Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Maktlöshet’

Christian Engström (pp) skriver att det nya året, trots alla kontrollsamhällesmotgående lagarna detta år, kan bli året då yttrandefriheten, integriteten och demokratin segrar. Det kan bli året då Piratpartiet kommer in i EU-parlamentet. Det kan bli året då slutligen några politiker som förstår sig på den nya tekniken får vara med i beslutsfattandet. Det kan bli året då aktivistiskt bloggande övergår till faktisk makt i Europeiska Unionen. Det kan bli året då EU, tack vare Piratpartiet, blir något som främjar integriteten, inte kompromissar om den.

Ändå har jag en känsla av maktlöshet. Och nej, jag är inte pessimist. Jag tror faktiskt att Piratpartiet kan komma in i EU via EU-valet nästa år. Det verkar till och med rimligt, sedan en Sifo-undersökning visat på förvånansvärt goda siffror. Det som inger min känsla av maktlöshet, är två saker. Det första är att politikerna lyssnat så pass lite på medborgarna (som kommunicerat sina åsikter bland annat genom bloggar och e-mail) år 2008. Det andra är mer på ett personligt plan. Jag har faktiskt ingen (större) möjlighet att påverka.

Visst, jag kan fortsätta blogga, kanske gå med i Piratpartiet, men som sagt bryr sig inte politikerna så särskilt mycket om det. De bryr sig bara om röstsiffror. Och där är kruxet. Jag får inte rösta. Jag saknar rösträtt. Detta på grund av min ringa ålder. Jag är bara tretton år, men jag vill ändå kunna ha inflytande över hur detta land och Europeiska Unionen styrs. Det känns så snöpligt att engagera sig inom politik, men sedan ändå inte ha en reell chans att påverka. Bör åldersgränsen för deltagande i politisk omröstning i Sverige sänkas? Nja. Oavsett vad jag tycker om jämlikhet och sådant kan knappast spädbarn tillåtas rösta. Således måste en gräns dras någonstans. Men var? Det är en mycket svår fråga. Det finns knappast någon vetenskaplig gräns där alla personer är mogna att självständigt bedöma argument och åsikter, istället för att enbart rösta som sina föräldrar.

Jag tror inte att de flesta 13-åringar är mogna för det. Många 13-åringar bryr sig inte ett skvatt om politik. De skulle bara rösta som sina föräldrar ber dem, kanske. Åh… Jag vet inte ens vad jag skall tycka i frågan. Det gör mig nästan än mer frustrerad. Att tillämpa en individuell bedömning baserad på åldern är knappast möjligt. Vem skulle stå för den? Vem skulle kunna bedöma huruvida någon annan är mogen att rösta eller ej? Vem skulle kunna göra det utan att favorisera dem som skulle rösta på samma parti som bedömaren? Och dessutom skulle det inte vara ekonomiskt hållbart, att bedömma alla. Och då skulle ändå en gräns behövas, för när någon slipepr bli bedömd. Nej, det är ingen bra idé.

Dessutom kan jag nog inte uttrycka mig särskilt neutralt i denna fråga, eftersom den berör mig så oerhört. Jag anser att en gräns vid 18 års ålder är något för hög. Men det är så omöjligt att sätta en gräns, där någon som är född en dag tidigare än någon annan bedöms mogen att rösta, medan den andra inte gör det.

Några andra bloggare skriver läsvärt om integritet, det nya året och dylikt. Däribland opassande, vars utgångspunkt är huruvida det nya året verkligen kan anses ”gott” (detta på grund av övervakningslagarna), Beneath a Steel Sky, som skriver om ett projekt vid namn Metropolit som kartlade tusentals svenskar, däribland bloggarens pappa, på ett ur ett integritets-, samhällsekonomiskt och effektivt perspektiv mycket tveksamt sätt, och, som jag nämnde i början, Christian Engströms inlägg om en eventuell ”trendvändning” nästa år. Du får gärna tipsa i en kommentar om du vet något annat läsvärt, nytt inlägg i denna fråga.

Sedan vill jag slutligen önska er alla läsare av bloggen, ett riktigt gott (jag är ju optimist) nytt år!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , ,

Annonser

Read Full Post »