredningar!” Eller dödsstraff: ”Det minskar ju risken för återfall till 0 procent!” Kanske juristen kan bli den första att ingå i ett system där staten konstant övervakar alla via övervakningskameror i deras privata hem? Nej, men slut på ironin nu: min poäng är att även jurister kan ogilla viss brottsbekämpning, om den inskränker folks mänskliga rättigheter.

”Bra ifall det händer något. Jag har aldrig varit med om något obehagligt hittills, men man vet aldrig.” Därmed kan vi förbjuda skridsåkning, för folk kan ramla och slå sig illa. Allt medför risker. Allt kan förbjudas med hänvisning till säkerheten. Men när säkerheten möter mänskliga rättigheter, demokratins fundament – tja, jag vet helt klart vad jag värderar högst.

Tycker du liksom jag att detta med mänskliga rättigheter är riktigt viktigt? Rösta isåfall i EU-parlamentsvalet 7 juni på Piratpartiet, och gå med i partiet nu. För vidare argumentation om privatliv kontra säkerhet, se ett inlägg jag skrivit i saken.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, mänskliga rättigheter, Piratpartiet, privatliv, personlig integritet, EU-valet, EU-valet 2009argument, argumentation, pirat, övervakning, avlyssning, rent mjöl, rent mjöl i påsen, staten, stat, integritet, storebror, 1984, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, bodströmsamhälle, bodströmssamhället, pirat, medborgarrätt, brevhemlighet, brevhemligheten, storebror

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

I dagens Dagens Nyheter finns en debattartikel betitlad ”Nästan varannan svensk struntar i FRA-frågan”. Det framhävs att FRA-lagsfrågan är en elitfråga som nästan hälften av befolkningen struntar totalt i. Tja, jag håller inte med. Uppgifterna – att 34 procent svarade att de är negativa till FRA-lagen, 23 procent positiva,22 procent varken positiva eller negativa till FRA-lagen, 11 procent saknandes uppfattning och 10 procent inte tillkännandes FRA-lagen – stämmer säkerligen; jag protesterar aldrig mot forskning skett på något så seriöst som SOM-institutet om forskningen inte motsagts av annan forskning alternativt är beställda av någon som har något at vinna på att undersökningen är på ett visst vis.

Nå, någon som minns ens namnet på de lagförslag riksdagen röstade om för ett år sedan? Inte många procent av befolkningen. Hur många av de procenten skulle anse något specifikt om de? Än färre. Detta är min poäng: så gott som alla lagförslag struntas i av den absoluta majoriteten av befolkningen. Att nå halva befolkningens – några miljoner personers! – uppmärksamhet fortfarande ett år efter att lagen röstats igenom är nog ganska unikt. 57 procent ombryende är – i detta sammanhang – väldigt mycket. FRA-lagen anses av många som den mest omdiskuterade lagen i modern tid, möjligtvis undantaget folkomröstningen om kärnkraft.

MinaModerataKarameller ogillar rubriksättningen som är vilseledande, vilket även Opassande gör liksom Politikbloggen, Kent Persson (M) menar att hälften inte bryr sig om FRA vilket gör att Piratpartiet överdriver folks ombryende av deras frågor (?) vilket i alla fall får mig att undra hur många procent som bryr sig om de lagförslag (M) engagerade sig i för ett år sedan och slutligen vill jag utbrista ”for the win med statsvetare (Ulf Bjereld denna gång) som publicerar sina debattartiklar även på sina bloggare och sedan dessutom svarar på kommentarerna!” angående att Ulf Bjereld, en av författarna bakom DN-artikeln, gjort just så.

Om du tillhör den tredjedel av befolkningen som fortfarande ett år efter ett lagförslag kan komma ihåg det och ogilla det så länge lagförslaget handlar om dina mänskliga rättigheter (i detta fall artikel 12 i FN:s deklaration, rätten till ett icke godtyckligt inskränkt privatliv – och privatlivet är viktigt även för den med rent mjöl i påsen), tja, då råder jag dig att rösta på Piratpartiet i valet till EU-parlamentet och bli medlem i partiet idag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, mänskliga rättigheter, Piratpartiet, privatliv, personlig integritet, EU-valet, EU-valet 2009argument, argumentation, piratFRA-lagen, FRA, FRA-frågan, Försvarets Radioanstalt, övervakning, avlyssning, rent mjöl, rent mjöl i påsen,staten, stat, integritet, storebror, 1984, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, bodströmsamhälle, bodströmssamhället, pirat, medborgarrätt, brevhemlighet, brevhemligheten, storebror

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Older Posts »