Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Bodström’

I dagens DN kan en läsa att Söderortspolisen vill införa omvänd bevisbörda (det glädjer mig att DN är så någorlunda korrekta när de väljer rubrik och såpass kritiskt granskar myndigheterna att de har just det som rubrik istället för något annat som att ”Polisen skärper tagen mot ekobrott”; rubriken på huvudsidan Dn.se är dock mer propagandamässig). Om Söderortspolisen får som de vill kommer människor som inte alls är misstänkta för brott behandlas som misstänkta (vilket redan idag sker i Sverige genom FRA-lagen och lagen som medger att människor under 15 år kan utsättas för godtyckliga drogtester), genom att deras tillgångar kan komma att beslagtas.

FN:s deklaration över mänskliga rättigheter är tydlig i frågan. I artikel 17 anges:

  1. Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
  2. Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom.

Att beslagta egendom av människor som inte alls är misstänkta för något brott är naturligtvis godtyckligt, och således förordar Söderortspolisen att polisen bör få rätt att kränka en mänsklig rättighet. Att det handlar om människor som tidigare dömts för och avtjänat sina straff spelar ingen roll; har en avtjänat sitt straff i ett rättssamhälle är en åter fri, och bör åter betraktas som en vanlig  medborgare av staten; dömda brottslingar bör efter avtjänat straff ha samma  rättigheter (och naturligtvis skyldigheter) som alla andra i samhället; allt annat vore rättsosäkert.

Att några poliser förblindade av sin egen makt och tjänsteutövning anser att möjligheten för dem att göra vad de uppfattar att de är anställda för är den viktigaste är förståeligt – men de har fel uppfattning. Polisens uppgift är inte att lösa brott, punkt, utan polisens uppgift är att lösa brott utan att inkräkta godtyckligt på rättigheter såsom rätten till egendom och rätten till privatliv, och utan att alls inkräkta rättssäkerheten (privatliv och egendom bör enligt FN:s deklaration enbart skyddas från godtyckliga ingrepp, medan rättssäkerheten är absolut och bör skyddas från samtliga ingrepp).

Och om egendomen beslagstals för gott, är det att jämföra med ett straff. Och om sådan beslagtagning sker utan rättegång, utmätes straff utan rättegång. Även detta kränker en mänsklig rättighet (artiklar 10 och 11, som skyddar rättssäkerheten):

Artikel 10

Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Artikel 11

  1. Var och en som är anklagad för brott har rätt att betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen har fastställts vid en offentlig rättegång, där personen åtnjuter alla rättssäkerhetsgarantier som behövs för hans eller hennes försvar.

Om det vore så att det enbart var ett fåtal poliser som hade denna uppfattning, skulle det inte vara ett särskilt stort problem. De bör på något sätt upplysas om det felaktiga i deras beteende, så att medborgarna inte i än högre grad tappar förtroende för Polisen (vilket de skulle kunna göra om Polisen inte tar avstånd från dessa deras företrädares olämpliga åsikter) – naturligtvis är det acceptabelt för poliserna att i egenskap av privatpersoner anse att mänskliga rättigheter är ett dåligt fenomen, men i egenskap av poliser bör de inte gå ut i massmedia med en sådan inställning (och de bör naturligtvis inte agera efter sina egna övertygelser när de arbetar som poliser; de bör naturligtvis inte bryta mot några lagar, till exempel, för att de personligen anser lagarna vara felaktiga).

Men kommer de att få någon som helst slags varning eller påföljd? Knappast. Vi har en justiteminister som blev glad av att veta att en polis insats ”uppskattades” (polisen i fråga hade varit involverat i ett mål som berörde ett internationellt företag, ett internationellt företag vilket senare anställde nämnda domare), som föreslagit att misstänkta ska pekas ut som brottslingar, som infört en lag som medger godtyckliga drogtester  av människor under 15 år, som givit privata bolag större befogenheter än polisen i vissa fall och som föreslagit att polisen skall få rätt att utdela straff utan rättegång. Denna justitieminister – Beatrice Ask (M) – lär snarare uppmuntra polisernas förslag än förkasta det som det rättsosäkra, medborgarrättsvidriga förslag det är.

Och tyvärr skulle ett eventuellt blockmässigt regeringsbyte i höst troligen inte vara särskilt mycket bättre. De Rödgröna skulle antagligen föra fram Tomas Bodström som justitieminister, det vill säga människan bakom Datalagringsdirektivet i EU, människan som vill att FRA ska få massavlyssna svenska folket (de Rödgröna förefaller splittrade), människan som håller med sin var först med att föreslå att Polisen skulle få döma själva, och som allmänt värderar upprätthållande av säkerheten över att inte kränka mänskliga och medborgerliga rättigheter. Men det finns hopp: Piratpartiet. Piratpartiet är det enda parti idag i Sverige som alltid prioriterar mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är visserligen betydligt bättre än Alliansen och (S), men de skulle antagligen inte gå emot sin viktigaste samarbetspartner om (S) verkligen ansåg frågan viktig.

Rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet 19 september 2010. Rösta för mänskliga rättigheter.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Annonser

Read Full Post »

På grund av det alltjämnt antalet växande bloggar på sistone har en – intressant, förvisso – diskussion om bloggars – nymedias – relation till gammelmedia – eller ibland vice versa (av någon anledning verkar utgångspunkt alltid vara gammelmedia… när gammelmedia skriver i frågan). Allt från kvaliteten på bloggar och behovet av gammelmedia till huruvida samma ansvar kan läggas på bloggar som på gammelmedia har diskuterats.

Vissa menar att bloggar är oseriösa och, för att citera gammelmedieskribenten Hans O Alfredsson, ”inte ska jämföras med journalistik”. Now this is interesting, för SvD, för vilka Alfredsson skriver sina texter,  har flera egna bloggar, av vilka Ledarredaktionens blogg faktiskt är fjärde mest lästa bloggen i svenska bloggosfären (källa). Det är märkligt och intressant att ett gammelmedia publicerar självkritik.

Men är verkligen allt i bloggosfären trams, skvaller, eller, på sin höjd, okvalificerade gissningar? Nej, enligt min mening. Det är förstås extremt  subjektivt, men här kommer ett exempel på något som – vad jag tror – mycket få personer skulle avfärda som ”trams” (från Copyriot):

Samtidigt lär det snart inte längre vara möjligt att se print-on-demand som en styggelse, om man inte även ser laserskrivare som en styggelse. Vad som händer är ju en konvergens: bokpressen och skrivaren närmar sig varandra. När det bara finns ett kontinuum av maskiner som producerar olika slags bokliknande trycksaker, ställs nya krav – inte minst från alla slag av formella och informella arkiv – på att avgränsa “litterära” böcker från sådant som bara tillfälligt skrivits ut. Samma apparater kommer i vissa fall att spotta ur sig alster av ömsom det ena slaget, ömsom det andra. Ömsom det tredje formatet: tidskriften, vars gräns mot boken fortsätter att bli allt mer oklar (utom då i de åtskilda bidragssystemen och i bibliometrin).

Bloggande är inte bara ett välbehövt demokratiskt verktyg (vissa menar att bloggande är odemokratiskt, eftersom vissa inte bloggar och därmed utelämnas ur debatten – det är ett mycket dåligt argument, för samma sak gäller – i mycket högra grad – gammelmedia; i mesta gammelmedia är infående av insändare mycket, mycket svårt), utan även ett kraftfullt dito i händerna på folk som vill förhöja sin status hos folket. På en blogg kan folk nämligen framställa sig själva nästan hur de vill.

Ett aktuellt exempel är Thomas Bodström. Bodström var justitieminister; mest relevant är dock att han enligt egen uppgift var pådrivande i – kanske till och med avgörande i beslutsfattandet om – datalagringsfrågan, direktivet som vi nu måste införa eftersom EU sagt det. För denna väldigt icke-hedervärda insats har hela övervakningssamhället  uppkallats efter Bodström: Bodströmsamhället.  Nu har dock Bodström tagit över det ordet, genom att kalla sin egen nystartade blogg det. Han vinner två poänger: för det första, naturligtvis, avtas den negativa klangen bortom ordet. För det andra ses han som en vanlig människa som har lite humor. Dessutom varvar han politiken i inläggen med en personlig touche (öh, hur stavas det egentligen?), som någonting om vad han skall göra; han blandar in sin vardag. Och det är inte bra. Inte bra för oss som kritiserar hans ageranden, alltså. ”Han är väl schysst, och det där med övervakning är väl ändå inte så farligt”, kan folk tänka. Han blir helt enkelt poopulär hos folket för sin person, inte politik, vilket är dåligt.

Blogge Bloggelito är inte nådig i sin kritik av Bodström. Rick Falkvinge är mer optimistisk, och tror att Bodström kommer påverkas starkt åsiktsmässigt av sitt deltagande i bloggosfären – om han nu bloggar på riktigt, med allt vad det innebär av länkning, svar på kommentarer och så vidare, är det mycket möjligt att Ricks förutspåelse blir sann, vilket förstås vore väldigt, väldigt glädjande.

De två blogginlägg med integritetsämne han hittills publicerat visar på att han åtminstone inte verkar för kameraövervakning i privata hem… Alltid något, sa piraten. infallsvinkel uttrycker mina åsikter i denna fråga så bra att jag helt enkelt nöjer mig med att länka till vad vederbörande svarat Bodström: svar nummer ett och svar nummer två.

Nåväl, hoppas kan vi alltid. För ett halvår sedan, när jag började blogga, brydde jag mig knappt alls om immaterialrätt och gillade Antipiratbyrån – någon gång såg jag dem/läste jag om dem i gammelmedia – med tanken ”Det är väl bra om de där brottslingarna, piraterna, stoppas”. Förhoppningsvis kan även Bodström omvändas.

Så, Bodström, välkommen till bloggosfären! Ett tips är att försöka länka i varje inlägg, och svara på så många kommentarer som möjligt (om kommentarerna liknar varandra till argumentationen kan du förstås svara på dem med ditt/dina argument icke-individuellt). Ett annat tips är att kolla in dina meningsmotståndares – Piratpartiet – argument. Att du inte bör inta en dogmatisk ställning i någon fråga (möjligtvis med undantag för tillerkännande av egenvärden hos vissa företeelser, såsom mänskliga rättigheter) är ganska uppenbart, men kan inte påpekas nog.

Fotnot: I detta inlägg använder jag termerna ”gammelmedia” och ”nymedia”/bloggar. Ingen av termerna är på något sätt nedsättande, utan används enbart för att skilja mellan media med en tydlig avsändare och en tydlig mottagare, ansvarig utgivare, och större svårighet för läsarna att  ta kontakt med skribenten – ”gammelmedia” – och dess motsats – ”nymedia”.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »