Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Inlägg märkta ‘brevhemlighet’

Inläggsserien Demokratins slutliga seger, mitt försök till odyssé över 2000-talets första årtionde ur ett piratpolitiskt perspektiv – skildrat utifrån en fiktiv men möjlig framtid, år 2050, då världen blivit friare, mer medmänsklig och demokratisk – går nu vidare, med sin andra del (efter att ha tillbringat dagen med betydligt mer praktiskt orienterat bloggande). Här lämnar jag det stora landet i väst och rör mig över Atlantens vindlande vidder, fram till den stat vi så ofta kritiserat men söker förändra: Sverige.

Demokratins slutliga seger

Tillbaka till ursprunget... Den store Cicero, talekonstens kanske främste mästare, håller ett tal i antikens Rom.

Cicero håller ett tal i antikens Rom.

Alla delar utgör (i mina påhittade förutsättningar) tillsammans ett enda tal. Det är uppdelat för att passa bloggformatet. Takten är planerad till 1 inlägg per dag (även om det kanske inte kommer fungera varje dag).

Del 2.

Förluster på hemmaplan.

Demonstration mot FRA. Foto: Christian Engström.

Demonstration mot FRA. Foto: Christian Engström.

USA gick alltså åt fel håll. Men vad gjorde då Sverige? Vi måste nu först och främst ha i åtanke att Sverige var ett helt annat land än idag. Statschefen var ännu inte vald, för att ta ett talande exempel. Och Sveriges oberoende gentemot omvärlden – varje väststats oberoende gentemot omvärlden – var, vår beryktade neutralitet och alliansfrihet till trots, inte särskilt stort. I princip var Sverige självständigt. I praktiken lydde regeringar av såväl röd som blå kulör USA:s direktiv – ibland uttalat från landet i väst, oftast mer implicerat. Gjorde USA något nytt följde Sverige ofta efter.

Detta är visserligen en sanning med modifikation. Såväl vad gällde dödsstraff, synen på HBTQ-människor rättigheter och asylpolitik som inom en rad andra för vårt vidkommande – för de mänskliga rättigheternas utvecklings vidkommande – ytterst viktiga frågor hade Sverige sedan länge vandrat en helt annan väg än den västra. Men det tycktes som att Sverige, just under det tredje milleniets så fasansfyllda och samtidigt förväntansfyllda inledning, ändrade färdriktning och började härma USA allt mer. Vägarna var på väg att korsas.

Det första riktigt stora och riktigt dåliga politiska beslutet som inspirerats av USA i dess deklamerade ”krig mot terrorismen” var FRA-lagen. All elektronisk kommunikation som gick i kabel förbi Sveriges gränser – som om dessa gränser spelade någon större roll i Internets, migrationens och globaliseringens alltmer gränslösa verklighet – skulle kopieras och överföras till staten, för att Försvarets Radioanstalt skulle söka efter terrorism. Här skedde ett oacceptabelt intrång. Givetvis skulle ingen kader av myndighetsanställda byråkrater i världen kunde läsa och avlyssna alla samtal och mejl. Men oavsett hur utgallringsprocessen såg ut spelade det ingen roll – brottet mot den personliga integriteten begicks så fort kommunikationen kopierades till staten; vad som sedan hände med den var sekundärt.

Samhället reagerade. Kraftigt. En allians av aldrig, varken förr eller senare, skådat slag formerades i opposition till Alliansen, som regeringen på den tiden kallade sig. Svenska kyrkan som nyss förlorat sin statliga status, ärkefienderna MUF och Ung vänster, gammelmedia i form av Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, diverse nätgrupperingar av enskilda bloggare från hela det politiska landskapet – som visserligen inte var lika diversifierat då som det är nu, och så, naturligtvis, vi själva, Piratpartiet, ingick alla ett enastående samarbete. Målet som förenade dessa i teorin oförenliga viljor var privatlivets helgd.

Detta skulle i statstelevisionen komma att kallas en av de största sakpolitiska frågorna i modern tid vad kritikens omfattning. Men regeringen lyssnade inte. De brydde sig inte om folkets åsikter. Denna kränkning av en av de människans grundläggande rättigheter, detta brott mot såväl Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, kunde inte ens en av de största opinionerna på flera decennier i vårt land stoppa. Regeringen var obönhörlig.

”Alla tjänar på om debatten lägger sig”, sa självaste statsministern i media då FRA-lagen röstats igenom.

Och tyvärr la sig debatten. Folk glömde. När regeringen något år senare kom med förslag på förmenta ”förbättringar” av den integritetsvidriga lagstiftningen var det inte i egentlig mening tal om några väsentliga förbättringar. Det var fortfarande så att alla elektronisk kommunikation som passerade gränserna kopierades till staten. Eller ja, man satte upp en gräns: staten fick bara övervaka en ”signalbärare” åt gången. Det innebar att det var staten bara fick övervaka upp till 1,5 miljoner hushåll åt gången. Hälften av alla Internetuppkopplade hushåll vid denna tidpunkt. Inom denna gräns kopierades hursomhelst all kommunikation till staten. Däri bestod intrånget; och intrånget bestod även efter ”förbättringarna”.

Om FRA-lagens ursprungliga övervakning var att likna vid en ful gris och den optimala lagstiftningen kring FRA kunde liknas vid en vacker människa, var dessa ”förbättringar” som att måla läppstift på grisen. Den påminner visserligen obetydligt mer om en vacker människa – men det spelar liksom ingen roll så länge det fortfarande är en gris.

Att förklara allt detta med kommunikationskopiering och signalbärare visade sig dock bli ett pedagogiskt dilemma av rang. Inte minst som regeringen envist vägrade kalla övervakningen för övervakning; istället kallades den på nyspråksvis ”signalspaning i kabel”. Vi som kritiserade lagstiftningen fick börja diskutera teknikaliteter, bokstavligt talat, och språkliga definitioner. Just där – just precis där – rann oppositionen ut i sanden. När regeringen väl fått debatten att handla om svåra tekniska begrepps exakta betydelse stängde folk av. Ganska bokstavligt, om det var TV-sända diskussioner. Och den så mångomfattande kritiken minskade rejält.

Elefanten i rummet då? Hur kunde egentligen riksdagen gå med på detta? Idag känns det väl för er sjukt ungefär på samma sätt som vi på nollnolltalet kände för de tvångssteriliseringar staten utförde under 1900-talet, som enligt officiell historieskrivning slutat på 70-talet men i praktiken fortsatt in i vår dåvarande tid. Med skillnaden att övervakningen faktiskt inte fortsatt, inte sedan FRA lades ned 1 januari 2015. Hur kunde då massövervakningen ske, med officiellt stöd av Sveriges folkvalda?

Ja… Riksdagsledamöterna kom inte från odemokratiska partier. De sa sig alla stå upp för mänskliga rättigheter. Nog visste de väl vad övervakning använts till historiskt. Och säkerligen hade de koll på de internationella deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter Sverige genomgått. Nej, det var inte där skon klämde. Skon klämde vid tekniken. Internet. Mobiltelefoni. Det var saker riksdagsledamöterna visserligen oftast använde, men sällan på samma sätt som oss, dåtidens unga. De insåg helt enkelt inte att den lagstiftning de röstade ja till motsvarade mikrofoner under caféborden och uppsprättning av kuvert på postkontoren på 60- och 70-talen, då de själva var unga. Riksdagen var till stora delar oförmögen att förstå vidden av sina beslut.

Men som sagt, svårt att förstå hade också allmänheten, så snart det blev teknik och lingvistik av alltihopa. Tyvärr kom inte bara opinionen av sig – även mediernas historieskrivning anpassade sig efter regeringens lögner om påstådda integritetsförbättringar. Och vad folket anbelangade verkade de flesta sorgligt nog glömt debatten vid nästa riksdagsval 2010, då de hade chansen att avskeda de riksdagsledamöter och indirekt ministrar som drivit igenom denna i Sverige aldrig tidigare skådade massövervakning. Inte ens då uppgifter om direkta lagbrott begångna av FRA kom ut upprördes fler än de allra mest insatta kritikerna.

Brevhemligheten hade rivits upp. Källskyddet var åsidosatt. Allt kändes mycket tungt.

Skriv gärna på hos Avaaz mot FRA:s uppföljare (lite grann, fast inte lika illa). Så återkommer jag imorgon med fortsättningen på talet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, pirat, , , , Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Det var en gång en myndighet. Myndigheten låg i landet Sverige, ett land där tilltron till staten var mycket hög. Kanske för att staten var en av världens äldsta demokratier, i begreppets vanliga mening. Kanske för att respekten för de mänskliga rättigheterna generellt var mycket hög. Myndigheten gick under namnet Försvarets Radioanstalt, FRA. Dess uppgift var att skydda landet Sverige mot yttre hot.

Detta var inte alls en märklig uppgift för en myndighet att ha, när ett betydligt större land i öst – som inte alls var en demokrati och som hade minimal respekt för de mänskliga rättigheterna – låg i landets absoluta närhet. Att ha en aggressiv diktatur som granne gör onekligen att behovet av skydd för det egna landet är ganska stort. Och FRA lyssnade på signaler i etern, en publik kommunikationskanal som var ungefär lika öppen som en anslagstavla. Inget märkligt.

Men sedan hände något. Landet i öst gick under. Hotbilden förändrades så gott som över en natt. Vad skulle myndigheten göra? Jo, myndigheten började småningom lyssna även på kommunikation som gick i kabel. Kommunikation som var privat. Kommunikation som var medborgarnas, inte främmande makts. Kommunikation som myndigheten bröt mot lagen för att lyssna på.

Den myndighet som tidigare försvarat demokratin blev nu dess fiende.

Hur reagerade då politikerna på detta, när det framkom? Beordrade man omedelbar nedläggning av den myndighet som brutit mot lagen, kanske till och med mot grundlagen? Krävde man åtminstone en opartisk undersökning för att ta reda på vad som egentligen försiggått på myndighetens lokaler på Lovön? Inledde man, i alla fall, något slags procedur för att ställa de ansvariga inför rätta?

Nej. Istället skrev man om lagarna, så att myndigheten skulle kunna fortsätta den verksamhet de tidigare bedrivit olagligen – men nu med stöd i lag och hos politiker. (Naturligtvis sa man inte att man legaliserade myndighetens tidigare kriminella verksamhet; man sade, på nyspråk, att det var en reglering.) Att den nya lagstiftningen – FRA-lagen, som den kom att kallas – antagligen bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och därmed landets grundlag, ansågs inte särskilt viktigt. Den interna kritiken tystades med helt meningslösa ”integritetsåtgärder”; lagstiftningen innebär fortfarande i praktiken detsamma som om Postens brev skulle sprättas upp, scannas in och genomsökas efter terrorhot. Och den interna kritiken tystades även med mobbning från allra högsta ort, något Sveriges Television tog upp i Agenda:

Åren gick. Kritiken tystnade inte, men statsministerns i statstelevisionen yttrade åsikt att ”Alla tjänar på om debatten lägger sig.” blev ett slags ledord för lagstiftningen förespråkare. Och media, de fick annat att intressera sig för. Som Juholt. Och befogenheterna skulle så utökas ytterligare – något FRA-lagens förespråkare lovat aldrig någonsin skulle hända. ”Vad var det vi sa?” var något självklart för lagens kritiker att påstå. Inte för att någon brydde sig; nu var även Socialdemokraterna med på uppgörelsen. Detta svek upprörde många, men återigen: med både regeringen och Sossarna med på noterna var det svårt att få igenom protester. Och media hade, som tidigare, annat för sig.

Och nu, idag, framkommer nya uppgifter i denna soppa. FRA har, trots de vidgade befogenheter de fått, återigen brutit mot lagen, konstaterar granskningsorganet Siun. Jaha, liksom. Suck. Vad gör man åt detta? Var finns kritiken från de av lagens förespråkare som trots allt pekade på de så kallade ”integritetsförbättringar” (som redan från början inte alls var tillräckliga) som skäl för att rösta igenom FRA-lagen, nu när FRA struntat i dessa ”integritetsförbättringar”? Var finns kritiken från justitieministern, när en myndighet bryter mot lagen, särskilt i såpass känsliga frågor  som denna, som rör medborgarnas rättigheter? Var finns kritiken från den fria pressen, denna den tredje statsmakten som ska försvara rättsstatens grundläggande värden?

Ingenstans. Man är mer upptagen med Juholt. Som om enstaka faktafel vore någonting mot systematiska övergrepp på mänskliga rättigheter. Som om en riksdagsledamots eventuella oförmåga att fylla i blanketter rätt vore någonting jämfört med en myndighets uppenbara oförmåga att följa gällande lagstiftning. Som om opinionsmätningar och förtroendesiffror vore någonting jämförbart med partipiskans lag och debattystnadens mästare.

Nu får det vara ett slut på detta. Media får prioritera vad de vill – det är bara lite synd att de inte tar sitt uppdrag som demokratins försvarare på allvar – men om media inte belyser maktmissbruket och de antidemokratiska tendenserna, då får vi göra det. Vi, enskilda medborgare. Det är från oss makten ska utgå. Det är hos oss besluten ska förankras.

Försvarets Radioanstalt har alltför länge tillåtits bedriva sin kriminella verksamhet. Försvarets Radioanstalt har begått brott mot mänskliga rättigheter, med politikernas goda minne. Försvarets Radioanstalt har förlorat allt det förtroende som myndigheten någonsin haft. 

Detta är en skandal för Sverige som rättsstat, demokrati och försvarare av mänskliga rättigheter. Lägg ner Försvarets Radioanstalt!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, pirat, , , , Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Imorgon är den stora dagen, den som vi alla väntat , äntligen här. Sveriges befolkning över 18 år får möjlighet att påverka hur Sverige ska se ut de närmsta fyra åren. De två blocken gör en stor sak av skillnader sinsemellan – som naturligtvis existerar, men inte är av så avgörande betydelse som en kan få intrycket av (båda statsministerkandidaterna är överens om skattefinansierad hög välfärd). Men trots detta pratar de flesta etablerade politikerna och media på om äldreomsorg, skolan och vården som om skillnaderna i frågorna var avgrundsdjupa och påverkade hela samhället stort. De frågor de inte pratar på om är de frågor de har dålig förståelse för, där de är än mer överens.

De medborgerliga rättigheterna. Frågorna som fick Piratpartiet in i EU-parlamentet förra året med god marginal, som fick statsvetare att tala om en ny ”klassisk medborgarrörelse”, som för två år sedan fick hela Sveriges politiska debatt att skakas om av FRA-lagen. Vad hände? Inget särskilt har hänt. FRA-lagen är fortfarande implementerad, med den massövervakning det innebär (som att ge Posten i uppdrag att sprätta upp och scanna alla brev de handhar). IPRED är fortfarande i kraft, med den rättsosäkra ordning det infört (som ger skivbolagen i vissa fall mer befogenheter än polisen). The Pirate Bay är fortfarande fällda av en väldigt rättssäkert tveksam domare (målet ska tas upp i hovrätten om någon vecka – efter valet, passande nog).

Alliansen har visat sig fullkomligt odugliga i dessa frågor; det var dem som införde FRA-lagen och Ipred, och de är överens om att införa Datalagringsdirektivet vid valseger. Vidare vill de behålla Beatrice Ask som justitieminister, den svenska justitieminister de senaste decennierna som antagligen haft sämst koll på grundläggande rättsprinciper (det som en justitieministers huvudarbete egentligen borde vara), och mobbaren (eller åtminstone mobbarlika) Fredrik Reinfeldt som statsminister.

Men inte heller de rödgröna är att lita på i medborgarrättsfrågor. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är bra, det förnekar jag inte; problemet är att de inte kommer fälla Socialdemokraterna. Och Socialdemokraterna är inte bra. Den viktigaste anledningen är deras förslag till justitieminister: Tomas Bodström. Bodström är enligt min uppfattning visserligen bättre än Ask, men han är  inte bra för det: enligt egen utsago var han själv avgörande i genomdrivandet av Datalagringsdirektivet i EU, som S nu vill införa i Sverige. Datalagringsdirektivet innebär att data om vem du ringer när från vilken plats ska lagras, liksom liknande metadata om SMS och e-mail. V och MP säger sig vara emot, men de har velat i frågan.

Vidare vill de rödgröna inte ta någon tydligt ställning i FRA-frågan. I sin gemensamma valplattform skriver de att FRA-lagen ska rivas upp och frågan utredas för att en ny lagstiftning senare ska införas, men inte med ett ord säger de hur lagstiftningen ska se ut. På sin webbplats resonerar Socialdemokraterna som om det vore möjligt att ha integritetssäker ”signalspaning i kabel” – det är omöjligt, då signalspaning i kabel per definition innebär att all elektronisk kommunikation som passerar landets gränser kopieras och skickas till staten för analys. Vad som sedan händer med informationen är  sekundärt; hur mycket FRA än filtrerar, är det denna först kopiering av våra privata e-mail, telfonsamtal och sms som är den stora privatlivskränkningen.

Det är absolut inte okej att staten övervakar mängder av oskyldigas privata kommunikation. Övervakning är enbart okej då brottsmisstanke i varje enskilt fall finns; annars är den godtycklig, och kränker därmed den mänskliga rättigheten till ett privatliv skyddat från godtyckligt ingripande. Bara ett större svenskt parti tar idag denna mänskliga rättighet på sådant allvar att den – tillsammans med övriga medborgerliga rättigheter – prioriteras över alla andra frågor inom politiken.

Rösta på Piratpartiet. Rösta för medborgarrätt. (Och nej, det är inte att kasta bort rösten. Hittar du ingen piratvalsedel? Ta en blank och skriv Piratpartiet på.)

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Dagens Nyheter skriver om en skola, Harriton High School, i USA som har delat ut datorer till eleverna, som sedan upptäckt att skolan installerat hemliga webbkameror på dem. Flera av eleverna och deras föräldrar har blivit upprörda, och tar nu saken till domstol. Medan vad skolan gjort förstås är klandervärt, gäller detta på sin höjd vad några hundra elever gör när deras datorer är påslagna. Om övervakningsfunktionen varit påslagen är ingreppet i den personliga integriteten mycket allvarligt, och kränker till och med en mänsklig rättighet, då det är en mänsklig rättighet (artikel 12 i FN:s deklaration) att slippa godtyckliga intrång i privatlivet.

Men, tyvärr, finns det ett betydligt allvarligare och mer omfattande privatlivsingrepp som pågår just i detta nu, som drabbar de största delen av Sveriges befolkning. Detta ingrepp skriver DN inte mycket om, utan tidningen förefaller istället ha gått på lögnerna om att det inte hotar integriteten. Jag talar om FRA-lagen, massavlyssningsproblemet som drevs igenom att Fredrik Reinfeldt (som ursäktats med att det skulle ha införts ”skyddsåtgärder” som en ”domstol” och att kommunikationen ”filtreras” innan den ges till FRA och därmed inte skulle innebära massavlyssning). Mina två huvudpoänger om FRA:

1. Staten har redan tillgång till kommunikationen. Det är sant att vissa hinder finns när den överförs till FRA, men innan den överförs till FRA, har staten (SIUN) tillgång till det helt ofiltrerat. Inget har tagits bort, utan all kommunikation som passerar gränserna finns tillgängligt för staten. Denna tillgång innebär i sig massavlyssning; just FRA behöver inte ha tillgång för att det ska vara dåligt, det räcker med att staten har det.

2. ”Signalspaning i kabel” är bara ett vackert sätt att säga massavlyssning av medborgarnas privata kommunikation på. Att signalspana i kabel innebär nämligen att ta del av all trafik i kablarna, och om all trafik i kablarna tas del av, drabbas förstås mängder av oskyldiga av övervakningen.

3. ”Domstolen” är ingen domstol. Domstolen är ingen riktig domstol, utan en institution som saknar de allra flesta av en riktig domstols rättssäkerhetsgarantier.

För vidare information om FRA-lagen, argument mot den samt svar på vanliga motargument mot argument mot den (såsom ”Det viktigaste är ju att rädda liv!” – det gör FRA-lagen inte – och ”Den som har rent mjöl i påsen har inget att oroa sig för” – det har de visst, då privatlivet skyddat från godtyckliga ingripanden är en mänsklig rättighet och FRA-lagen kan leda till ett sluttande plan), se min insändare om den. Och om du håller med mig om att statens första prioritet är att inte själv kränka mänskliga och medborgerliga rättigheter (såsom rätten till ett privatliv skyddat från godtyckligt ingripande, yttrandefriheten och rättssäkerheten), rösta i höst på Piratpartiet; inget riksdagsparti är att lita på i dessa frågor.

Datorn på bilden har inget med inlägget att göra.

Datorn på bilden har inget med inlägget att göra.

Datorn på bilden har inget med inlägget att göra. Foto: Liftarn, Public Domain.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, webbkamera, webbkameror, dator, datorer, skola, skolan, Harriton High School, pirat, , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Idag har SvD en artikel om FRA-lagen samt en grafik som uppges visa hur FRA får tillgång till kommunikationen som övervakas. Men grafiken är felaktig, eller åtminstone grovt missvisande. Först listar jag mina tre huvudpoänger, och sedan en längre insändarlik text (där jag bland annat bemöter ”rent mjöl i påsen”-argumentet och ger en mer detaljerad förklaring till varför FRA-lagen innebär massavlyssning och kränker mänskliga rättigheter).

1. Staten har redan tillgång till kommunikationen. Det är sant att vissa hinder finns när den överförs till FRA, men innan den överförs till FRA, har staten (SIUN) tillgång till det helt ofiltrerat. Inget har tagits bort, utan all kommunikation som passerar gränserna finns tillgängligt för staten. Denna tillgång innebär i sig massavlyssning; just FRA behöver inte ha tillgång för att det ska vara dåligt, det räcker med att staten har det.

2. ”Signalspaning i kabel” är bara ett vackert sätt att säga massavlyssning av medborgarnas privata kommunikation på.

3. ”Domstolen” är ingen domstol. Domstolen är ingen riktig domstol, utan en institution som saknar de allra flesta av en riktig domstols rättssäkerhetsgarantier.

Så, nu till min huvudtext:

För några månader sedan röstade riksdagen (ledda av Moderaterna) igenom en ny lagstiftning vad gäller övervakning av svenska folket: FRA-lagen. Denna lagstiftning innebär att all elektronisk kommunikation som passerar landets gränser – det vill säga den mesta elektroniska kommunikationen – automatiskt och utan urskiljning överförs till svenska staten. Staten bereder sig alltså tillgång till även vår allra mest privata kommunikation, oavsett våra invändningar. Affärshemligheter, ekonomiska uppgifter, politiska, filosofiska och religiösa uppfattningar, fritidsintressen, kärlekssamtal, rubbet, överförs till staten. Ingen pardon ges.

Detta är ingen väl dold hemlighet. Det står rakt upp och ner i den proposition riksdagens beslut grundar sig på. Tyvärr önskar lagens försvarare inte alls tala klarspråk i denna fråga. De har sådana problem att försvara denna massavlyssning att de hellre än att ens försöka, låtsas om att den inte alls är massavlyssning. De hävdar att de har byggt in massor av fina försvarsmekanismer i lagstiftningen, att människor övervakas enbart efter rättssäkra beslut i domstol. Detta är inget annat än lögn. Det är i och för sig sant att de inrättat en instution bestående av en enda person, som de sedan låtsas vara ”domstol” (märk väl att institutionen saknar så gott som alla rättssäkerhetsgarantier en riktig domstol har), som måste ”godkänna” (i praktiken bara stämpla ”okej” på några papper) avlyssning av ett visst så kallat trafikstråk innan FRA får avlyssna det.

För det första: domstolen är inte alls någon domstol. För det andra: ett ”trafikstråk” innebär inte en enskild individ, utan kan vara ett par hundratusen (!) hushåll. För det tredje, och viktigaste: staten har redan innan FRA får tillgång till kommunikationen tillgång till den. Så fort kablarna kopplas in (vilket alltså inte alls föregås av något ”domstolsbeslut” eller annat, utan inträffade redan 1 december förra året då lagen trädde i kraft) kränkes miljontals oskyldigas privatliv, och brottet mot mänskliga rättigheter är skett. Vad som händer efter att staten fått tillgång till den privata kommunikationen är sekundärt; huruvida den skickas till FRA, USA:s regering eller Rosenbad spelar ingen roll, utan det relevanta är att kablarna faktiskt kopplats in, och staten därmed redan fått tillgång till vår privata kommunikation, och därmed redan kränkt våra mänskliga rättigheter. Huruvida FRA-anställda byråkrater eller ej läser och avlyssnar vår kommunikation spelar ingen roll; det som spelar roll är att staten fått tillgång till den.

När jag ovan nämner brott mot mänskliga rättigheter, överdriver jag inte. Artikel 12 i FN:s deklaration över mänskliga rättigheter lyder: ”Ingen må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens, ej heller angrepp på heder och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp.” FRA-lagen innebär flera miljoner inskränkningar i den mänskliga rättigheten att slippa godtyckliga ingripanden i sitt privatliv. Även Europakonventionen har en liknande formulering, som gör att FRA-lagen även bryter mot Europakonventionen. Det är väldigt allvarligt, då Europakonventionen är en del av svensk grundlag, och riksdagen alltså bröt mot grundlagen i och med införandet av FRA-lagen.

Många förespråkare av massavlyssningen hävdar att den som har rent mjöl i påsen intet har att dölja, och intet har att frukta från FRA-lagen. Detta är ett uselt argument (det skulle lika gärna kunna användas för dödsstraffet; ”Varför kämpar du mot dödsstraffet? Är du själv brottsling, va? Har du något att dölja?”) som helt och hållet ignorerar det faktum att den mänskliga rättigheten till ett privatliv skyddat från godtyckligt ingripande har ett egenvärde. Människan har helt enkelt ett grundläggande behov av privatliv, ett behov som enklast visar sig genom det faktum att de allra flesta låser dörren om sig när de besöker toaletten; det betyder inte alls att de ägnar sig åt något brottsligt.

”Men jaha, och?” kanske några fortfarande tänker. ”Och att en mänsklig rättighet och grundlagen kränks? Vad är problemet med det? Det viktigaste är väl att rädda liv?” Resonemanget är felaktigt dels av det faktum att FRA-lagen inte lär rädda några liv (mer om det senare), och dels för att när väl en mänsklig rättighet kränks i säkerhetens namn, när väl grundlagen ignorerats en gång för att möjligtvis uppnå litet temporär säkerhet, kan det ske igen, och igen, och igen. Till sist riskerar vi att stå i en extremt säker diktatur med noll respekt för mänskliga rättigheter; en diktatur som inte bryr sig om fundamentala rättigheter i kampen för trygghet vore trots allt det säkraste samhället vi skulle kunna leva i. Men vill vi verkligen leva i ett sådant samhälle?

Vidare lär inga terrorister eller andra yttre hot alls fångas av FRA-lagen. För det första av den enkla anledningen att Sverige har väldigt hög säkerhet idag; ingen har dött till följd av terrorism på årtionden (om någonsin), och även generellt i Europa och USA torde sjukdomar eller trafikolyckor döda betydligt fler människor än terrorismen (och om vi bara vill rädda så många liv som möjligt är det smartaste att istället för att som nu ge några hundra miljoner extra till FRA skänka dem i bistånd till fattiga utvecklingsländer; betydligt fler liv skulle räddas). För det andra kan terrorister kryptera (dölja på teknisk väg) sin kommunikation väldigt effektivt; idag finns så pass effektiva krypteringsmetoder att inte ens FRA:s superdator i praktiken rår på dem. (Om en terrorist mot förmodan inte skulle kryptera sin kommunikation, skulle den terroristen antagligen ändå inte vara kapabel att genomföra ett terrorattentat; krypteringen lär vara den enklaste delen av terrorismen.) Detta gör att de enda som faktiskt har brevhemlighet i Sverige, antagligen är just dem som det faktiskt vore okej att inskränka privatlivet för. För det tredje får staten enbart tillgång till den kommunikation som passerar Sveriges gränser, och varför i all fridens namn skulle terrorister vara så dumma att de kontaktade någon i Sverige innan de utförde ett attentat här?

FRA-lagen kränker mänskliga rättigheter för miljontals oskyldiga, lär inte höja säkerheten alls och är på det hela taget ett extremt ineffektivt sätt att rädda människors liv att lägga skattepengar på. Det är dags att riva upp detta misslyckande till lagstiftning. Tyvärr är dagens riksdag inte särskilt benägen och göra det, och (S) har sagt sig vilja ha någon form av ”signalspaning i kabel” (vilket alltid innebär massavlyssning); (MP) och (V) verkar i och för bry sig betydligt mer om medborgarrätt än dess samarbetspartner, men vi kan inte vara säkra på att de inte skulle offra medborgarnas privatliv för att regera med sossarna. Den enda möjligheten för en väljare som genuint bryr sig om mänskliga rättigheter i höst som återstår är att rösta på Piratpartiet. Rösta på Piratpartiet, och riksdagen kommer befolkas av människor som faktiskt skyddar sina medborgare, som inte inskränker deras rättigheter. Rösta på Piratpartiet. Rösta för mänskliga rättigheter.

Uppdatering: helt förvånat upptäcker jag att jag är nominerad till det lilla bloggpriset. Rösta om ni vill, på mig eller någon annan.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Ett litet barn åkte av ett misstag iväg på ett bagageband på en flygplats i Danmark. Barnet passerade en scanner och en röntgenapparat, den utrustning (rätta mig om jag har fel) som är till för att bland annat upptäcka föremål som hotar säkerheten. Vad hände? Upptäcktes barnet (något som borde vara en hel del enklare än att hitta exempelvis sprängmedel terrorister avsiktligt lagt ned energi och tankeverksamhet på att gömma på)? Nej. Barnet upptäcktes inte. Istället sorterades det som ”underligt bagage” och skickades iväg till en avdelning på flygplatsen för okänt gods. Tack och lov hittades barnet av en anställd på flygplatsen, och barnet kom, fysiskt oskatt, tillbaka till sin förälder. Flygplatsens presschef sade att barnet hade ”väldigt tur”, enligt SvD (även GP och KvP har tagit upp händelsen).

Slutet gott i denna historia. Men ärligt talat: om säkerhetsutrustningen och/eller -personalen är så inkompetent att den inte kan upptäcka en treårig människa där det enbart ska finnas bagage, och flygplatsens presschef anser det vara ”väldig tur” att barnet kom till rätta, hur bra kan den fungera mot terrorister? Och dessutom: oavsett hur bra utrustningen skulle vara, vad hindrar en terrorist från att spränga en bomb i kön till säkerhetskontrollen (terrorister har inte något särskilt emot just flygplan vad jag vet; de har något emot mänskliga rättigheter)? Det är lite intressant hur många av dagens etablerade politiker (från Alliansen och S) svarar på terrorismen genom att försöka stoppa den genom att inskränka grundläggande mänskliga rättigheter och montera ned det fria och öppna samhälle terroristerna angriper (exempel på detta är FRA-lagen, som river upp brevhemligheten och innebär godtyckligt ingripande i folks privatliv vilket kränker både FN:s deklaration över mänskliga rättigheter, Europakonventionen och därmed Sveriges grundlag, samt naturligtvis USA:s tortyr av misstänkta terrorister i Guantanamo)

Detta är delvis ett test av Anna Trobergs idé (som kopierades från bl.a. Rick Falkvinge) om notiser på bloggar.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , , , , , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Via Rick Falkvinge hittar jag Peter Sundes inlägg om hur en (eller snarare Internetoperatörer) relativt enkelt kan kringgå FRA-lagen (en idé Intensifier spunnit vidare på på ett säkerligen väldigt kunnigt sätt, då jag inte förstår en del av inlägget), och Andreas Ekströms inlägg om varför det enligt hans uppfattning är odemokratiskt (att kringgå FRA-lagen, skapa teknik som möjliggör kringgång av FRA-lagen och uppmaning till kringgång av FRA-lagen, om jag förstått Ekström rätt). Ekström har en intressant blogg, och trots att han förespråkar upphovsrätt (det vill säga, i högre utrsträckning än pirater), tycker jag att hans inlägg oftast är ganska förnuftiga och sansade; sällan blir jag särskilt upprörd av dem, och sällan är min åsikt rakt motsatt den Ekström presenterar.

Idag var dock en av de få tillfällen jag faktiskt upprördes en del av något jag läste på Andreas Ekströms blogg. Inlägget om varför Sundes initiativ inte är demokratiskt är helt uppåt väggarna fel, vilket inses efter bara någon minuts eftertanke. För att framföra min åsikt beslöt jag att publicera en kommentar, men när jag skrev den märkte jag att den blev ganska gedigen – gedigen not att skapa ett blogginlägg av. Kommentaren har jag publicerat i kommentarsfältet, men för att den inte ska dränkas i avdelningen för kommentarer till inlägget på Ekströms blogg, och av den enkla anledning att jag inte bloggat på någon vecka, publicerar jag min kommentar (som ännu inte godkänts av Ekström) här också.

1) Det är inget lagbrott att undvika statens övervakning; FRA-lagen säger inte att utveckling av teknologi som kan gå runt den är kriminell, eller ens användning av sådan teknologi. Däremot kan det nog klassas som “civil olydnad”, men fullt laglig och moraliskt acceptabel sådan.

2) FRA-lagen bryter mot grundlagen (Europakonventionen, som är en del av grundlagen, om inte annat). Parlamentatet har alltså stiftat en lag en lag den inte får stifta. Således är inte lagen demokratiskt stiftad.

3) Majoriteten av folket vill ha brevhemlighet. Majoritetens åsikt är viktigare än parlamentets när en bedömer om något är demokratiskt eller ej.

4) Deltagarna i parlamentet gick inte till val på att uppriva brevhemligheten. De gick sedan mot vad de tidigare sagt och införde FRA-lagen, vilket om något var odemokratiskt. Att avvärja detta odemokratiska beslut är knappast odemokratiskt.

5) Alldeles oavsett ovanstående: Det finns en gräns för demokrati. Om 80 procent av folket röstade fram ett parti som införde massmord av en viss folkgrupp, och folket i stort stödde detta massmord, skulle du tycka det var “odemokratiskt” att medborgarna som tillhörde folkgruppen gömde sig för staten?

En behöver inte hålla med alla fem anledningar ovan; det räcker med att hålla med en, för att inse att vad Sunde gör snarare är högst demokratiskt än odemokratiskt. Skivad lime har också listat några anledningar att Ekströms resonemang är felaktigt; trots att våra listor delvis överlappar (smarta hjärnor tänka lika ;-)) och jag inte håller med om delar av blogginlägget (såsom att det inte är odemokratiskt på något vis att bryta mot demokratiskt framtagna lagar). Det är aldrig konstruktivt att kalla någon idiot, oavsett hur korrekt tillmälet skulle vara (vilket det i detta fall inte är); trots det vill jag även länka till afekh, för bortom ”idiot”-sägandet finns förnuft. Om du själv har fler anledningar, fyll gärna på i kommentarsfältet!

Odemokratisk snö?

Odemokratisk snö?

Är snön odemokratisk, Ekström?

Foto: almost witty, CC-BY-NC-SA 2.0

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , , , , , , ,


E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

I en artikel i DN uppges idag att en av de viktigaste nya lagarna innebär ”Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning”. Citerar:

Den omtalade lagen om signalspaning ändras. Den enskildas integritet ska stärkas bland annat genom att endast regeringen, Regeringskansliet och Försvarsmakten får inrikta signalspaningen (inte SÄPO, vilket de kritiserat).

Detta är fel av DN – åtminstone innebär det inte alls så stort steg för integriteten som en skulle kunna tro. Faktum är att svenska staten sedan FRA-lagen trädde i kraft söker igenom samtlig elektronisk kommunikation som passerar Sveriges gränser (vilket den mesta av den elektroniska kommunikationen gör). Det är sant att den ändring som röstades igenom för några veckor sedan innebar en viss förändring – men den förändrade inte detta, att staten får tillgång till kablarna med all vår elektroniska kommunikation som passerar gränserna. Den elektroniska kommunikationen söks igenom, och därmed rivs brevhemligheten upp, då staten mot ens vilja läser ens privata kommunikation. Vad som sedan händer med trafiken spelar ingen större roll – om några väljs ut och läses manuellt ‘r det oviktigt för principen, för principen bryts så fort staten söker igenom alla e-mail som passerar gränserna. Och det där med ”domstol”… även innan ”domstolen” sagt sitt har staten tillgång till kablarna (och därmed har brevhemligheten redan kränkts), och domstolen är egentligen inte alls någon domstol, då den saknar de flesta drag som utmärker en rättssäker domstol.

FRA-lagen innebär massavlyssning, upprivande av brevhemligheten och hundratusentals godtyckliga ingripanden i privatlivet, och kränker därmed FN:s deklaration över mänskliga rättigheter. De enda som på allvar bryr sig om mänskliga rättigheter idag förefaller vara Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Piratpartiet (Allianspartierna var ju med och röstade igenom FRA-lagen, och Socialdemokraterna verkar vilja ha någon form av ”signalspaning i kabel” – det vill säga massavlyssning – trots att de säger sig förespråka integritet). Rösta på någon av dem i valet i höst, och då (V) och (MP) nog skulle kunna kompromissa med (S) för att få sitta i regering, rösta på Piratpartiet.

För en kanske bättre förklaring av hur DN har fel, läs Rick Falkvinges inlägg om dimridåer. Och har ni några frågor eller invändningar mot mitt inlägg, kommentera.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Från och med den första december 2009 är Sverige en övervakad nation med uppriven brevhemlighet – det är då som FRA får tillgång till en stor del av vår Internet- och mobiltrafik.

Detta kommer att få ett antal konsekvenser. De mest påtagliga är att flera grundläggande rättigheter i praktiken kommer att sättas ur spel. En självklarhet som brevhemligheten kommer efter den första december 2009 inte att existera på Internet. Även andra grundlagsskyddade rättigheter som källskyddet är starkt hotat. Många organisationer har skarpt protesterat mot FRA-lagen, däribland Journalistförbundet och Advokatsamfundet. En majoritet av det svenska folket är emot tillåtande av den avlyssning FRA-lagen medger.

Flera juridiska experter uttrycker dessutom stor tveksamhet till om FRA-lagen är förenlig med Europakonventionen, det vill säga den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna. Sverige har förbundit sig att följa den konventionen och rimligtvis bör lagen alltså prövas i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Telia ansvarar idag för en majoritet av den trafik som FRA kommer att vilja avlyssna. Därför uppmanar vi Telia: ta FRA-lagen till domstol.

Telia har en chans att vinna goodwill genom att stå upp för demokratiska principer och mänskliga rättigheter.

Detta är ett öppet och gemensamt blogginlägg – kopiera, förbättra och publicera på din blogg. Kopierat och remixat från Olofs blogg. Kontakta gärna Telia-personer också, för att övertyga dem (se länken för tips). Anna Troberg, Polisstaten, XOR och Vänsterteknik uppmanas särskilt sprida vidare texten.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Jag har inte bloggat på en och en halv vecka. Anledningen stavas, förenklat, FRA. När FRA-lagen gick igenom – när det uppenbarades att Sveriges grundlag, Europakonventionen och FN:s deklaration över mänskliga rättigheter bara är tomma ord på papper i lagstiftarnas ögon – försvann min tilltro till den påverkan på politiken bloggosfären har, och media i allmänhet, faktiskt (ha i åtanke Aftonbladets uppmaning att e-maila riksdagsledamöterna). Värre än det var dock att folkets möjlighet till påverkan också reducerades till möjligheten att rösta vart fjärde år; under ständigt återkommande fyraårsperioder är vi utelämnade till 349 människors nycker (och önskan om fortsatt maktbehållande). Visst visste vi det alla innan, men jag hade inte… erfarit det på samma sätt.

Nå, vart fjärde år har i alla fall svenska folket möjlighet att rösta. Nästa vart fjärde år (eh…) är 2010, och Piratpartiets chanser att komma in i riksdagen är inte obefintliga (om media fortsätter ignorera medborgarrättsfientliga lagförslag som de gjorde med FRA-lagen inför senaste omröstningen hamnar de tyvärr långt ner på agendan för många svenskar, trots att de egentligen - om de visste hur medborgarrätten var hotad, och inskränkts – hade röstat på oss). En enkel tröst för er (”Nu kör vi vidare inför riksdagsvalet om ett år! FRA-lagen skall rivas upp!”). En klen tröst för mig, på grund av min ålder. (Om ni låter mig påminna er om artikel 21 i FN:s deklaration, vars första del lyder ”Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt valda ombud.”… ”Envar” är ”alla” – underförstått ”alla människor” – och även vi under 18 år är människor.)

Första december kopplas kablarna in. Första december kommer all vår elektroniska kommunikation som går över gränsen skickas vidare till staten för genomsökning. Första december kommer brevhemligheten bli ett skämt. Första december kommer Datalagringsdirektivet inte längre låta så uselt; att bara registrera metadata om vår kommunikation istället för själva kommunikationen är underbart jämfört med FRA-lagen. Första december kommer svenska regeringen med all önskvärd tydlighet klargjort att Bushregimens ”Allt som ens vagt kan tänkas avvärja terrorismen – denna förhållandevis lilla dödsorsat – bör nyttjas i kampen mot den, oavsett hur många demokratiska principer som försvinner med terrorismen.”

Jag hyste… kanske inte hopp, men åtminstone djup misstro mot att Karl Sigfrid skulle rösta igenom detta skämt till lag. Karl Sigfrid, som förstod sig på så mycket om hur Internet var en del av verkligheten att han tog sig tid och energi att agera ordförande på Wikimedia Sveriges årsmöte. Karl Sigfrid, som även tog sig tid och energi att närvara på ett av de i Sverige mest seriösa Internetdiskussionsmötena i år, Juliagruppens Nät & Samtal. Karl Sigfrid, som knappt yttrat sig i någon mer fråga än medborgarrätts- och nätrelaterad ämnen. Karl Sigfrid, som jämnt och ständigt på sin blogg protesterade mot de allt grövre inskränkningarna i våra medborgerliga och mänskliga fri- och rättigheter. Karl Sigfrid, som inför förra FRA-voteringen gick ut i media och visade sitt ogillande av FRA-lagen, men sedan på ett av SvT dokumenterat vidrigt sätt tvingades kvitta ut sig från voteringen, men ändå inte uttryckte sitt stöd för lagen.

Jag var inte särskilt missnöjd med Sigfrid för att han inte klarade av det hemska tryck Reinfeldt och de andra moderata riksdagsledamöterna använde mot honom. Men nu går han ut i media och säger att lagen blivit mycket bättre! Han tvångskvittas inte ut den här gången, utan står upp för att han gillar en lag som vem som helst som har någorlunda kunskaper i teknik inser upphäver brevhemligheten! Karl Sigfrid hade kunnat stått upp för medborgarrätten även denna gång, tvångskvittats ut igen och i media berättat allt detta, för att visa på Reinfeldts och FRA-lagens uselhet. Istället sviker han oss och försvarar i media lagen, utan att ens ta debatten på sin blogg (vilket kanske, rent generellt, inte vore så märkligt, men det är märkligt när det gäller Karl Sigfrid; Sigfrid brukar, som sagt, alltid ta upp medborgarrätts- och Internetrelaterade lagförslag på sin blogg; FRA-lagen, utan tvekan det största sådana lagförslaget i Sverige, bloggar han inte en rad om, trots vädjan om att han skulle göra det).

Karl Sigfrid svek oss. Karl Sigfrids blogg – som jag förut beundrade så mycket – är inte längre något som är värt att läsa; uppenbarligen är allt ändå inte uppriktigt. När det kommer till kritan gillar inte Sigfrid medborgarrätt. Att låtsas göra det genom att blogga i medborgarrättsförsvarets namn är patetiskt.

Någon som däremot inte svek oss, var Camilla Lindberg. Hon hävdade visserligen att det skett betydande förbättringar, och att Tolgfors med fler lyssnat på kritiken, men hon röstade i alla fall inte igenom lagen, och hon undvek inte debatten. Hon vågade gå emot partilinjen, och är för det värd tack. Camilla försökte även övertyga Göran Thingwall (vars anförande Rick ansåg vara förvirrat; jag fick tvärtom hopp av det) att rösta nej, men sedan säga att han bara råkat rösta fel. Thingwall var, enligt Camilla (jag pratade med henne strax efter voteringen), osäker in i det sista. Dessutom planerar inte Thingwall att ställa upp i nästa riksdagsval, så oavsett vilket bemötande han fått av att rösta nej hade han bara behövt stå ut med det i knappt ett år. Nå, Thingwall röstade ja.

Glädjande också att de rödgröna röstade emot (och att flera av dem argumenterade mycket väl mot FRA-lagen; Mehmet Kaplan har jag träffat utanför ett politiskt sammanhang, och han verkade som en trevligt person; han verkar nu ännu mer som en trevlig person, efter att ha totalt ägt sönder Staffan Danielsson med sitt uppläsande av delar av det öppenhetsmanifest Centerpartiet gick till val på; Kalle Larsson var nog annars den bästa talaren, där han med lugnt och kyligt allvar visade på fel, fel och fel i förespråkarnas argumentation), men oroväckande att (S) verkar vilja ha någon som helst signalspaning i kabel. (Uppdatering: V verkar i alla fall bry sig om integriteten.)

All signalspaning i kabel innebär ju att kablarna med vår privata kommunikation kopplas in till staten, och det är i och med inkopplandet av kablarna privatlivsinskränkningen sker. Vilken gallring som sedan spelar ingen större roll. Jämför med att en person torteras, men sedan får skadestånd och offentliga ursäkter; visst är det bra att personen får skadestånd och offentliga ursäkter, men det spelar liksom ingen roll; det viktiga är att rätten att slippa tortyr kränkts. Kränkningen går inte att ta tillbaka genom att göra något efteråt. Exakt samma gäller FRA-lagen: kränkningen av rätten till ett privatliv skyddat från godtyckligt ingripande (vilket är en mänsklig rättighet enligt FN:s deklaration över sådana) sker i och med att kablarna kopplas in till staten. Att viss trafik senare filtreras bort spelar liksom ingen roll; kränkningen av en mänsklig rättighet är redan utförd.

Efter voteringen, när jag och några andra pirater tänt ett begravningsljus för det öppna samhället, kom Tolgfors ut ur riksdagen. Jag tror inte att jag någonsin i mitt liv befunnit mig så nära en person jag hatar så innerligt. Min patetiska våldsimpuls lyckades jag dock behärska (vilket jag är glad över; dels och framförallt för att jag är pacifist, men även för att jag hursomhelst snarast orsakat mig själv fysisk skada, om någon alls…), men Jonathan – med sin kamera – och jag gick ändå efter honom. Jonathan sträckte fram sin kamera och fotograferade Tolgfors och sade att han var från FRA och genast började implementera lagen. Tolgfors svarade, måttligt road, ”Hej piratpartist”. Det hela finns fotografiskt dokumenterat (personen i den lila tröjan är jag; Tolgfors har på bilden vit jacka och något slags väska på vänstra axeln).

(Något annat jag vill nämna är min medkänsla med Staffan Danielsson (C). Han fick ensam bemöta de mycket mer kompetenta debattörerna från de rödgröna, som anförde välgenomtänkta argument mot FRA-lagen. Fast medkänslan är liten. Mycket liten. Och den försvinner så gott som totalt när jag betänker vad det var han ensam fick försvara.)

Nå. Detta gjorde, som sagt, väldigt ledsen. Sanningen att säga spelade en högst privat händelse in också, men den händelsen är för privat för att beskrivas på denna blogg; jag antar att jag passar på att använda min privatlivsrätt medan jag fortfarande har den i någon form; den högst privata händelsen skedde nämligen inte elektroniskt varför FRA omöjligen är medvetna om den. Oavsett den privata händelsen hade jag dock blivit riktigt glad av ett fällande av FRA-lagen, och den privata händelsen hade nog inte bekymrat mig så mycket. Utöver FRA-lagen och denna privata händelse höll dessutom en resa till Öland för fågelskådning mig borta från bloggande; det är inte tekniskt möjligt att utan Internetanslutning blogga…

Hursomhelst utgör alltså FRA-lagen – eller mer specifikt den nedslagenhet FRA-lagen åsamkade hos mig – den största anledningen till bristen på blogginlägg, med flera mer eller mindre privata händelser som bidragande faktorer. Nu börjar detta blogginlägg bli väldigt deprimerat och nedslående. Dags att berätta om vad jag från början främst tänkt blogga om – eller åtminstone ta upp på bloggen. Det är nämligen en betydligt roligare händelse än allt annat beskrivet i detta inlägg (möjligtvis med undantag av Camillas mod).

Men tyvärr, kära läsare, är detta inlägg redan ganska långt. För att inte tynga er med fler textsjok, lämnar jag berättelsen som studiebesöket till nästa inlägg. Med andra ord: förbered er för ett betydligt mer positivt blogginlägg från mig imorgon!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , Förenta Nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Sveriges grundlag, grundlagen, grundlag, grundlagarna, , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Older Posts »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 98 andra följare