Tal till Piratpartiet år 2050: Demokratins slutliga seger. Del 3 – det våras för hoppet

Min inläggsserie Demokratins slutliga seger, där jag utifrån en fiktiv men möjlig framtid (år 2050) beskriver nollnolltalet som jag ser det ur ett pirat perspektiv, fortsätter nu (efter ett par dagar utomhus och -näts). Här kommer del 3, där den deppiga FRA-frågan som skildrades iförrgår övergår i en betydligt hoppfullare vår: piratvåren 2009.

(Uppdateringen: korrigerade stavfelet ”dominerdade”, tack Jonas!)

Demokratins slutliga seger

Cicero håller ett tal i antikens Rom.

Alla delar utgör (i mina påhittade förutsättningar) tillsammans ett enda tal. Det är uppdelat för att passa bloggformatet. Takten är planerad till 1 inlägg per dag (även om det kanske inte kommer fungera varje dag).

• Del 1 – tekniker, terrorister och kontraterrorister
• Del 2 – förluster på hemmaplan
• Del 3 – det våras för hoppet

Del 3.

Det våras för hoppet.

Den pirata rörelsen växer utanför Riksdagen, i dubbel bemärkelse.
Foto: Jonathan Rieder Lundkvist, CC-BY-NC-SA 3.0

Ett par händelsefyllda år skiljer den stora FRA-debatten från riksdagsvalet 2010. Och allra mest händelsefyllt var 2009. Det var här jag själv blev en medlem i Piratpartiet. Hösten därinnan hade jag börjat blogga, och det var omöjligt att på denna tid blogga politiskt utan att dras in i piratkretsar – Piratpartiet dominerdade dominerade fullständigt inom den politiska bloggosfären, något som bara skulle hålla i sig ett enda år till. Så jag läste om rörelsen. Tidigare, på våren samma år har jag för mig, hade jag sett något enstaka inslag i statstelevisionen där Antipiratbyråns Henrik Pontén, en av rörelsens främsta antagonister inom kulturfrågan, fördömde fildelningen som ”stöld”. Det lät rimligt för en någon som inte alls var insatt. Men nu, i bloggosfärens djupa kunskaper, blev det förändring på den uppfattningen. Ganska snart stod det klart för mig att Piratpartiet inte alls var tjuvar utan istället försvarare av de medborgerliga rättigheterna.

Då jag gick med var min egen inställning att detta var en viktig sak. Något man måste stå upp för som medborgare. Och dessutom en kul grej att engagera sig politiskt för. Men mer än så var det inte. Arbetet för Piratpartiet var ett statement, inte något som på allvar skulle kunna leda till en parlamentarisk etablering. Jag hyste inga illusioner – så såg jag det – om att vi inom överskådlig tid skulle komma in i vare sig EU-parlamentet (som jag knappt visste vad det var) eller riksdagen. Chansen fanns inte. Folk kunde väl aldrig bry sig så mycket om Internet? Medias felaktiga bevakning av frågorna kunde väl inte under några omständigheter på allvar utmanas av vår korrekta verklighetsbeskrivning? De etablerade partiernas fullständiga dominans kunde väl inte utmanas?

Förvisso fick piratfrågorna ökad medial uppmärksamhet i takt med att vintern övergick i vår. Rättegången mot människor anknutna till The Pirate Bay, en av vår tids största trackers och en symbol för den fria fildelningen, rönte en kolossal mängd bevakning i alla medier. Jag själv utförde min dittills mest välbevakade gärning på nätet då jag bloggade live på plats i Stockholms tingsrätt från rättegången, personligen mötte de flesta av tidens drivande krafter- och motkrafter i den pirata utvecklingen och konkurrerade med tidningarnas ymniga live-bevakning. Och nog fick jag ett visst hopp om att den massiva upprördheten över den absurda domen, som till slut kom 17 april, liksom över att domaren i målet var jävig, skulle kunna kanaliseras i en vilja att förbättra situationen politiskt.

The Spectrial, som rättegången kallades till följd av sin lätt farsartade natur, var inte den enda stora pirathändelsen denna vår. 1 april 2009 hade IPRED trätt i kraft. IPRED var ett EU-direktiv som gjorde att påstådda upphovsrättsinnehavare, antagligen med hänvisning till lättförfalskade skärmdumpar som enda bevisning, kunde få ut namnen bakom IP-nummer de påstod hade begått upphovsrättsintrång. Sådan information är givetvis känslig, och ur ett integritetsperspektiv var lagen således förkastlig. Därutöver tillkom en annan aspekt: det faktum att upphovsrättsinnehavare nu fick mer långtgående befogenheter än polisen vad gällde att begära ut namn bakom IP-nummer. Smått skandalöst var det hela, vilket också den folkliga opinionen i stort tyckte. Det skulle komma att ge avtryck.

Så kom den. Den första opinionsmätningen inför valet till EU-parlamentet. 29 april 2009, stort uppslagen i Dagens Nyheter. Den visade på 5,1 procents stöd för Piratpartiet, partiet som i sitt senaste val 2006 fått 0,6 procent. Under de år som följde skulle opinionsmätningar publiceras allt oftare och kommenteras allt mer förutsägbart – och själva fenomenet skulle ifrågasättas; hur viktiga kunde opinionsmätningar egentligen vara? Men denna första opinionsmätning innan EU-valet hade en extrem kraft. Åtminstone internt. Och nog var det första gången media – och därmed folket – på allvar fick upp ögonen för partiet, åtminstone sedan jag själv engagerats i partiet. Vår dåvarande partiledare, grundaren Rick Falkvinge, teknikern från början av denna berättelse, har själv kallat ögonblicket då han fick kännedom om opinionsmätningens resultat för ett av hans livs största, för något som ”ändrade allt”.

Opinionsmätningen följdes av flera. Och artiklarna om Piratpartiet och piratfrågor duggade tätt. Debatten intensifierades, och allt oftare var pirata spörsmål på agendan i intervjuer, och intervjupersonerna själva var allt oftare pirater. I takt med att valet närmade sig ökade stadigt våra siffror i opinionsmätningarna. Och allt fler berömdheter deklarerade sin intention att rösta på Piratpartiet – för den fria kulturen och kunskapen, och för de medborgerliga rättigheter som terrorskräck och storföretag hotade.

På våra egna möten på Café Gråmunken ett stenkast från den riksdag vi nu på allvar trodde vi kunde komma in i dök allt fler intresserade upp. Jag minns särskilt tydligt ett möte som skedde direkt efter domen i Pirate Bay-målet. Ungefär 80 personer dök upp, mångdubbelt fler än det tjog vi varit tidigare. När jag själv kom till lokalen var det redan riktigt trångt, med en kö ner till källaren där vi huserade. I egenskap av protokollskribent fick jag en sittplats där jag kunde skriva på min dator, men ganska snart gav vi upp försöket; alltför många hade anlänt. Så vi tog oss ut på Mynttorget istället och höll mötet där under lösa former utomhus. Det fanns en viss symbolik i att det ökade engagemanget rent fysiskt tryckt oss närmare det folkvalda parlamentet.

Frihetens vårvarma vindar blåste i piratskeppets segel. Men skulle det räcka för att ta oss i hamn – hela vägen in i maktens boningar i EU-parlamentet?

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, piratrörelsen, tal, Piratpartiet, 2050, framtid, framtiden, historia, historieskrivning, historik, vision, visioner, nolltalet, nollnolltalet, 00-talet, decennium, Demokratins slutliga seger, pirat, medborgarrätt, IPRED, IPRED1, rättssäkerhet, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, medborgarrätt, mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter, personlig integritet, privatliv, integritet, övervakning, storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, registrering, lag, lagar, lagstiftning, informationspolitik, jäv, Tomas Norström, Pirate Bay, The Pirate Bay, TPB, Spectrial, The Spectrial, domare, rättegång, rättssäkerhet, korruption, Internet, EU-valet, EU-valet 2009, val, EU-val, pirataktivism, EU, Europeiska Unionen, EU-parlamentet, Europaparlamentet

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Annons

Read Full Post »

Tal till Piratpartiet år 2050: Demokratins slutliga seger. Del 1 – tekniker, terrorister och kontraterrorister

Sjung med nu, alla Internauter!
Med blommor och blad, vi firar denna dag,
vi tackar för din röst på ACTA:s dödsdag!

Det är över. ACTA har äntligen fallit. Äntligen. Internet jublar över hela världen. Glädjen vill aldrig ta slut. Folk firar fantastiskt mycket. Väldigt, väldigt, väldigt, väldigt många gläds. De mänskliga rättigheterna, Läkare utan Gränser och själva demokratin har segrat. EU-parlamentet fullkomligen badar i blommor (skicka du med!). Men den globala rättvisan och människans grundläggande frihet har många antagonister, och de är starka. De kommer återvända. De farliga förslagen är inte borta för evigt. Kanske CETA kommer att bli det nya ACTA, kanske inte. Oavsett vilket kommer det komma auktoritära förslag igen. Vi måste kämpa igen. Vi måste mejla, ringa, blogga, twittra, facebooka, demonstrera, diskutera, informera och namninsamla (eh) på nytt. Vi måste ånyo segra.

Men inte nu. Nu gläds vi. Nu firar vi. Nu ler vi som lallande kufar från klockan 12:50 den fjärde juli, USA:s självständighetsdag tillika Europas nya självständighetsdag visavi amerikanska storföretag, och framåt för en tid. Först sedan, då feststämningen oundvikligen trappas ned, då segern över ACTA blir ett lyckligt minne snarare än ett lyckligt nu, fortsätter den ständiga kampen för de mänskliga rättigheterna, den där vi kanske aldrig når en slutlig seger. Jag har dock tillåtit mig att drömma. De sommardagar som gått sedan den fjärde juli, den historiska dagen – historiska i det att inte bara ett av de största hoten mot de människor som har de allra sämst, de sjuka och fattiga i tredje världen, nu undanröjts, utan även då vår kunskap om verkligheten vi lever i utökats markant tack vare CERN:s upptäckt av Higgsbosonen (och de bägge händelserna har större koppling än den tidsmässiga) – har jag tillåtit mig att drömma.

Så jag drömmer mig bort. Till en annan tid, till ett annat liv. En värld där de mänskliga rättigheterna och demokratin faktiskt segrat. En värld där fiendskapen gentemot dem upphört. En värld där visionerna kan lämna “don’t be evil” bakom sig och istället bli “be good”.

En värld som genomgått en universell, medmänsklig och frihetlig metamorfos.

Kära läsare, nu ska jag berätta om världen som den sett ut det senaste decenniet, med distansperspektiv från en fiktiv men möjlig framtid. Syftet är historiskt och visionärt. Året är 2050. Jag är 54 år, medlem i Piratpartiet sedan 13 års ålder. Talet/”keynoten/berättelsen utförs och riktar sig till Piratpartiets medlemmar i Sverige.

Bilderna utgör bakgrund samtidigt som jag talar (klicka på dem för att läsa mer om ämnet). Rubrikerna ingår inte i talet utan finns med för att förenkla läsandet. Talet, som i sin helhet går under namnet Demokratins slutliga seger, är rätt långt, varför jag delat upp det i 10-12 delar som publiceras de närmsta dagarna på denna blogg. Att det blev långt är inte så märkligt – jag har ägnat en ledig vecka åt att sammanfatta den pirata utvecklingen under ett helt årtionde. Då blir det långt.

Berättelsen kan börja.

Demokratins slutliga seger

Tillbaka till ursprunget…
Cicero, talekonstens kanske främste mästare, håller ett tal i antikens Rom.
”Cicero Denounces Catiline”, målning av Cesare Maccari.

Kära pirater, medborgare och vänner, jag ska nu berätta om världen som den såg ut i det tredje årtusendets begynnelse. En tid då piratrörelsen grydde, och då den ständiga kampen för de mänskliga rättigheterna som pågått i olika former ända sedan civilisationens allra första dagar tog sig nya former med den befriande teknikutvecklingens hjälp. En tid då kulturen och kunskapen genomgick en av världshistoriens allra mest omvälvande renässanser och spreds till större delar av mänskligheten än någonsin tidigare. En tid då de gamla strukturernas auktoritära drag och människofientliga delar försvann i och med födelsen av den inte perfekta men långt mer utvecklade, mänskliga och frihetliga värld vi lever i idag.

Del 1 – preludium.

Tekniker, terrorister och kontraterrorister.

Iscensättning på demonstration av den hemska tortyr – den terror – USA utförde.
Foto: lewishamdreamer, cc-by-nc 2.0

Allt började för vår del med en ensam tekniker. Teknikern var upprörd över den drakoniska lagstiftningen som riktade sig mot spridning av kultur, detta världsvida fenomen som funnits sedan tidsåldern före själva civilisationen, då den tänkande människan var ung och inledde nyttjandet av sin nya mentala egenskap med att dela med sig av sina tankar till andra tänkare, klädda i fiktionens väv.

Teknikern tog, sin teknikerroll trogen, tekniken till sin hjälp i sin mission. Missionen var lika enkel som tudelad. Politikerna måste rulla tillbaka kulturens begränsningar till situationen som den var innan monopol och gynnade särintressen skadat denna ädla form av mellanmänsklig kommunikation, och politikerna måste rulla tillbaka frihetens begränsningar till situationen som den var innan överdriven rädsla för terrorister och allehanda andra våldsverkare skadat denna grundläggande mänskliga rättighet.

Så teknikern grundade en webbplats. piratpartiet.se. Ja, detta hände sig på den tiden när nationell, administrativ gränsdragning fortfarande ansågs fundamental nog att motivera åtskillnad i adresser på det globala nätet. Teknikern använde även verktyget IRC, då blott en tämligen obskyr kommunikationsform i den breda allmänhetens ögon. Och ur webbplatsen teknikern byggt växte något större fram. En parlamentarisk organisation, redo att delta i val. Som kuriosa kan berättas att partiet lyckades samla 1500 namn för formell registrering för att få ställa upp i val – men att myndigheten i fråga vägrade acceptera namnen, eftersom de inte samlats in AFK! [plats för skratt för den så nätburna 2050-talspubliken]

15 februari 2006 godkändes så partiet efter att nämnda fadäs korrigerats hos valmyndigheten. Piratpartiet var fött. Det första valet blev förvisso dock inte det maffiga inträde i folkets församling som det kunnat bli. 0,6 procents röster. Så få blev det. Och på grund av den spärr mot småpartier som fanns i Sverige krävdes 4 procent för att få komma in i riksdagen alls. Så Piratpartiet fick inte ens de futtiga två av 349 platser de varit berättigade till i ett proportionellt, mer demokratiskt, valsystem. Saker såg nog rätt dåliga ut på piratfronten.

Men låt oss backa bandet ett halvsekel, till 11 september 2001. Om något kan sättas som startpunkten för de kraftiga inskränkningar i mänskliga rättigheter som skedde under nollnolltalet är det detta. Ni har alla läst om det i historieböckerna. Terrorister med illvilliga, frihetsföraktande motiv mördade tusentals människor som ett hot mot den amerikanska staten. Tragedin var fullständig. Amerikas och hela världens folk lamslogs av sorg.

Den amerikanska staten reagerade illa, mycket illa. Inte bara från sorg, utan även från ilska och skräck. Istället för försoningens väg gick man vedergällningens, den vedergällning som ett decennium senare skulle leda till att presidenten gav order till sin elitstyrka att döda en obeväpnad man, något Amnesty International ifrågasatte – detsamma Amnesty som nuförtiden mest för en föga agerande men nogsamt vakande tillvaro, riktad mot alla stater runtom i världen för att försäkra oss om att ingen någonsin ska kunna bryta mot de mänskliga rättigheter de enhälligt lovat följa. Vid seklets inledning var emellertid Amnesty en livaktig och mycket viktig organisation.

Tillbaka till 2001. Det skedde trots allt betydligt värre saker i den amerikanska statens namn än mordet på en massmördare. Amerikas dåvarande president, George W. Bush, i efterhand allmänt erkänd som en av landets sämsta ledare, lyckades skickligt spela på amerikanska folkets skräck gentemot terrorn. Han var nog själv rätt rädd. Men detta är paradoxalt – skräcken för terrorn, alltså skräcken för skräcken, gjorde att skräckslagna åtgärder mot skräck vidtogs. Bara det att som stat bli rädd och anpassa sina handlingar efter terrorn innebar på sätt och vis terrorn på sätt och vis redan segrat; skräcken, terrorn, hade satt sig i samhället och påverkat dess agerande.

Men värre skulle det bli. Presidenten höll ett tal, där han yttrade sina famösa ord: ”Either you are with us, or you are with the terrorists.” Denna inte bara nyansfattiga utan fullkomligt nyanslösa världsbild passade de Förenta Staternas dåvarande ledning som hand i handske. Amerika inledde sin kamp mot terrorismen, och med det strikt svartvita yttrandet som grund kunde all kritik avfärdas som något som hjälpte terroristerna. Få protesterade. Många var förvisso genuint rädda och uppfattade nog åtgärderna som nödvändiga.

Vilka var då åtgärderna? Patriot Act och liknande projekt ökade radikalt övervakningen av människors privata kommunikation, såväl i som utanför USA. Absurda nya säkerhetsrutiner vid flygplatser kränkte passagerarna och gjorde flyget till en etter värre upplevelse än den redan var. Misstänkta människor fångades, ofta på mycket lösa grunder, och fördes till Guantanamo, ett slags fängelse där människor satt utan rättegång i åratal.

Tortyr användes, såväl genom de så kallade ”extraordinary renditions” som CIA utförde, i vilka människor utvisades till diktaturer där de torterades, men även direkt av USA själva, på fängelset Abu Ghraib i Irak – där det fortfarande är oklart hur inblandade ledning var – och även på Guantanamo. På Guantanamo är det klarlagt att tortyren var sanktionerad från allra högsta ort, från Bushregeringen själv.

En av tortyrformerna som användes var waterboarding, skendränkning, som gör att offret upplever en extremt trovärdig, obehaglig och fruktansvärd känsla av att drunkna. Den amerikanska regeringen vidhöll bestämt att skendränkning inte var tortyr, och kallade det istället för ”förstärkta förhörsmetoder”. Hela saken påminde till stora delar om 1984, en roman av den samhällskritiska författaren George Orwell som myntat begreppet nyspråk för påhittade nya begrepp som skapas för regimens syften.

Guantanamo har idag inte använts på snart 38 år, sedan president Obamas lyckade omval med påföljande nedstängning år 2012. Utvecklingen går framåt.

*

Nästa inlägg i artikelserien publiceras imorgon. Lämna gärna en kommentar om hur ni uppfattar detta försök till historieskrivning.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, piratrörelsen, tal, Piratpartiet, 2050, framtid, framtiden, historia, historieskrivning, historik, vision, visioner, nolltalet, nollnolltalet, 00-talet, decennium, Demokratins slutliga seger, privatliv, integritet, personlig integritet, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, övervakning, övervakning, terrorism, kriget mot terrorismen, säkerhet, trygghet, rättsövergrepp, registrering, USA, Guantanamo, Guantanamo Bay, Guantanamo Bay detention camp, Barack Obama, Obama, rättssäkerhet, tortyr, nine-eleven, FN:s deklaration över mänskliga rättigheter, Obamaadministrationen, nyhet, nyheter, maktmissbruk, demokrati, EU, Europeiska Unionen, EU-parlamentet, medborgarinflytande, protest, protester, demonstration, demonstrationer, rätten till liv, medicin, läkemedel, generika, patent, Läkare utan Gränser, teknik, teknologi, informationsfrihet, censur, Internet, nyhet, nyheter, informationsfrihet, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, lagstiftning, kultur, ACTA, ACTA-avtalet, avtal, informationspolitik, medborgarrätt, mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter, Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, lag, lagar, lagstiftning, terror, pirataktivism, EU-kommisionen, frihet från tortyr, Bush, George Bush, Bushadministrationen, parti, partier, (PP), Riksdagen, blommor, CETA, Kanada, seger, segrar, Patriot Act, Sverige, nyhet, nyheter, 1984, George Orwell, Orwell, nyspråk, blomster, blomsterregn

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Medborgarrättsoffer i antiterrorkamp måste upphöra

USA:s då nyvalda president Barack Obama lovade i januari 2009 att Guantanamo Bay, lägret där människor misstänkta (men inte dömda) för terrorbrott placerats, i vissa fall torterats och hållits frihetsberövade, skulle stängas. Detta var oerhört glädjande för medborgarrättsaktivister världen över. Bush-eran, med sitt ”är ni inte med oss är ni med terroristerna”-resonemang som misstänkliggjorde all kritik av de amerikanska metoderna för terrorbekämpning, var tydligen över, och USA skulle nu bli det politiska föregångsland gällande individens rättigheter staten i mångt och mycket var en gång i tiden.  Jubel och glädje!

Nu har det gått mer än ett och ett halvt år sedan det avlagda löftet. Guantanamo Bay detention camp är fortfarande öppet – visserligen till synes rensat på människorättskränkninggar i form av tortyr, men i vilket fall fortfarande bedrivande människorättskränkningar i form av bestraffning av människor utan rättegång. Att människor på goda grunder misstänkta för brott en kortare tid kan hållas fängslade utan rättegång är inte märkligt, men att i flera år hållas i en sådan situation av staten är föga bättre än att bli kidnappad av brottslingar. Den enda skillnaden är att de vanliga kidnapparna saknar politiskt stöd, medan statens kidnappningspolitik förespråkas av både många politiker och mycket vanligt folk – populistiska resonemang om ”trygghet” går ofta hem.

Detta verkar i vilket fall president Obama själv uppfatta situationen som, när han meddelar att Khalid Shaykh Muhammad, en f.d. Guantanamofånge misstänkt för terrorbrott, inte lär få någon rättegång den närmsta tiden. Obama menar nämligen att det politiska motståndet (som främst ska bero på bristen på säkerhet en sådan rättegång anses kunna medföra, och på hur mycket rättegången skulle kosta)  i USA är för starkt, både vad gäller en civil rättegång och en militärdito (den senare lär ha en del rättssäkerhetsproblem i vilket fall). Ett visst motstånd inom USA mot sådan brist på rättssäkerhet finns dock; en ”letter to the editor” i Washington Post argumenterar för att Muhammad och de andra misstänkta för 9/11-attentatet bör få en vanlig rättegång.

Anledningen till varför rättegångar mot Guantanamofångar och andra misstänkta terrorister ska hållas, säkerhetsrisker och ekonomiska kostnader till trots, är mycket enkel: i en rättsstat ska alla människor ha rätt till en rättvis rättegång före straff. Obamaadministrationen, som som sagt verkade väldigt lovande i starten av sin mandatperiod, vågar dock inte stå för denna grundläggande demokratiska princip när det kommer till kritan; enbart en Guantanamofånge har fått en rättegång i USAhittills under Obama, om jag förstår en välskriven och läsvärd Washington Post-artikel som är källa till flera uppgifter i detta inlägg rätt. Obamas försvar är dels den politiska situationen (som nu blir än värre på grund av republikanernas framgångar – och Tea Party-rörelsen har mage att säga sig gilla frihet!), men även annat.

Den andra delen av försvaret är att USA:s agerande faktiskt är förenligt med krigets lagar. Det kanske det är; jag vet inte, för jag är ingen jurist. Men däremot är det ganska solklart att agerandet inte är förenligt med mänskliga rättigheter. (Nu ska jag inte bara kritisera saker och ting: lovvärt är att 67 fångar under Obama skickats till andra fängelser, förhoppningsvis utan samma hemska historia av tortyr som Guantanamo har. Och Obamas intentioner verkar uppenbarligen goda; den tyngsta kritiken bör istället riktas mot de lokalpolitiker som argumenterar mot rättegångar i områden där de bor, på grund av säkerheten, och de kongressledamöter som inte stödjer förslag om nedläggning av Guantanamo.)

Artikel 10
Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Artikel 11
1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.

2. Ingen får fällas till ansvar för en gärning eller underlåtenhet som inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell lag vid den tidpunkt då den begicks. Det får inte heller utmätas strängare straff än vad som var tillämpligt vid den tidpunkt brottet begicks.

Ovanstående stycken är artiklarna 10 och 11  i FN:s deklaration över mänskliga rättigheter. De lämnar inte utrymme för tolkningar; det är en mänsklig rättighet att betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats i en rättssäker rättegång. Sedan en knappast ”betraktas som oskyldig” av staten om en som Mohammed hålls inspärrad i sju år, har Khalid Shaykh Muhammads och andra Guantanamofångars mänskliga rättigheter kränkts. För vår säkerhets och trygghets skull. Jag vet inte hur det är med er, men personligen skulle jag känna mig betydligt tryggare om jag visste att världens främsta supermakt har en president som inte tolererar några kränkningar av mänskliga rättigheter.

En bieffekt av rättegångar till misstänkta Guantanamofångar är möjligheten till upprättelse för offren och deras anhöriga. Som det är nu finns helt klart möjligheten att fel människa gripits, att den verkliga mördaren (eller åtminstone mordplaneraren) fortfarande lever i frihet ute i samhället, medan en oskyldig människa hålls inspärrad i brottslingens ställe. En rättvis rättegång skulle ta bort alla sådana tvivel – visst, en friande dom skulle säkerligen uppröra flera av offren som var övertygade om den misstänktas skuld, men detta gäller för alla brott – varför skulle terrorism vara ett undantag?

Nej, nu måste det bli slut på den kollektiva säkerhets terrorism har givit upphov till i västvärlden. Jag förnekar inte att det är hemskt att terrorismen tagit tusentals liv, och att det ärr rätt att försöka stoppa framtida terrorism. Men det rör sig ändå om klart opropotionerliga metoder; det är inte rätt att riva upp våra allra mest grundläggande värderingar för ett problem vars antal dödsfall orsakade av det är i samma storleksskala som trafikorsakade dödsfall (ingen politiker skulle ju föreslå att förbjuda fordonstrafik, de hundratals liv som enligt Vägverket förloras i trafiken årligen till trots; om fordonstrafik har värde nog att ”uppväga” de förlorade liv som respekten för den innebär, borde våra mänskliga rättigheter definitivt ”uppväga” de skador respekten för dem kan innebära).

Tyvärr gäller inte detta enbart USA. Här i Sverige har vi tack och lov själva inte använt tortyr, men vi har utvisat människor som skulle gå sådan behandling till mötes. Även om (mig veterligt) ingen misstänkt hållits i förvar särskilt länge utan rättegång, finns vissa problem med respekten för rättssäkerhet: (minst) en domare har dömt i fall han var jävig i, IPRED ger upphovsrättsinnehavare mer långtgående befogenheter än Polisen att utreda brott, och häromveckan utsattes några då misstänkta människor för vedervärdig behandling av säkerhetspolisen då de felaktigt misstänktes för terrorbrott.

Den största bristen i svenska statens respekt för mänskliga och medborgerliga rättigheter ligger dock varken inom tortyrens eller rättssäkerhetens område, utan inom den personliga integritetens. Riksdag och Alliansregering har beslutat ge den länge grundlagsbrytande institutionen Försvarets Radioantalt rätt att massövervaka Sveriges befolknings elektroniska kommunikation via FRA-lagen. Som om detta upprivande av både brevhemlighet, källskydd och tystnadsplikt inte var nog, har nu Alliansregimen (med stöd av Socialdemokraterna) föreslagit införande av datalagringsdirektivet i Sverige, vilket innebär att information av typen om vem som med hjälp av elektronisk teknik pratat med vem vid vilken tidpunkt och på vilken plats ska lagras i ett halvår för staten.

Det är lätt att haka upp sig på tekniska detaljer när det gäller elektronisk övervakning, tänka att ”vadå, jag använder ju inte den tekniken” och att folk som vill ha privatliv helt enkelt får göra likadant, men det tar bort fokus från det verkliga problemet. För övervakningen handlar inte om teknik. Det handlar om mellanmänskliga relationer, och värdet av att i fred från övervakning få utveckla sådana. Detta är lätt att inse genom att jämföra dagens situation med gårdagens – tänk om 70-talets ungdomar avlyssnats via mikrofoner under caféborden? Tänk om en del av 1900-talets människors pappersbrev ångats upp, registrerats och gåtts igenom? Tänk om televerket godtyckligt spelat in och sökt igenom mängder av telefonsamtal? Och då är vi ändå betydligt säkrare idag än under slutet av 1900-talet.

Det är dags att stänga igen Guantanamo Bay, Försvarets Radioanstalt, NSA:s avlyssningsapparatur och all annan verksamhet som i skyddet av mänskliga rättigheters namn kränker mänskliga rättigheter, och lägga pengarna vi sparar på sådant som faktiskt räddar liv. Det inrättas ett mer bestående skydd för demokratiska principer genom en uppdaterad författning  skyddad av författningsdomstol. Datalagringsdirektivet kastas i papperskorgen, och detsamma gäller Sveriges EU-medlemskap om EU inte accepterar att vi vägrar kränka våra egna medborgare. För det är just vad en regering som gör anspråk på liberalism och demokratisk legitimitet bör se som sin främsta uppgift: att inte kränka sina egna medborgare. Resten är sekundärt.

I Sverige idag finns det bara ett stort parti som anser detta. Det är varken  Sossarna eller Alliansen, som alla vill inskränka medborgarrätten, och inte hellerMiljöpartiet och Vänsterpartiet, som samarbetar aktivt formellt med S partiets medborgarrättsåsikter till trots. Sverigedemokraterna är rasister och hatar således medborgarrätt. Feministiskt Initiativ prioriterar feminismen. Det enda parti som prioriterar medborgarrätten är Piratpartiet.

Foto: lewishamdreamer, cc-by-nc 2.0, http://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/deed.en

Foto från flickr, av lewishamdreamer, och licensierad under cc-by-nc 2.0. Bilden visar en protest mot Guantanamo, och jag har ändrat bilden något (eftersom identiteten på personerna på bilden är helt irrelevant i sammanhanget). Förhoppningsvis kan denna pose bara ses på demonstrationer idag; förhoppningsvis utsätts varken Guantanamofångar eller andra för att tvingas på sig sådana här dräkter.

Datalagring i media
DN: S: Lagringstiden i kortaste laget
DN: Ask vill lagra mer data än EU kräver
DN: Så dyr blir datalagringen
SvD: E-posttrafik ska lagras i ett halvår
SvD: En medborgarrättslig katastrof
SvD: Det har varit en strid inom regeringen
SvD: Läsarna kritiska till datalagring
SvD Brännpunkt: Dyrt för mindre företag att lagra data
SVT Rapport: Lagringsförslag går längre än EU-direktiv
SVT Rapport: Regeringen tävlar i medborgarförakt
SVT Debatt: Falkvinge: EU är på väg att bli det nya Sovjet
SR Ekot: Data- och telefontrafik ska sparas i ett halvår
TV4: Piratpartiet kritiskt mot förslaget
Aftonbladet: Regeringen vill lagra trafikuppgifter
Expressen: Ny lag: Dina surfvanor sparas i sex månader
Expressen: Falkvinge: Regeringen sätter spårsändare på oss
Expressen: Varning för Ask
GP: Ask går ett steg längre än EU
Sydsvenskan: Din e-post ska lagras i ett halvår
IDG.se: Regeringsbeslut om datalagringsdirektivet
Nyheter24: E-post ska lagras i sex månader
Nyheter24: Det är skandal
Politikerbloggen: Nödvändigt och effektivt redskap
Politikerbloggen: Riv upp datalagringsdirektivet
Second Opinion: Datalagringsdirektivet kräver övervakningsskatt
UNT: Nyspråk om integriteten

Hax, Jens Holm, Farmor Gun, Piratpartiet, Motpol, Germund, Lake, Fredriksson, Stenskott, Kulturbloggen, Polisstaten, Stenudd, Kolsjö, Leffe45, Bloggis, Sanningsministeriet, Demokraturen, Ipse Cogita!, Grenfeldt, Studio Hisingen, WhatsUpSthlm, Mina Moderata Karameller, Scaber Nestor, Cowchasers, Från ett påhittat paradis, Bergström, Källström, Suckerpunch, A lot of Nothing, l-hs, Alliansfritt Sverige, Kaka på väg, Nej till datalagring, En pirats blog, Futuriteter, Täng, Rouhivuori, Sanningsministeriet, Magnihasa, Johannes, Törnebohm, Sverige är inte världens navel, Word Up, Från utomlands, Dyspné, Vinden viskar mitt namn, Reflekterat, Marknadsliberalen, Jinge, Moberg, Ung Vänster, Med örat mot rälsen, Aftonbladets ledarblogg, Åhh!-sikt, Bengt H, Ung Vänster, Berliners blogg, Rejdnells blandning, Henrik Brändén, Stockholm enligt Ankersjö, Enligt min humla, Rick Falkvinge, opassande, Enligt min Humla, Scaber Nestor, Lars-Ericks blogg

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, privatliv, integritet, personlig integritet, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, övervakning, Försvarets Radioanstalt, FRA-lagen, övervakning, terrorism, kriget mot terrorismen, säkerhet, trygghet, rättsövergrepp, datalagring, datalagringsdirektivet, EU, Europeiska Unionen, registrering, USA, Guantanamo, Guantanamo Bay, Guantanamo Bay detention camp, Barack Obama, Obama, rättssäkerhet, tortyr, IPRED, utvisning, utvisningar, Khalid Shaykh Muhammad, 9/11, nine-eleven, FN:s deklaration över mänskliga rättigheter, Obamaadministrationen, Aliiansen, Alliansregeringen, Socialdemokraterna, rätten till liv, rättegång, rättegångar, nyhet, nyheter

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Ifpi vill kränka mänskliga rättigheterna yttrandefrihet och rättssäkerhet enligt FN:s deklaration

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet dag uppmanar IFPI (skivbolagens lobbyorganisation) politikerna att ta i med hårdare tag mot (den illegala, antar jag) fildelningen; enligt IFPI bör HADOPI-lagsliknande lagar införas i många länder (människor som är misstänkta för illegal fildelning straffas utan rättegång genom avstängning från Internet). Detta är hemskt, eftersom HADOPI-lagen kränker mänskliga rättigheter. Därmed föreslår IFPI att fler stater ska kränka mänskliga rättigheter. Vilka mänskliga rättigheter är det då som IFPI anser vara okej att kränka om det kan öka deras egna (skivbolagens alltså, inte artisternas; se lista över fildelningsstudier som visar att kreatörer faktiskt kan tjäna pengar trots – eller tack vare – fildelning, samt en nylig KTH-undersökning som bekräftar det) inkomster? Låt oss jämföra några artiklar från FN:s deklaration över mänskliga rättigheter med vad IFPI föreslår införa…

Först och främst måste det dock fastslås vad Ifpi egentligen förespråkar. SvD-artikeln är litet otydlig; dels talar den om att illegala fildelare ska stängas av, dels om att varningar bör följas av avstängningar och att HADOPI-lagen är ett föredöme. Det finns en viktig skillnad: rättssäkerheten. Om människor som fildelar kriminellt stängs av är det dåligt (det kränker yttrandefriheten), men om rättegång som vanligt sker är det i alla fall ingen fara för rättssäkerheten.

Om HADOPI-lagen däremot tas efter, kommer det innebära att en person om hen misstänks för illegal fildelning mottar ett antal varningar. Om varningarna av skivbolagen hävdas ignoreras, stängs personen av från Internet. Ingenting behöver tyda på att personen fildelat illegalt; det räcker med blotta misstanken. Detta vore förstås katastrofalt för rättssäkerheten, och inskränka yttrandefriheten. Jag utgår i nedanstående jämförelse av Ifpi:s förslag med FN:s deklaration över  mänskliga rättigheter från att Ifpi vill ha avstängning utan rättegång; journalisten verkar snarast ha missuppfattat Ifpi:s förslag när hen talar om att människor som fildelar kriminellt enligt Ifpi bör stängas av från Internet, då Ifpi ju sägs se HADOPI-lagen som ett föredöme, och j0urnalister ofta missuppfattar sådana här frågor/går på lobbyns felaktiga information.

Nedanstående artiklar kommer alla från FN:s deklaration över mänskliga rättigheter.

Artikel 11

1. Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har rätt att betraktas som oskyldig, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd vid offentlig rättegång, under vilken han åtnjutit alla för sitt försvar nödiga garantier.

2. Ingen må dömas för handling eller underlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående icke var straffbar enligt inhemsk eller internationell rätt. Ej heller må högre straff utmätas än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den straffbara gärningens begående.

Deklarationen är tydlig: anklagas någon för brott, måste vederbörande få en rättegång innan hen av staten betraktas som skyldig för brottet ifråga. Artikel 11 gör ingen skillnad på brott begångna via Internet, utanför Internet eller annorstädes (var nu det skulle vara…), utan fastställer att ingen får dömas utan rättssäker rättegång. Vad Ifpi föreslår innebär att människor stängs av från Internet utan rättegång, och Ifpi föreslår således att artikel 11 kränks.

Artikel 19
Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser.

Återigen lämnar FN:s  deklaration över mänskliga rättigheter inga utrymmen för tolkningar. Alla – såväl terrorister, operasångare, antipirater som personer misstänkta för illegal fildelnng – har rätt att sprida information utan att staten hindrar dem, och detta oavsett uttrycksmedel – det spelar ingen roll om det som används är en tryckpress, Internet eller stämband. Ifpi vill stänga av folk från Internet, och därmed aktivt hindra folk från att uttrycka sig med varje slags uttrycksmedel. Notera att även om Ifpi skulle ha gillat bara rättssäkra avstängningar (vilket de tyvärr inte verkar göra) skulle de ha velat kränka artikel 19, då artikel 19 innebär att envar – och därmed även dömda upphovsrättsbrottslingar – har rätt att sprida information med vilket medium som helst.

Såsom kränkande minst en mänsklig rättighet (högst troligt två stycken) och varande allmänt Internet- och kulturspridningsfientlig är Ifpi:s förslag extremt förkastligt, och det bör kastas i soptunnan för politiska beslut som aldrig fattades på grund av deras rena förakt för fundamentala rättigheter snarast möjlighet. I dagsläget finns tyvärr bara ett parti i Sverige som prioriterar mänskliga rättigheter och motarbetande av just sådana medborgarrätssvidriga lagförslag som det från Ifpi ovan: Piratpartiet. Om du håller med om att respekt för mänskliga rättigheter är det viktigaste när det gäller lagar, rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet i höst.

Surfare med inskränkt yttrandefrihet.

Ovanstående ganska… skrämmande bild, ”Wired freedom”, skapades och lades upp på flickr av cofano, som även släppte den under CC-BY-NC-ND 2.0.

UPPDATERING: Ett Otygs funderingar och betraktelser skriver läsvärt om förslaget.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, medborgarrätt, mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter, FN:s deklaration över mänskliga rättigheter, Förenta Nationernas deklaration över mänskliga rättigheter, Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, lag, lagar, lagstiftning, HADOPI, HADOPI-lagen, Ifpi, rättssäkerhet, domstol, rättegång, yttrandefrihet, frihet, Internet, Internets, Internetfrihet, nätfrihet, informationspolitik, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, nyhet, nyheter

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Många piratinsändare i DN

I dagens Dagens Nyheter finns mycket piratrelaterat att läsa. Först har vi Håkan Boström, på Signerat-plats, som menar att jävet inte alls är så självklart. ”[…] det är vikigt att frågan huruvida domaren varit jävig hålls isär från bedömningen av själva domen. Det i mångas ögon hårda straffet mot piraterna bevisar i sig inget i jävsfrågan.” Mycket sant.

”SFU är ingen intresseorganisation utan ägnar sig åt upplysning och information. Detsamma gäller, med vissa frågetecken, SFIR.” Svenska Föreningen för Upphovsrätt – tja, redan i namnet tas ställning för upphovsrätten, varför föreningen knappast enbart är av informationskaraktär. Enligt flera etablerade media har SFIR uttalat sitt stöd för hårdare upphovsrättslagstiftning. Och vad gäller att SFU bara är information och diskussion – eh, Piratbyrån är hårdraget samma sak.

”Att specialister är med i föreningar i syfte att följa med utvecklingen på sitt område är både naturligt och viktigt.” Att vara med i Piratpartiet eller Piratbyrån är också ett sätt att följa med i utvecklingen på upphovsrättsområdet… Fallet hade varit annorlunda om Norström (domaren) varit med även i dessa båda föreningar. Då hade ”jag bara betraktar och lär om utvecklingen” låtit trovärdigare. Nu när han enbart varit med i upphovsrättspositiva föreningar där många av målsäganden var medlemmar är situtationen helt annan

”Det är hur som helst bra att frågan nu prövas sakligt. Ett blogg- och mediedrev kan, i en rättsstat, inte vara skäl nog för att en domare ska anses jävig.” Naturligtvis sant. Precis som vissa bolags önskan om att behålla en affärsmodell inte bör stå före majoriteten av folkets åsikter och rättigheter. Eller… Hur var det nu… Nej, men ärligt talat bör varken domaren fällas på grund av ett drev eller bolagens önskan om att behålla en affärsmodell stå i vägen för folkets åsikter och rättigheter i en demokrati. Även Norah4you kommenterar texten, och även om jag inte riktigt hänger med i förklaringen om varför argumenten är felaktiga är hänvisningen till lagtexten i slutet bra.

I slutet av pappers-DN finns varje dag en sektion som kallas Skriv i DN. Där publiceras insändare inskickade av läsare. Ibland väljer de att enbart ta in insändare i någon viss fråga. Idag var frågan fildelning. Många kloka och några mindre kloka insändare finns. Om jag går igenom dem en efter en:

• Grundprincipen får inte frångås, skriver Tom Everitt. ”Vi har å ena sidan Internet där människor vill ha möjligheten att kommunicera fritt med varandra utan övervakning. Å den andra kretörer som, med all rätt, vill ha ekonomisk ersättning för sina verk.” Everitt drar sedan den slutsats nog alla (möjligtvis förutom skivbolag) skulle dra. Mycket bra, men jag håller inte med om att kreatörer har en rätt att få ekonomisk ersättning för sina verk, inte ens om de nyttjas. Om den principen – folk ska få ekonomisk ersättning när deras arbete utnyttjas – skulle gälla fullt ut skulle samhället drabbas enormt: tänk att folk som upptäcker sällsynta fåglar skulle få betalt när andra nyttjar upptäckten och ser fågeln, folk som kommer på någon ny metod att göra något på får betalt varje gång metoden nyttjas, banbrytande schackspelare får betalt när folk härmar deras spelstil och därmed drar nytta av deras arbete – ja, det är svårt att komma på nya spelstilar och det kräver en hel del arbete, filosofer med nya resonemang skulle få rätt att kräva betalning av de som nyttjar deras arbete genom att sprida tankarna, kockar skulle få ersättning varje gång någon inspirerades av hans matlagning eller kanske till och med använder samma recept.
• [Obetitlad kort insändare], skriver Mikael Steinwall. ”[Efter TPB-domen] demonstrerade många unga för rätten att få tanka hem sin musik gratis på nätet. Det är både sorgligt och en smula komiskt att just det engagemanget är så starkt.” Nej. Jag menar inte att det finns någon rätt att få musik gratis på nätet. Däremot menar jag att ingen har rätt att ta betalt av folk som nyttar ens arbete, eftersom det skulle vara så samhällsvådligt praktiserat fullt ut (se ovan). Folk har (moralisk) rätt att få betalt i två fall: då de kommer överrens om att nyttjaren ska betala för något innan ett arbete utförs, eller då de säljer materiella ting och någon vill nyttja tinget.
• Nöjesindustrin måste ta smällen, skriver Johan Lans. ”Fildelning av upphovsrättsskyddat material är inte ett sådant brott [som är tillräckligt för övervakning] och ska inte behandlas som ett.” ”[Bredbandsavgifter skulle struntas i av många.] Nöjesindustrin måste alltså ta smällen. Alla branscher förändras och det är bara att anpassa sig. Vi kan inte låta någon inkräkta på vår integritet, vår frihet och vår tekniska utveckling.” Väl sagt.
• Fildelning är framtiden, skriver Camilla Karlsson. Insändaren är väldigt lång, men den menar att Sverige bör vara först med den nya tekniken, för att den är bra… typ. Tja, jag menar också att tekniken är jättebra – plötsligt kan alla ta del av hela världen kultur och kunskap!
• [Obetitlad utropsteckensinsändare], skriver Mats Eriksson. ”Det är märkligt att rätten att stjäla andras skyddade material eller att delta i häleri eller förenkla för pedofiler och terrorister genom att slåss för ett laglöst internet anses vara så viktigt.” Okej, för det första: kopiering är inte stöld. Om jag kopierar din cykel eller härmar sig på något sätt; visst, kalla mig tjuv, men om du vill hålla dig till korrekt språkbruk och bli respekterad i debatten bör du inte använda ord som om de hade en annan betydelse än de har. Angående deltagande i häleri: jag antar att det är medhjälp till upphovsrättsbrott du åsyftar… Eftersom upphovsrättsbrott inte är stöld fallet det. Vad gäller att förenkla för pedofiler och terrorister: de kommer ändå kunna vara anonyma. Men vad gäller pedofilwebbplatser gör jag faktiskt ett undantag i informationsfriheten: jag tycker att det är bra om de webbplatserna censureras. Angående att kopiering inte är stöld: lyssna på denna sång som förklarar varför:
  
• En dom med (o)önskad effekt, skriver Alve Högman och Tobias Åkerlund. Även om de inte verkar hålla med oss (Piratpartiet) om att icke-kommersiell spridning, nyttjande och ändring av upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillåtelse bör vara legalt, menar de att branschen varit dålig. Det finns uppenbarligen en betalningsvilja, sedan folk betalar för anonymiseringstjänster för att kunna fortsätta få kultur, menar de. Jag håller med, även om många som nyttjar anonymiseringstjänster säkerligen inte gör det för att fortsätta kunna dela kultur, utan för att inte riskera att få sitt privatliv röjt av en medieindustri.
• Samma regler på som utanför Internet, skriver Anders Magnusson. ”Det finns inte en chans att FRA skulle  få tillåtelse att öppna all post som skickas i Sverige för att se om något brev eventuellt har skickats av en terrorist. Men det är helt okej på internet.”, påbörjas insändaren, som sedan även jämför IPRED med möjlligheten för branschorganisationer afk att samla fingeravtryck och dylikt. Insändaren avslutas med ”Samma regler bör gälla på och utanför internet!”, vilket Rick redan skrivit och vilket jag håller med om.
• [Obetitlad kort insändare], skriver Mattias Nilsson. ”Fildelare hävdar att olagligt nedladdad musik bör ses som reklam för konserter. Bör också olagligt nedladdade filmer ser som reklam för biografer?” Tja, bör och bör, ses och ses… Det är ett vetenskapligt faktum att många som fildelar illegalt betalar mer för kultur än andra. Anledningar som givits är att illegal fildelning blir ett sätt för folk att upptäcka nya filmer och ny musik… Säkra på att anledningen stämmer kan vi förstås inte vara, men det låter rimligt.
• Fildelning borde vara en bisak, skriver L Ljung. Ljung menar att det finns många andra frågor än fildelning som är viktiga för ungdomar och (underförstått) att de inte bör rösta på enfrågepartiet Piratpartiet. ”Jag hörde efter rättegången en ung man säga: ‘om vi [Piratpartiet] kommer in i EU-parlamentet är det enbart fildelningens problematik vi skall driva’.”, står i insändaren. Det låter märkligt att någon sagt det. Fildelningen är faktiskt mest en bisak för oss; det viktiga är att upprätthålla skyddet för mänskliga rättigheter även på Internet, och fildelningen anges ofta som anledning för att inskräka just de mänskliga rättigheterna på Internet.
• Piraterna tar ansvar för viktiga frågor, skriver Ylva Lindberg. Lindberg tar upp den kraftiga medlemsökningen, och avslutar insändaren med ”Det finns starka skäl att rösta på Piratpartiet i valet till EU-parlamentet även om man avskyr fildelning. […] De kan göra skillnad i EU.” Förstås håller jag med skribenten, men tyvärr skrivs inte vilka dessa starka skäl är. Det starkaste skälet är att vi är det enda parti som verkligen bryr sig om mänskliga rättigheter.

Medlemsökning, var det tal om ja. Just nu har vi trettioniotusenåttahundrasjuttio medlemmar, att  jämföra med Centerpartiets fyrtiotretusentvåhundraelva medlemmar. Om tretusentrehundrafyrtioett nya medlemmar är vi ikapp dem. Gå med du också. Idag. Nu. Just nu. Klicka på länken, välj vilken förening, fyll i dina uppgifter, välj om du ska vara aktiv eller passiv eller funktionär, fyll i lösenord och klart! Och rösta i valet till EU-parlamentet. För mänskliga rättigheter. På Piratpartiet.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, jäv, Tomas Norström, Pirate Bay, The Pirate Bay, TPB, Spectrial, The Spectrial, domare, rättegång, rättssäkerhet, korruption, Piratpartiet, fildelning, upphovsrätt, copyright, illegal fildelning, immaterialrätt, upphovsrättsbrott, Internet, mänskliga rättigheter, privatliv, övervakning, personlig integritet, piratkopiering, insändare, Dagens Nyheter, argumentation, argument, filosofi

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Pirata aktualiteter

Det är mycket som händer i piratosfären nu.

Domaren i målet mot grundarna av The Pirate Bay och Carl Lundström anklagas för jävighet – och anklagelsen är knappast ogrundad. Tack vare Sveriges Radios grävande känner vi till att han sitter i samma styrelse som Monice Wadstedt, samt medlem i två diskussionsorganisationer (båda positiva till upphovsrätten och en enligt flera gammelmedia för en starkare dito) om immaterialrätt (ett varmt tack vill jag för övrigt rikta till de på SR som tog reda på detta – folk som avslöjar odemokratiska företeelser förtjänar mycket beröm, självfallet oavsett om de är etablerade eller icke-etablerade media).

Tankarna går till den av regeringen särskilt tillsatta utredaren av upphovsrätten, professor Jan Rosén, som också är med i – ordförande i – Svenska föreningen för upphovsrätt. Now, Svenska föreningen för upphovsrätt kanske inte är totalt för en starkare upphovsrätt, men då detta ämne är så känsligt är även ställningstagandet att upphovsrätten bör bevaras jäv, enligt min åsikt. (Naturligtvis borde domaren ha diskvalificerats om han istället för Svenska föreningen för upphovsrätt varit med i Piratpartiet.)

I Europeiska Unionen har EU-parlamentet, med röstsiffrorna 377 för förslaget mot 178 mot det (37 avstod), röstat igenom förlängda så kallade ”närstående rättigheter” – det vill säga de rättigheter uppföraren av ett verk samt inspelaren (oftast ett skivbolag) får till inspelningen (även om det att förslaget gick igenomär mycket dåligt och tråkigt riktar jag ett varmt tack till de svenska EU-parlamentarikerna som röstade mot förslaget). Tänk dig att någon skulle spela in Mozart. Då skulle personen och skivbolaget få ensamrätt till användning av den inspelningen i femtio år. Enligt förslaget som röstats igenom i EU-parlamentet kommer inspelningen nu vara skyddad i sjuttio år.

Detta är galet. Antingen är upphovsrätten ett led något slags rätt till betalning för sitt arbete när det nyttjas, och i så fall bör alla som gör ett arbete få betalt så fort det nyttjas, vilket skulle vara orimligt (tänk att folk som upptäcker sällsynta fåglar skulle få betalt när andra nyttjar upptäckten och ser fågeln, folk som kommer på någon ny metod att göra något på får betalt varje gång metoden nyttjas, banbrytande schackspelare får betalt när folk härmar deras spelstil och därmed drar nytta av deras arbete – ja, det är svårt att komma på nya spelstilar och det kräver en hel del arbete, filosofer med nya resonemang skulle få rätt att kräva betalning av de som nyttjar deras arbete genom att sprida tankarna, kockar skulle få ersättning varje gång någon inspirerades av hans matlagning eller kanske till och med använder samma recept) med alla sina konsekvenser.

Eller så ser vi upphovsrätten som intet annat än ett sätt att se till att samhället får tillgång till så mycket kultur som möjligt – det är så jag ser upphovsrätten, för att någon annan utgångspunkt vore orimlig att genomföra. Och isåfall kan vi konstatera att samhället inte får mer tillgång till kultur av denna förlängning – snarare tvärtom. Kulturen ”låses in” och kan inte kommas åt om en inte vill betala, och kan inte heller byggas vidare på. I sjuttio år från skapandet. Skapandet kommer inte heller gynnas – som den svenska EU-parlamentarikern Fjellner så träffsäkert uttryckte det, (fritt ur minnet:) ”vilken 25-åring skulle avstå från att spela in något för att hen har ensamrätt på det tills 95 års ålder isället för 75 års ålder?”

Men någon måste väl gynnas? Annars hade väl förslaget inte kommit över huvud taget? Ja, det finns några som gynnas mycket. Väldigt mycket. Skivbolagen. Mitt ovanstående resonemang förklaras väldigt pedagogiskt och väl i en YouTube-film producerad av The Open Rights Group betitlad ”How copyright extension in sound recordings actually works”. Se och lär.

I gammelmedia – etablerade media – mer specifikt DN, har våra frågor kommit upp till debatt, två gånger idag. Dels har Fredrik Strage skrivit en rolig satirkrönika om hur vi kan hämnas på artister vars musik vi ogillar genom att ladda ner det gång på gång på gång och sedan radera det. Inte för att jag förvånas; hade upphhovsrätten som den ser ut idag upprätthållits hade Strages Youtubiana varit stört omöjlig (listan i sig är nog inte illegal, men helt klart är det illegalt att ladda upp videoklippen till YouTube, och hade upphovsrätten upprätthållts hade alla videoklipp tagits bort) I slutet ger han oss som liksom honom nu börjat inse hur omoralisk illegal fildelning är ett råd på hur vi kan gottgöra för våra synder: skicka in alla filer du laddat ned till skivbolagen, en och en, i alfabetisk ordning för att de inte ska hamna i oordning – ungefär samma idé (fast i en lite större skala) hade Allt under en grå himmel för ett par veckor sedan!

ironistart:Ve och fasa! Strage har nyttjat Allt under en grå himmels arbete för att ta fram idéen utan att betala honom! Hur ska vi bloggare som kommer på idéer få betalt! Hjälp! Folk kommer sluta blogga! Vi måste därför inskränka folks mänskliga rättigheter och börja införa censur för att få stopp på detta! Kosta vad det kosta vill!:ironislut

Roger Wallis, professorn som vittnade i The Pirate Bay-rättegången (jag träffade honom; han är ganska trevlig), har lyckats få in en krönika i Dagens Nyheter. Han menar att Student Bay borde lösas genom att införa en skolornas och universitetens Bonus-licens-lik licens för Student Bay. Jag är skeptisk. Problemet är att Student Bay inte kommer betala licensen (jag tror inte det i alla fall); de som inte skulle betala skulle i alla fall fortfarande göra något brottsligt, och det vore dåligt. Om vi betraktar upphovsrätten som att den ska ge samhället tillgång till kultur och kunskap (vilket vi i rimlighetens namn bör göra, per resonemanget jag framförde ovan) bör den inte få stå i vägen för vad Student Bay gör, nämligen just det som är syftet med upphovsrätten: att ge samhället tillgång till kultur och kunskap.

”Men om det skulle visa sig att läromedelförfattare nu inte kommer kunna försörja sig på grund av Student Bay och kvaliteten på läromedel därför blir miserabel, då kommer det ju vara dåligt för samhällets tillgång till kultur och kunskap, eller hur?” kan invändas. För det första tror jag inte att så kommer ske. Böcker är bekvämare än skärmar att läsa på, och har många andra fördelar. Men om scenariot skulle inträffa: ja, det är sant. Samhällets tillgång till kultur och kunskap skulle skadas.

Lösningen vore dock inte att åter kriminalisera Student Bays (och dylikas) verksamhet genom att återställa upphovsrätten till hur den ser ut i skrivande stund. Lösningen vore att från statens sida bekosta läromedelsskrivande. Jag ser inget stort problem med det; redan idag bekostar staten utbildning i form av utlärande av skolanställda lärare; varför inte då även bekosta utbildning i form av läromedelsskrivande?

Samma sak gäller egentligen kulturen. Om piratkopiering skulle vara kulturens död (här tror jag än mindre på det, eftersom det är musikindustrin som basunerar ut det och de har ropat varg för många gånger: discon, kassetinspelning, dvd-inspelning, självspelanden pianon…) skulle staten kunna bekosta sådant som gillar av många. Hur det skulle se ut i detalj vet jag inte, men några månatliga undersökningar där ett visst antal personer frågas ut om vad de exempelvis lyssnar på mest som sedan skulle sammanställas till en lista över vad som lyssnas på mest och där alla artister på listan skulle få statsbidrag vore en idé (har du flera är det givetvis bara att kommentera).

Som Metro (och jag) uppmärksammade för ett par dagar sedan har några torrentsajter stängt ned till följd av domslutet mot TPB+Lundström. Nu har Antipiratbyrån skickat brev till många torrentsajter i vilket de kräver (i praktiken) omedelbar nedstängning – annars blir det rättegång. Många sajter har redan stängs ned. DN publicerar brevet Antipiratbyrån skickade ut – ”ord för ord” som de stoltserar ut.

Läste du den där meningen utan att reagera nämnvärt? Tyckte att det var väl inget konstigt att media, den fria pressen, gör sådant, för läsarna? Kanske du inte ens reflekterade över det? Då har du den inställning som (vad jag tror) även den eller de på DN som publicerade mejlet. Vid närmare analys är vad DN gjorde dock brottsligt.

Brevet var helt klart tillräckligt långt för att uppnå vad som kallas verkshöjd (verkshöjd innebär att något för att ha upphovsrätt måste vara ”eget” på något sätt – således är inte enstaka ord eller meningar, eller för den delen simpla smilies upphovsrättsskyddade, men gränsen går någonstans vid ett stycke/en mer avancerad smilie). Publicering på webben räknas som offentliggörande. DN hade inte fått tillåtelse – vad jag vet. Det är förstås möjligt att de kontaktat Antipiratbyrån och fått det, men jag ser det som ganska osannolikt. Även om DN begått upphovsrättsintrång har jag dock en känsla av att Antipiratbyrån inte kommer skicka några kravbrev eller åtala DN. APB är nog… mycket måna om att inte stöta sig med det mest lästa (?) mediet i Sverige.

Lotta Gröning har skrivit en krönika i Aftonbladet som glädjande nog inte helt tar upphovsrättsindustrins parti. Att rättegången bör göras om har Gröning naturligtvis rätt i, likaså att lagstiftningen inte anses legitim av en stor del av befolkningen. Det är på slutet våra åsikter går isär. ” Men i stället för att tjabbla om nedladdning är stöld eller inte borde vi koncentrera oss på att hitta lösningar på problemet. Det räcker inte med att säga att kulturen är till för alla och ska delas av alla om kulturarbetarna inte får betalt. Vi tar tacksamt emot idéer som löser problemet med upphovsrätten.”, skriver Gröning. För det första: nedladdning är inte stöld, ty nedladdning är kopiering, och jag tror inte någon menar att härmande är stöld (bortsett från vissa multionationella skivbolag). För det andra: kulturarbetarna har ingen rätt att få betalt; argumentation bakom min åsikt finns ovan (däremot kan det vara om kulturarbetarna inte får betalt om det har en negativ inverkan på kulturskapandet). Men ja, idéer på hur kulturarbetare ska tjäna pengar i en tid med ny teknik är förstås bara bra. Webbplatsen xtremeCreator skapades just för att ge kreatörer hjälp med den nya tekniken och dess alla möjligheter.

Två sista noteringar: JO kommer inte granska jävet av domaren i TPB-rättegången, rapporterar DN. Detta på grund av att målet hursomhelst överklagats till hovrätten. Hmm. Nåja, är hovrätten ojävig så får de ändå en rättvis prövning, om än på högre ort. Skulle hovrätten inte ta upp fallet, dock, bör rättegången självfallet tas om i tingsrätten. Och den andra noteringen är något en familjemedlem (som jag nästan övertygat att rösta på Piratpartiet) noterar: i nya mätningen av Synovate/DN ökar småpartierna med en procent. I brödtexten anges också den förklaring min röstberättigade familjemedlem först hade: ”[SD får x procent stöd.] Stödet för de övriga småpartierna ökar också något, och störst bland dem är Piratpartiet som ligger på cirka 1 procent. I valet 2006 fick Piratpartiet 0,6 procent.” (min fetstil)Denna mätning genomfördes 7-22 april. Domen mot The Pirate Bay, som mer än fördubblade vårt medlemsantal och gav oss stor uppmärksamhet i media och därmed antaglligen betydligt fler väljare än tidigare. Största delen av undersökningen ägde dock rum innan domen tillkännagavs, varför vår ökning antagligen är större än vad mätningen visar. Det skall bli trevligt att se på framtida undersökningar!

Trött på möjligheten för privata intressen att frånta folk som vill dela med sig av kultur möjligheten att göra det? Rösta på Piratpartiet i valet till EU-parlamentet i maj/juni. (PP) vill legalisera allt icke-kommersiellt spridande, nyttjande och ändrande av kultur, så att vi kan nyttja Internets fantastiska möjlighet till kulturspridning fullt ut. Gå med i partiet redan idag. Medlemssiffror är något som riksdagspartierna bryr sig om!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, Piratpartiet, jäv, Tomas Norström, Pirate Bay, The Pirate Bay, TPB, Spectrial, The Spectrial, domare, rättegång, rättssäkerhet, korruption, upphovsrätt, närliggande rättigheter, copyright, inspelningar, imatterialrätt, kultur, musik, fildelning, illegal fildelning, piratkopiering, EU, Euriopeiska Unionen, betalning, ekonomi, skivbolag, Fredrik Strage, satir, Roger Wallis, Student Bay, upphovsrättsbrott, Dagens Nyheter, xtremeCreator, EU-val, EU-valet 2009, Internet, filosofi

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Välkomna, nya medlemmar!

Tillbaka från den mest avlägsna fyr-ön i Stockholms skärgård sätter jag på min Asus EEE 904 och startar upp Mozilla Firefox. Dagen innan har jag lånat en dator med Internetanslutning på ön, och sett att vi fått tretusen nya medlemmar sedan innan domen mot The Pirate Bay. Jag räknar med ett par tusen till. Kanske tjugotusen. Men ack vad fel jag har.

28 000 medlemmar. Nästan fjortontusen nya på ett par dagar. Fjortontusen! Förbluffad funderar jag genast på om räknaren hackats eller om det blivit något tekniskt fel eller om folk skrivit in sig flera gånger eller något sådant. Men på IRC berättas att stickprov inte visar på några felaktigheter. Det är alltså bara att konstatera faktum: vi har fått trettontusen nya medlemmar på två tre dagar och därmed gått om både Folkpartiet och Kristdemokraterna. Och framförallt: jag vill rikta ett enorm stort varmt

VÄLKOMNA!

till alla nya medlemmar! Välkomna! Välkomna! Det glädjer mig något enormt att så många delar våra åsikter och beslutat sig för att gå med i Piratpartiet!

Gammelmedia är troligen en av anledningarna till våra kraftigt ökade medlemsantal. Aftonbladet har uppmärksammat vår enorma medlemsökning högts uppe på deras första sida, och SvD har en länk till ett blogginlägg av Sam Sundberg (SvD-bloggare och författare av boken Piraterna – jag träffade honom under rättegången). Dessutom har gammelmedia av alla dess slag skrivit mer om The Pirate Bay och övriga pirata frågor.

Till exempel har SvD verkligen problematiserat upphovsrätten. Även om jag inte gillar lösningarna de förslår, är det mycket trevligt att vi får genomslag för vår kritik mot upphovsrätten även i etablerade media (även kallade gammelmedia). Riktigt trevligt är också att våra argument bemöts med mer än ”fildelning är stöld!!!!”

”Artisterna får acceptera att deras inkomster i framtiden kommer från annat än skivförsäljning, exempelvis livespelningar, hävdas det från pirathåll. Det fungerar förstås fint om man heter som Madonna eller Bruce Springsteen. Men för kompositörer som inte själva framför sina låtar och för romanförfattare blir det argumentet mer problematiskt.”, skriver SvD. Det är en naturlig invändning. Stora artister klarar sig, men inte  de mindre, de som inte vill stå på scen. Jag tror faktiskt att det inte är så. Saken är nämligen den att kompositörer som inte själva framför sina verk ofta säljer rätten att använda verket kommersiellt, och vi i Piratpartiet tycker att kreatörer ska kunna göra så – det är bara ideell spridning, ändring och så vidare som kreatörerna inte ska kunna bestämma över, anser vi – den ”kommersiella ensamrätten” bör has kvar. Det finns egentligen inte något annat sätt för kompositörer, mig veterligen, att tjäna pengar idag, om de inte står på scen.

Om de bara spelar in skivor, men inte står på scen, är situationen annorlunda. Men här bör beaktas att kreatörerna vanligtvis får cirka tio procent av intäkterna från skivbolagen, varför de troligen ändå inte kan  försörja sig på det. Dessutom brukar kreatörer som inte ha jättestort genomslag skapa musik för att det är kul, inte för att tjäna pengar, redan idag.

Vad författares möjlighet att tjäna pengar anbelangar finns dessa faktum som invändingar mot att de kommer ruineras av den illegala fildelningen: 1) böcker är trevligare att läsa än skärmar och 2) som en följd av detta faktum kan faktiskt illegal fildelning öka försäljning. Folk vill inte köpa ”grisen i säcken”, men om de laddat hem en PDF-fil och kollat igenom boken kkanske de blir intresserade och köper den. Åtminstone två livs levande bevis på detta finns: Anders Widén styrker att hans försäljning gått upp sedan han lade ut böckerna på nätet, och Unni Drougge berättar att hennes förläggare berättat att författaren Paulo Coelho tjänade tio gånger mer sedan han lkagt upp sin bok på Internet.

Varken små artister eller författare förlorar alltså pengar på den illegala fildelningen – åtminstone inte alls så mycket som en viss industri försöker framstå verkligheten som varandes. Vissa tjänar till och med pengar på den, och antalet stiger i och med att fler lär sig hur man gör.

Min slutsats är alltså att ”lösningen” på den illegala fildelningen är – legalisering av den. Kreatörerna kommer fortsätta tjäna pengar – kultur kommer åtminstone definitivt att fortsätta skapas. Nå, som sagt finns det dock sätt att rida på teknikvågen och faktiskt tjäna pengar på den. I det sammanhanget kan vi tala om förslag för kreatörer, men inte direkt om ”lösningar” (eftersom inget direkt problem vad gäller kreatörers försörjning finns).

De ”lösningar” – som nog inyte bör kallas lösningar – som SvD listar är vissa bra och vissa dåliga. Tyvärr är de flesta dåliga. Den första ”lösningen” som nämns är reklamfinansierad  streaming. Här håller jag med SvD. Detta är ett bra sätt att tjäna pengar med hjälp av tekniken. Eh, det skulle vara det åtminstone, om inte multinationella företag och dito sammanslutningar skulle lägga beslag på det mesta av intäkterna.

Det andra är mobilabbonnemang. Det kan nog vara bra, eftersom folk nog är villiga att betala för sökningsbarheten, enkelheten och säkerheten att det inte är malware eller dylikt. Men oavsett bör icke-kommersiell fildelning av upphovsrättsskyddat material även utan upphovsrättsinnehavarens tillåtelse legaliseras, som sagt. Det frivilliga fildelningsabbonnemanget skrotar jag direkt, eftersom förespråkarna menar att IPRED och den nuvarande upphovsrättslagstiftningen är måsten för detta.

Bredbandsskatten är dålig, av den simpla anledningen att det inte är bevisat att kreatörerna förlorar pengar – och om skivbolagen gör det: so what? Det är inget problem att en industri som inte anpassar sig till samhällsutvecklingen får dete jobbigt; staten bör inte stödja sådant (däremot hade det varit ett problem om kreatörerna och därmed kulturskapandet drabbats negativt och en bredbandsskatt skulle vara ett tänkvärt alternativ).

Styckförsäljning av filer – tja, återigen: den illegala fildelningen bör legaliseras, men som sagt, folk är nog ändå beredda att betala för välsorterade utbud med säkert fungerande filer.

Just nu är vårt medlemsantal uppe i 29 193. Sedan jag började skriva har vi fått cirka fyrahundra medlemmar. Att författa blogginlägget har kanske tagit högst en timme. Naturligtvis har många andra uppmärksammat vår medlemmsökning: Anna Troberg, som först tänkt skriva att hon blev förvånad över medlemsökningen men sedan tänkte att det var självklart att folk blivit sura, Newsmills PM Nilsson, som skriver att valrörelsen kanske blir något helt annat än vad riksdagspartierna tänkt sig, och nu har även Dagens Nyheter gjort det.

Återigen, välkomna alla nya piratpartister! Vi kämpar för mänskliga rättigheter och demokrati, och det är värden värda att kämpa för! Glöm inte att gå och rösta på Piratpartiet den sjunde juni i valet till EU-parlamentet. Det är nämligen i EU slaget står som mest om mänskliga rättigheternas framtid.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argumentation, argument, The Pirate Bay, Piratpartiet, Internet, TPB, fildelning, illegal fildelning, upphovsrätt, Pirate Bay, copyright, immaterialrätt, rättegång, dom, The Spectrial, Spectrial, kultur, kulturskapande, mänskliga rättigheter, demokrati, EU-val, EU-valet, EU-valet 2009

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Mer om The Pirate Bay-domen

UPPDATERING: demonstration imorgon klockan 14.00 till 15.00 på Medborgarplatsen i Stockholm. Mer info. Personligen kan jag tyvärr inte medverka, eftersom jag kommer befinna mig ute på den mest avlägsna bebodda ön i skärgården då.

När domen mot The Pirate Bay-personerna offentliggjordes var jag i skolan. I all hast fick jag iväg ett blogginlägg om händelsen, men de var väldigt kort. Jag citerar vad jag skrev förut.

The Pirate Bay-personerna och Carl Lundström dömdes alla till ett års fängelse och skadestånd på trettio miljoner svenska kronor. 11.13 kom SMS från Piratpartiet om det. DN, SvD, SvD, SvD, Metro, Aftonbladet, Expressen och Nyheter24 tar upp det. På Aftonbladet finns en enkät. 89,9 procent av 14010 röstarna har tyckt att dommen var felaktig. Naturligtvis röstade jag att tingsrätten dömde fel.

The Pirate Bay är nämligen ett legalt verktyg. TPB-grundarna har inte gjort annat än att erbjuda en tjänst till folk. Att vissa sedan använt tjänsten till kriminella handlingar kan de inte lastas för. Denna princip tycker jag bör gälla alltid. TPB-grundarna har inte heller uppmuntrat till brott. Namnet är knappast nog för att räkna som brottsuppmuntran; Piratförlaget uppmuntrar inte till brott, eller hur?

Många bloggare uppmärksammade domen: Anna Troberg med fler.

Jag hyste hopp om att tingsrätten skulle vidhålla den princip. Men det gjorde det inte. Den 17 april 2009 kommer jag och säkerligen många med mig minnas som en sorgens dag för rättssäkerheten.

Dessutom lovade jag uppdatering senare. Nu är jag hemma, och nu kommer den:

Överklagan kommer ske. Flera har kommenterat och menar att detta inte är så farligt, för det kommer ju ändå tas up i nästa instans. Nja. Jag anser att det svenska rättsväsendet bör vara på topp överallt. Tingsrätten bör också döma rättvist, och vara teknikkunniga och så vidare. Men visst, det är bra, bra, BRA att det finns överklagansmöjligheter i Sverige. Något annat nämnvärt är att hela denna rättegång, detta spektakel, The Spectrial, beställts av USA och utförts vidare genom ministerstyre. Och justt det: The Pirate Bay har tjänat pengar på att tillhandahålla ett legalt verktyg. Det spelar ingen roll huruvida det vartit kommersiellt eller icke-kommersiellt, eftersom vektyget/tillhandahållandet är legalt.

Många, många, MÅNGA bloggare har skrivit. Jag nöjer mig med ett axplock:  Varför inte? varnar Google med fler sökmotorer för att antipiraterna kommer efter dem nu, DOOM4 sammanfattar allting väldigt väl, liksom Opassande, Mattias Bjärnemalm skriver om hur han inte kunde sia om domen (vilket jag och 9 procent av de som röstat i min enkät ”Hur tror du att det går i The Pirate Bay-domen” inte heller kunde då de svarat ”Jag har ingen aning” på enkäten – se högerspalten), Ultima ratio regum jämför skadeståndet med det för våldtäkt och finner att The Pirate Bay-personerna och Carl Lundström kommer behöva betala för skadestånd motsvarande det skadestånd de fått för 400 våldtäkter och Tomas Jonsson menar att vi om några år kommer skratta åt domen. Jag hoppas han har rätt.

En eloge till Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som frågat några kända artister om deras åsikter. Åsikterna går isär, men en sak är klar: skivbolagen har LÅNGT IFRÅN det stöd från kreatörerna de alltid tjatar om. 84 procent av de 8317 röstande på DN.se:s enkät anser förresten att tingsrätten gjorde fel i dömmandet av The Pirate Bay.

Rick, vår, Piratpartiets, partiledare, har publicerat en debattartikel på Newsmill om att The Pirate Bay-personerna blir Sveriges första politiska fångar. Martin Thörnnqvist hävdar på samma debattsajt att det är dags för skivbolagen att hitta egna lösningar. Fler välskrivna inlägg finns på webbplatsen, men när jag försöker gå in där nu möter jag en stor reklamblaffa som är i vägen.

Jag avslutar med att berätta att vi, Piratpartiet) fått närapå 1000 2000 nya medlemmar sedan igår kväll (gå med du också och rösta på Piratpartiet i valet till EU-parlamentet 7 juni i år – det Piratpartiet står för är fri kunskap – avskaffade patent – delad kultur – reformerad upphovsrätt – och skyddat privatliv och övriga mänskliga rättigheter), med att berätta att jag går under jorden (ja, så gott som – jag kommer vara utan internetuppkoppling) i helgen och med detta vackra citat från Omg Internets:

Internet är liv. Internet är vi. Tillsammans bygger vi ett internet som är vårt gemensamma jag, vår gemensamma kropp. När man försöker beskära internet på det här viset, försöker man i själva verket amputera delar av vår kropp. Just nu försöker man sakta men säkert karva loss vårt ena ben med en slö sked.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argumentation, argument, The Pirate Bay, Pirate Bay, Internet, TPB, fildelning, illegal fildelning, upphovsrätt, rättssäkerhet, copyright, immaterialrätt, rättegång, dom, The Spectrial, Spectrial

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Spectrials avslut

Till följd av skola och krånglig Internetanslutning lyckades jag enbart liveblogg detta idag, rättegångens sista dag: ”Jag kom i lunchpausen (tror jag). Först var det målsägandesidan, som fick svara på de tilltalades slutpläderingar. Nåhgra ”korrigeringar” gjordes av målsäganden, som dock emellertid enligt mig inte var särskilt mycket att hänga i julgran. Sedan fick alla parter berätta vad de begärde i ersättning för rättegångskostnaderna. Förhandlingarna avslutades sedan; 17 april klockan 11.00 kommer tingsrätten lämna sitt utlåtande.”

Utanför salen var det fullt av gammel- och nymedia. Jag fotograferade en hel del, fotografier som vid lämpligt tillfälle laddas upp och läggs in på bloggen. Efter rättegången intervjuades jag av några av Steal This Film-skaparna. Tyvärr laddade min digitalkamera ur då, varför jag inte har några bilder på dem. En av de har en blogg.

Som sagt var det mycket gammelmedia där. Här kommer länkar till artiklarna och videoklippen som blev följden: DN, DN, SvD, SvD, SvD, Metro, Metro, Sydsvenskan, Sydsvenskan, Expressen, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet. Rättegången idag behandlade de åtalades slutpläderingar.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande upphovsrätt, copyright, fildelning, illegal fildelning, samhälle, politik, The Pirate Bay, Pirate Bay, rättegång, Spectrial, TPB, Internet, piratkopiering

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Gammelmedias makt och dagens Spectrial

Gammelmedias makt

Liksom många andra har jag läst, förundrats och förfärats av artikeln/huvudledaren i DN (även Metro tar upp det) om hur FRA-lagsmotståndet egentligen är ett välregisserat arbete av pr-byråer. Jag var inte med – i bloggosfären och piratrörelsen – på den tiden, men jag litar helt och fullt på alla bloggare som säger att DN har fel i sitt letande efter en centraliserad organisation. Och nej: jag får inte betalt för att skriva detta.

Något mer intressant i frågan, är gammelmedias makt. Visst, vi vet att DN.s två artiklar drar felaktiga slutsatser och i vissa fall är rent felaktiga i sakuppgifterna, men den stora massan, uppemot en miljon, läser Dagens Nyheter, men inga bloggar. Det är de som behöver övertygas. Deras åsikter har DN – och övriga gammelmedia – ett mycket stort inflytande över.

Om DN skrev en granskande artikel där det ”framkom” att Piratpartiet egentligen drivs av Microsoft (???) och CIA (???) i ett hemligt samarbete med syfte att ta över världen, med Sverige som början, sedan en huvudledare om det, och som grädde på moset släppte in några gillande insändare, skulle allmänheten nog betrakta (PP) annorlunda. Dessutom skulle flera andra tidningar ta upp tråden, för DN är Bonnierägt och Bonnier äger många tidningar. Skulle Bonnier verkligen vilja rasera förtroendet för Piratpartiet skulle de kunna göra det på någon vecka.

Tack och lov gör Bonnier inte det. Varför? Folk är inte så dumma att de går på vad som helst. Och dessutom vill DN – åtminstone ge ett sken av att – eftersträva neutralitet, då neutralitet är en del av deras affärsidé.

Dagens Spectrial

På rättegången idag höll målsäganden slutpläderingar. Wadsted berättar att The Pirate Bay-personerna har gjort webbplatsen användarvänlig. … Relevansen? Illegaliteten? Nåväl, slutpläderingarna innehöll, som en av nämndemännen jag konverserade med efter förhandlingarns avslutande (han som jag misstog för att vara antipirat…), inte särskilt mycket nytt. Det mesta var upprepningar av vad som tidigare sagts.

Gammelmedia (bilder på gammelmedia intervjuandes parterna kommer snarast möjligt) om The Spectrial, piratkopiering och dylikt: DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Sydsvenskan, Metro, Metro, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande upphovsrätt, copyright, fildelning, illegal fildelning, samhälle, politik, The Pirate Bay, Pirate Bay, rättegång, Spectrial, TPB, Internet, Bonnier, piratkopiering, makt, gammelmedia

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »