Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘encyklopedier’

Idag var jag på den andra och sista dagen av den årligt återkommande tvådagarskonferensen Wikipedia Academy, som i år arrangerades på Kungliga Biblioteket av Wikimedia Sverige och Forskningsavdelningen på Kungliga Biblioteket. Till skillnad från igår var jag där hela dagen, varför mina anteckningar blev mer idag än igår. För att anteckningarna annars skulle vara helt otympliga att läsa, publicerar jag dem i olika delar, efter föreläsare (ungefär). Detta är den andra delen, som dels behandlar en film, dels Torsten Kälvemarks föredrag betitlat ”Wikipedia och universitetens tredje uppgift”. Notera att anteckningarna inte är några exakta nedskrivningar av talen, utan bara försök att sammanfatta essensen av dem.

Arrangörerna berättar att det är överraskningsfilm, så poppa popcorn! Jan berättar kort om Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige, och visar sedan filmen som är en presentation av Wikimedia Foundation för de som missade Sues presentation igår. Följande är filmen:

När vi kollat klart säger Jan att videon är lite gammal; nu finns det 54 anställda och 273 språk. Axel säger att för återkoppling efter konferensen ska Wikimedia Sveriges kontaktuppgifter samlas på Wikipedia Academy-sidan, så man kan hitta de som pratade, deras bloggar och så vidare. Nästa punkt är Torsten Kälvemark, en gammal högskoleverkare som nu pensionär men lika aktiv ändå.

Torsten inleder med att säga att det är trevligt att vara här. Han har två personliga utgångspunkter: han älskar encyklopedier. Han har en och en halv meter franskt hemma, som innehåller otroligt mycket kunskap. Han har även första upplagan av Nordisk familjebok (före Ugglan) och Bonniers lexikon, och ska snart rensa ut, men han älskar encyklopedier. Han har också medarbetat i Nationalencyklopedin och menar att det kanske är därför han älskar Wikipedia så mycket (en mening som förvånar mig mycket; Torsten verkade först som arketypen för Wikipedias hårdaste akademiska kritiker).

När han skrev för Nationalencyklopedin skrev han några artiklar om ryska kyrkor, religion i Jugoslavien 1990 och sådant, ämnen som med åren har förändrats mycket. Torsten är sällan inne på ne.se, så han vet inte vad som harhänt med de artiklarna. Hade han skrivit det på Wikipedia hade han kunnat ändra varje dag, varför Wikipedia för honom är helt överlägset. Som pensionär har han haft hemundervisning med en 8-åring med koncentrationsproblem. När man undervisar honom och andra barnbarn i samma ålder märker han att för de är Wikipedia en helt självklar kunskapskälla, liksom hela pediakonceptet med Star Wars-pedian, Sporepedia och andra encyklopedier.

Redan i 8-9-årsåldern vet man idag alltså att pedia står för kunskap, vilket är otroligt viktigt och en utgångspunkt för vad Torsten ska säga. Han ska berätta om universitetens tredje uppgift, och börjar därför med högskolelagen, andra paragrafen andra stycket, där det bland annat står att universiteten ska ”samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta”. Torsten själv sitter i en fakultetsnämnd vid ett Örebro universitet och hade ett möte där igår (det var därför han inte var med på Wikipedia Academy då). På mötet diskuterades budgeten, och där fanns inget om den tredje uppgiften. Torsten menar att universiteten måste ha planer för att släppa ut forskningen, vilket också är ett egenintresse för universitet.

Torsten har jobbat många år i högskolesektorn, och sett många försök att utföra den tredje uppgiften. Forskningsnämnden var igång 1977-2000, och var bra på många sätt, bland annat för barn och ungdom. Nyttfo kallades en forskningsdatabas på 80-talet, där tanken var att forskare skulle mata in uppgifter som kunde prenumereras på. Det fungerade inte. På 80-talet kom debattböcker. 1998 kom Safariprojektet, återigen ett försök att få forskare att mata in uppgifter, vilket floppade det med. Vetenskapsrådet startade 2001, och sajten forskning.se kom 2002 för att det skulle bli enklare att hitta forskare inom olika områden, men riktar sig mycket till journalister och forskare; det är alltså inte så mycket folkbildning.

Det finns även lokala informationsplattformar. Torsten visar ett citat från forsnkning.se, som menar att ett problem med att tillgängliggöra forskning är det svåra språk forskare använder. Problemläget kan enligt Torsten sammanfattas i fyra punkter:

  1. Forskare ska presentera fakta begripligt för allmänheten, men tyvärr finns en tilltagande negativ akademisering. Det finns en ofta teoriexercis i avhandlingar, som ofta är mer eller mindre oläsliga för utomstående. Det är viktigt att få forskare att släppa prestige.
  2. Man måste få målgrupper att söka sig till informationskällor.
  3. Den alltmer dominerande informationskällan är Google/Wikipedia; det är där den stora allmänheten och åhörarna finns.
  4. Forskarna söker sig inte dit där allmänheten (särskilt ungdomar) letar kunskap.

Man glömmer ofta den internationella aspekten i Sverige. Torsten har hittat en nyhetsartikel om hur Wikipedia utvecklas på indiska språk. Eliten i Indien kan engelska och kan läsa engelskspråkiga Wikipeda, men för att nå ut till byar (någon i byn har ofta mobil med Internetanslutning även om bibliotek inte finns) behövs andra språkversioner. Forskare i hela världen bör vara med för att se till att Wikipedia blir en bra kunskapskälla. I ”London Review of Books” har professorn David Runciman skrivit en artikel om fenomenet kokande grodor-liknelsen. Tydligen finns ”kokande groda” inte på Encyclopedia Brittanica, och när Torsten själv sökte efter begreppet på NE kom det upp en text: ”menade du Putte Kock?”.

När det allmänna skratt det sistnämnda orsakat tystnat, fortsätter Torsten sin berättelse. Tyvärr finns begreppet ”kokande groda” inte på svenskspråkiga Wikipedia, men på engelskspråkiga Wikipedia kommer man (om man söker efter ”boiling frog”) till en sida där två forskare berättar om att kokande grodor är en myt (grodor är inte så lättlurade). Detta är ett exempel av många på saker som inte hinns med i NE – ett annat exempel är att man om det är val i Sri Lanka nästa dagen kan få valresultaten på Wikipedia. Torsten berättar vidare att han förra året skrev en debattartikel i Aftonbladdet, där han framförde åsikten att alla forskare borde ställa sig frågan ”hur kan jag själv höga Wikipedias kvalitet?”.

Det stora klagomålet från akademiskt håll gäller tillförlitligheten/kvaliteten hos Wikipedia. Det är dumt, för då borde vi göra något och hjälpa till. Det finns en öppen marknad för kunskap och där ska kunskapsproducenterna finnas. Torstens råd till alla lärosäten är att tillsätta en Wikipediagrupp. Man kan lägga till källor från universitetets rapporter på Wikipedia så universitet får credit, och skulle Torsten själv blivit högskolerektor skulle det vara hans första ämbetsåtgärd. Han citerar professor Axel Bruns vid Queensland University of Technology, som menar att det finns en tendens att begrava huvudet i sanden och hoppas att Wikipedia ska försvinna. Men istället för att vara en försmådd älskare borde akadeim hitta olika sätt att närma sig den här världen.

Torsten menar att man kan involvera sig genom att antingen bli bidragsgivare eller granskare. Man kan ha något slags peer-review på Wikipedia. Det är olika sätt att bidra i akademiska sammanhang för att förbättra WP. Gränserna mellan olika områden som akademi, journalistik och allmänhet luckas upp; idag bidrar var och en till journalistik på nätet. Man måste se vad som händer. Det är ingen idé att klaga, utan akademikerna måste hjälpa till med det här. ”Det var poängen i mitt enkla föredrag, tack.” Publiken applåderar.

En åhörare vill komma med en kommentar, och tackar först för föredraget. Wikipedia sliter sönder gamla maktstrukturer, och mellanhänder är borta nu när alla kan vara på Wikipedia, menar kommentatorn. Lärarnas uppgift är idag inte att göra egna sajter eller eget material, utan att ta in det på Wikipedia, så man kan ha en hel grundskole- och gumnasieutbildning bara genom att söka på Wikipedia. Lennart räcker upp handen och säger att en vanlig fråga är: hur ska vi få tid och pengar till det här? Svaret från Torsten lyder att forskare är anställda att informera om sin forskning; det ingår i ens uppgift. För att återgå till hans möte igår behöver man inte ge ut så mycket avhandlingar via print-on-demand; man kan istället lägga ut det på nätet.

Universiteten har en tredje uppgift, och det är en avvägning hur mycket en ska lägga på den för olika budgeter. Det ligger hursomhelst inom universitetens ramar. Första kommentatorn återkommer med en till kommentar: hen drar en parallell till ”survival of the fittest”-teorin, och menar att den som först anpassar sig (till den moderna utvecklingen med Wikipedia, underförstått) bland utbildningsvärlden får en konkurrensfördel av det. Torsten säger att när han gjorde värnplikten gjorde han det på FRA, och då var en jättestor dator lika kraftig som en liten dator idag. ”The times are a changing. Tack.” Återigen applåderar salen.

UPPDATERING: Torsten har en blogg, kallad Tidens tecken. Läs!

Foto: Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0

Foto: Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0

Foto (från Wikimedia Commons): Holger Gröschl, CC-BY-SA 2.0. En groda. Kan nog inte kokas.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Annonser

Read Full Post »

Idag var jag på den andra och sista dagen av den årligt återkommande tvådagarskonferensen Wikipedia Academy, som i år arrangerades på Kungliga Biblioteket av Wikimedia Sverige och Forskningsavdelningen på Kungliga Biblioteket. Till skillnad från igår var jag där hela dagen, varför mina anteckningar blev mer idag än igår. För att anteckningarna annars skulle vara helt otympliga att läsa, publicerar jag dem i olika delar, efter föreläsare (ungefär). Detta är den andra delen, som behandlar Jutta Haiders föredrag med titeln ”Wikipedia: ett upplysningsprojekt och en digital heterotopi?”. Notera att anteckningarna inte är några exakta nedskrivningar av talen, utan bara försök att sammanfatta essensen av dem. Observera: nästkommande delar i mina anteckningar från Wikipedia Academy publiceras först imorgon. Jag orkar tyvärr inte publicera dem idag; jag är för trött.

Axel presenterar Jutta Haider, forskare och lärare i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet. Hon undersöker hur människor använder olika sociala medieer för att berätta om klimatvänligt liv. Jutta tackar Axel och presenterar sig. Efter diverse mikrofonkrångel berättar Jutta mer om sitt projekt om grönt twittrande och bloggande, som hon tycker är mycket spännande, och uppmanar publiken att mejla Jutta om vi hittar sådant. Juttas presentation är i PDF-format eftersom hon försökte använda OpenOffice politiskt korrekt, vilket failade. Hon vill tacka Wikimedia Sverige, särskilt Jan för att fixat detta och bjudit in henne. Föreläsningen ska knuta an till vad vi hört om innan, kontinuitet.

När Jutta stötte på Wikipedia första gången blev hon mycket fascinerad, kan man göra sådär? Får man göra så? Hon tyckte också det var spännande att det lyftes fram som något väldigt nytt, trots att namnet (”pedia” kommer från encyclopedia, engelska ordet för encyklopedi) antyder en tradition, och när man tittar närmare på det har Wikipedia en viss traditon. Hon vill sammanföra dessa två linjer, det nya och det gamla, och ett sätt är att använda begreppet heterotopi. Först ska hon dock prata om Wikipedia som upplysningsprojekt, sedan går hon över till hetertopi, sedan ska hon berätta om hur går det ihop att Wikipedia är heterotopi/upplysningsprojekt, både och (något om frågetecken sägs också, men jag hänger inte riktigt med nog att korrekt referera det).

Encyklopedin är det största utrycket förr upplysningsprojektet, då tron på vetenskapen förändrades, idéen om hur tillgänglig kunskapen ska vara förändrades och demokratisering tog plats. Encyklopedin uttrycker en kunskapssyn grundad på rationalitet och förnuft. Den flyttade synen på vad kunskap är: från att ha betraktats som gudsgivet till att ses som skapat avv människan och något som utvecklas och blir bättre. Särskilt upplysningstiden på 1700-talet förändrade synen på vad ett uppslagsverk bör vara och kan göra. Det största uppslagsverket var det franska Encyclopédie, ett jättestort projekt som löpte över 17 år. Artiklarna var skrivna av dåtidens experter, mest framstående vetenskapsmän (ej -kvinnor), exempelvis Voltaire.

Sedan dess har encyklopedier fortsatt utvecklats. Det finns två olika vägar/linjer/sätt/uttryck och massor av exempel efter den franska: ”expertvägen” (som började med Encyclopédie) och ”maskinvägen”. Expertvägen bad tidens vetenskapsmän skriva utifrån expertis om ett område, och innehöll alltså den mest trovärdiga, sanna informationen om ett ämne. Maskinvägen försöker beräkna fram, utifrån stora databaser, vad som är trovärdigt/bäst/pålitligt. Försöker man få in Wikipedia i den kategoriseringen blir det svårt. Wikipedia är lite speciellt, på något sätt expertvägen trots att skrivs av amatörer eftersom kunskap hämtas från utomstående experter. Det finns också många teknikgrejer (som skulle tyda på teknikvägen), botar och så vidare, och tekniska processer som sker i bakgrunden. Det är intressant att försöka placera in Wikipedia där.

Otto Neurath ville i början av 1900-talet skapa en internationell encyklopedi. Han var väldigt aktiv, och idéen var att skapa en 26 volymer tjock encyklopedi och inkludera allt om allting. Han ville få dåtidens mest framstående vetenskapsmän, bland andra Einstein, att skriva. För varje ämne skulle det inte vara en artikel utan en bok. Det blev två volymer, och sen dog Neurath i exil. Det var det senaste stora försöket att börja det hela från början.

Paul Otlet var en belgare som ville skapa ”Universal book of knowledge”. Han valde teknikvägen, och var också aktiv i början 1900-talet. Otlet skulle skapa en universal encyklopedi av kunskap, och influerades av modernistisk (? – jag kan ha hört fel) tid där industrin/tekniken skapade nya information/dokument. Man visste inte riktigt hur de nya dokumenten skulle sparas, sökas i, kunna användas och – vilket är intressantast för oss – samlas. Otlet hade en idé om hur man skulle göra det, alltså få nytta av samlingarna. Med hjälp av den monografiska principen skulle man kunna få ut, extrahera, fakta ur all typ av material/dokument, oavsett format, sedan skulle faktan stå för sig själv utan synbara människor inblandade.

Otlet tänkte sig typ fabriker som samlar in fakta och sedan kommer det ut fakta ur fabriken (symboliskt). Hur skulle det se ut, hur tänkte han icke-symboliskt, på riktigt? Antagligen tänkte han sig stora anläggningar med kvinnor vid maskiner, som klipper och bladar och sådant. Väldig intressant och spännande idé, anser Jutta. Otlet var grundaren av dokumentaristiska (? – kan ha hört fel) rörelsen, nämns ibland med [namn på person jag inte uppfattar]. Wolfram Alfa är nutidens fortsättning av det. Det är dock inte så industriellt; det är inte så många människor som måste sitta där och jobba.

När man söker efter ”age of enlightment” på Wolfram Alfa får man tydligt spaltad kunskap, med referenser till vad som hamnat i kunskapsbasen. Det är bortkopplat från människor och baseras på beräkning. Det man får är siffror, namn och tidsangivelser, vilket är jättebra i vissa fall för att få rena fakta, men kanske inte så bra för just det här uppslaget (age of enlightment). I Wikipedias artikel ”upplysningstiden” är det annorlunda. Där är det människor som skriver och gör, ”ni” säger Jutta (Jutta gör inte så mycket själv). Jutta visar diskussionssidan och historiken, som båda intygar att det faktiskt är människor som sitter och jobbar. Allt sparas för alltid. Det försvinner inte. Wikipedia är ingen faktabas, det är verkligen människor.

Men vi jobbar enligt vissa riktlinjer, och främst tre viktiga för hennes syfte: 1) ingen originalforskning (det handlar om andrahandskunskap som redan finns; experterna kommer in i bilden), 2) verifierbarhet (experterna kommer in här också; man stöder sig på det som finns någon annanstans men inte i detta sammanhang/i denna kollektionen), och 3) NPOV (som innebär en perspektivisering/objektivisering av kunskapen, som är mycket i tradition med hur man såg på kunskap under uplysningen). Allt finns kvar och det finns människor som skriver och gör och diskuterar och kopierar och klistrar in.

Ett intressant sätt att titta på det är att se Wikipedia som en mötesplats. Det skapar minne för vår kultur, ett ”global memory place”. Det är inte symboliskt, utan det är en plats som finns på riktigt. Detta har diskuterats av Pentzold, C., i artikeln ”Fixing the floating gap: the online encyclopedia Wikipedia as a global memory place”. Man kan också se Wikipedia som ett heterotopi. ”Heterotopi” betyder ordagrant ”andra platser” och är ett begrepp från en föreläsning av Foucault om ”different spaces” på 60-talet. Det är ett rum som finns på riktigt, ”ett rum där nya relationer mellan redan existerande platser formas”, exempel vis kyrkogård, teater, museum och bibliotek. Kan även innehålla platser som inte finns egentligen (?).

Jutti pratar också om ackumulation (det vill säg att det samlas ihop på ett ställe) – heterotopin är ett arkiv där alla tiders platser och alla tiders smak finns bortkopplat från den egna kontexten och egna tiden. (Arkiv var inte uttalat en heterotopi av Foucalt men det passar mycket bra på definitionen.) Det är alltid intressant att ha Wikipedia i åtanke, och Jutti har med citatet ”heretopier of time that accumulates oindefinitely” (poetiskt). Man överföra det till Wikipedia, med diskussionsfunktionen och vilka kunskaper som möts. I arkiven finns allt kvar: platser, personer och händelser förs ihop, kanske inte alltid i versioner av artikeln som syns men som finns kvar någon annanstans.

Wikipedia är ett kontinuerligt växande och rörligt arkiv som arkiverar alla sorters kulturella praktiker, vilket skiljer det från tidigare encyklopedier. Wikipedia är inte bara ett minne för kulturen utan också ett minne för sig själv. Wikipedia är som namnet säger en fortsättning på idéer från upplysningstiden, vilket yttrar sig i kunskapssynen (verifierbarhet, neutralitet och dylikt); Jutti drar Jimbo Wales citat  ”Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge.” (detta är inspirerat av upplysningsideal om tillgänglighet – då skulle inte verkligen alla ha tillgång, men åtminstone många, och tillgänglighetstankarna började då).

På Wikipedia finns många versioner av kunskap. Det blir alltid bättre och bättre kunskap som syns men många versioner av kunskap är kvar. Det är ett arkiv, men ingen maskin utan människor som sitter och arbetar. Det har rumsliga drag i sig och är en arkiv/plats/rum där folk träffas och möts och där arkiv skapas både av kulturen och av sig själv, där det finns platser/händelser/personer/artiklar bredvid varandra som annars inte existerar i samma rum. Alla dessa tre gör det till något nytt, knutet till vår tid, ”det är det som gör det så spännande, och nu sluter jag, tack”, avslutar Jutta. Folk applåderar. Jutta säger att hon glömde nämna en artikel hon skrivit med Olof Sundin som kommer i en redovisningsversion på svenska snart.

En åhörare frågar om maskinvägen/expertvägen, och menar att maskinvägen kanske bara är själva söksystemet, men det är väl skilt från själva faktan? Jutta säger att frågan är om faktan extraheras från olika källor automatiskt, eller skrivs av människor. Åhöraren menar att det är en skillnad mellan sökningen och informationssamlingen. Jutta säger att maskinvägen och expertvägen har olika syn på vad som gäller som kunskap. Lars (inte Ilshammar, utan annan åhörare) menar att traditionella encyklopedier som  Nordisk familjebok är tänkt att sammanfatta tidningar. På Wikipedia är det mer vad som finns på nätet som skummas och görs till en encyklopedi. Existerar Wikipedia utan resten av webben och Google? Utgör inte google och Wikipedia tillsammans encyklopedin?

Jutta tycker att det är intressant att skilja industrialiseringsvägen/databasvägen och den andra vägen och säger något jag inte uppfattar riktigt. Jutta tror att det finns två vägar man kan se som samsas i Wikipedia. Åhöraren berättar om världen i småskrifter i Uppsala, ett projekt med småskrifter. Tanken var att skapa en liten skrift per populärt ämne som skulle spridas i massupplaga, men det har lagts ner länge sen. Jutta tycker att det låter fantastiskt kul. Axel bryter eftersom vi håller på att dra över schemat, och folk applåderar igen när Jutta får presentkort på Wikipedia Press.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »