Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘analys’

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Nu anländer Martin Hellberg Olsson till konferensen, och Axel presenterar honom som Belgienbaserad forskare och lärare. Axel vet inte vad han ska prata om, så Martin får säga det själv. De fixar tekniken. Martin berättar att han ska komma in lite mer i detalj och lite mer praktiskt och specifikt visa på hur Wikipedias textskapande (kortare avbrott inträffar på grund av teknikfail) process och interaktionen mellan Wikipedia-användare kan se ut. Det specifika fallet handlar om kontroversiellt innehåll; man ska komma ihåg att väldigt mycket som skrivs på Wikipedia inte är uppenbart kontroversiellt och inte skapar konflikter, men vad som är konfliktskapande är förvånande.

Vi kommer in på rent politiska frågor och något av ett trauma för svenskspråkiga Wikipedia, en diskussion om artikeln om Göteborgskravallerna. Martin började undersöka artikeln ur en annan synvinkel: hur artikeln kom att se ut. Hur det ser ut bakom; hur kommer man fram till vad som ska stå? Sedan februari 2009 har Martin doktorandtjänst i Belgien (han kommer dock sluta av personliga skäl och vet inte vad som händer med projekttet I fortsättningen). Inriktningen är att undersöka Wikipediainteraktion, specifikt gällande kontroversiella artiklar. Han har tittat på det här som en utveckling över tid i en enda artikel eller en grupp av artiklar och gjort fallstudier på det.

Martin ska gå igenom kommunikationsvägarna på Wikipedia, kolla på artikeln och ta upp ramarna förändring sker inom. Människor som finns på Wikipedia har olika åsikter om vad som bör komma fram, och kan vara där av olika anledningar, kanske för att man vill framföra sin version av världen eller kanske för att man gillar Wikipedias syfte (då kanske man snarare ger en klassiskt auktorativ bild än riskerar kontrovers). Detta är dynamiskt och förändras av en konstant diskussion. Det finns olika subarenor: diskussionssidor till artiklar och allmäna diskussionssidor. Han ska förklara hur saker hänger ihop som drag i en diskussion.

Om två personer reparerar en bil finns en konflikt, kanske en vet mer än den andra; i ett läge kanske man måste praktiskt visa hur något i bilen fungerar, och något liknande sker I diskussionen om WP. Göteborgskravallerna var en artikel som skapades ganska tidigt i svenspråkiga Wikipedias historia, en av de tidiga stora konfliktpunkterna när konflikthantering var på gång. Martin säger också att det känns lite nervöst att prata om saker som ett par närvarande varit inblandade i personligen. Diskussionen spridde sig över artikelns diskussionssida, ändringar och återställningar i artiklar, togs upp på allmänna diskussionssidor; det skapades alternativa artiklar.

Det är ett fall där man kan se konflikter kring olika användare även på användardiskussionssidor; man kan se den splittrade arenan och hur svårt det kan bli att följa både i efterhand och när det pågår en konflikt. Arkeologiskt försökte Martin samla ihop ändringar, först på diskussionssidan till artikeln, och sedan följde han länkar, gjorde diverse ändringar, och har på så vis hittat diskussioner/omnämningar av konflikten. Wikipedia är duktigt på att generera mycket text, innan han ens var klar med hopsamlande var det cirka 200 A4-sidor. Från och till har folk efterhand gått in och ändrat; ny information har kommit till.

Själva Wikipedia-händelsen har blivit en del av svenskspråkiga Wikipedias minne, de faktiska människornas och kulturens minne; diskussionen refereras ofta tillbaka till. Ändringar i artiklar kan vara kommunikation mellan användare, även på användarsidor (användarsidor användes för att göra uttalanden om hur det var att delta i diskussionen), metasidor användes (riktlinjer och sådant) utvecklas av gemenskapen (exakt hur fristående man är från stiftelsen är oklart; de faktiska formuleringarna av regler bestäms av gemenskapen, till exempel kan bildpubliceringsregler skilja mellan olika språkversioner).

Vidare användes kategorisystemet för att kommunicera; det kan få betydelse för vad WP egentligen säger. Martin kommr inte ihåg hur det kom upp i just detta sammanhang, men ska det sorteras under “historiska händelser”, “polisbrutalitet”, “terrorism”, “protester” och så vidare? Mallar är en annan sak (alltså sidor gjorde att kunna infogas på andra sidor); relevant här är olika typer av varningsmallar för exempelvis o-neutralitet. Om mallen ändras ändras alla sidor som har mallen. Väldigt viktigt är också där den direkta diskussionen förs, diskussionssidor knutna till artiklar (Diskussion:Göteborgskravallerna, Malldiskussion:POV).

Användardiskussionssidor används främst för att diskutera en viss användare, vilket blir väldigt personligt (”hur gör du här?”, men det finns positiva saker också). Sedan finns även centrala sidor som Bybrunnen, den stora centraliserade diskussionspunkten där det är sannolikt att en sådan här stor konflikt kommer upp i något läge. Det är alltså inte bara saker som finns på diskussionssidor som är en del av konflikten, utan det finns även i Wikipedia-namnrymden. Nu med liquid threads kan det finnas en teknisk skillnad mellan diskussion och icke-diskussion, men hittills är diskussioner vanliga wikisidor. Dessutom finns raderings-, flyttsidor och kommentarssidor av olika slag, en del av konflikthanteringen på Wikipedia.

Har man den omfattande synen på kommunikationen (även handlingar kan vara kommunikation) är användning av administrativa verktyg en typ av kommunikation. Man kommunicerar dessutom utanför Wikipedia, bland annat via mail (både wiki- och vanlig; mailinglistor finns också). Det finns även chatt, som IRC som har en speciell funktion: den hör inte till Wikimedia utan den är bara kopplad till vissa delar av communityt, den lagrar inga loggar och man får inte spara och publicera loggar enligt reglerna; man får inte citera någon utan tillstånd. Där löses ofta problem snabbt och i gammalt material kan hänvisningar hittas till IRC; IRC är mer avslappnat småprat där wikipedianer hänger helt enkelt.

Diskussion kan även ske IRL (det kan tänkas diskuteras på wikifikor; Martin har dock deltagit mindre i sådana än han önskat). Det kan vara problematiskt att kontakta utomstående partiska; att göra sådant skapar väldig upprördhet och har hänt här. Det är antagligen även nuförtiden inte särskilt accepterat. Många vill att särskilda människor ska söka sig till Wikipedia, sådana som tror på Wikipedia-idéen och neutralitet, snarare än någon som är där för att det är viktigt att bevaka en viss politisk agenda exempelvis; det senare är klart kontroversiellt.

Martin visar en diff (ant.kom.: en skillnad mellan två gamla versioner av en wikiartikel) mellan gamla versioner och berättar att det går att gå via historiken för att se vad som ändrats; det är dock inte alltid så enkelt överblickbart. En redigering kan vara inte bara tillägg utan även omformuleringar och strykningar, ofta med en kommentar (den kommentar Martin visar är av typen ”jag käner inte till att det hänt så jag stryker det”). Vad som händer är att någon ändrar någonting i artikeln (jag tror att jag missar något) och parallellt pågår diskussion på diskussionssidan; orden kan trots Wikipedia-riktlinjer om artighet bli skarpare än vad policyna är tänkta att tillåta.

Diskussionssidan blir en plats där folk som är inblandade i konflikten och de som söker medla försöker nå en punkt där de kan enas, åtminstone idealt. Det är viktigt att den finns så man kan förklara vad man menar, men man måste också kunna gå in i artikeln och visa vad man menar. Wikipedia har en grundförutsättning: det är en encyklopedi som vem som helst kan redigera. Det finns också nedskrivna policyn och riktlinjer som kan ifrågasättas (exempelvis neutralitet, vilket svårt att uppnå; vad är neutralitet?). En praxis utöver det nedskrivna utvecklas också. Tekniken ger en del av förutsättningarna (diskussionen kan föras inom ramen för wikitekniken där nya rubriker kan läggas till och ordningen ändras).

De personliga relationerna är viktiga; det större sammanhanget är också viktigt, det vill säga Wikipedia och systerprojekten, och bautauppslagsverksprojektet att sprida information ut till världen. Ramarna kan också förändras; till exempel uppstod förslag på organiserad medling, och även i senare medlingsdiskussioner hänvisas till Göteborgskravallerna. Det finns en parallell med delvis sammanhängande diskusion på olika platser. Mitt under den brinnande politiska konflikten sker ett försök att fixa layouten. Det är väldigt vanligt att på Wikipedia hänvisa till nedskrivna regler (policy och sånt); samma person (som i ett exempel hänvisat till nedskrivna regler? minns inte) återkommer med diskussion om diskussionston.

En ändring i en artikel kan vara en ganska direkt reaktion på något som sagts någon annanstans. Martin har några exempel på hur artikeländringar knuts ihop, men hinner inte brätta på grund av tidsbrist. Han hade tänkt jämföra med engelskspråkiga Wikipedias diskussion och göra teorianknutning; hur det blir med det är osäkert eftersom han kanske lägger ned projektet. Fortsätter han på spåret ska han ha fler och nyare svar. “Om det finns någon tid för frågor tar jag det gärna nu, annars tackar jag för intresset”, avslutar Martin till applåder (om jag minns rätt).

Mange01 ställer en fråga. Han säger att redigeringskrig kan vara bra för hur artiklar blir till slut fast det finns dåliga inslag. Martin svarar att det alltid kommer finnas mycket konflikter på Wikipedia, vilket i stor utsträckning är någonting bra och ska det inte föras i artiklarna är det svårt att se var det ska föras. Det kan leda till någonting som inte är väldigt slipat, men på något sätt lyfter det fram mer (än om artikeln bara skrivits av en person) de olika sidornas uppfattning. Att driva redigeringskrig handlar om andra saker än att ha rätt: tålamod, att kunna prata för sig, tid, att kunna Wikipedia-regler, atth ålla sig på rätt nivå och att ligga tillräckligt nära i sin idé om vad det borde stå som majoriteten på Wikipedia.

Det är inte perfekt, menar Martin, men det är bättre än om personer med avvikande åsikt bara håller sig utanför och inte vågar lägga sig i (det måste ses upp för). Mange01 säger att de destruktiva effekterna av redigeringskrig kanske kan mildras av IRL-kommunikation; att ringa kan vara bättre på tu man hand. Martin svarar att den diskussionen bör föras inom Wikipedia (hur man förhåller sig till det), men i vissa fall kan det nog vara bra att ta den på en mer begränsad nivå. Allt borde nog inte föras i det öppna och förs inte där heller. Axel bryter där för att vi ligger lite efter tidsmässigt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel och Jan fattar ett beslut om schemat (vi ska först ha två föreläsningar, inte en, och sedan paus). Sedan presenterar Axel nästa talare Mathias Klang (som har en blogg), projektledaren för Creative Commons i Sverige och forskare vid Göteborgs universitet. Mathias tackar Axel och fixar lite tekniskt. Lars fotar, inte bara när de pratar utan också när de sysslar med andra grejer; han ska nog lägga upp några bilder på Commons efter konferensen. Nedan är den presentation Mathias använder vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net.

Mathias börjar med att säga att det är kul att vi är här, och kollar på klockan. Mathias ska blicka framåt och inte bara kolla på vad som händer dag utan också på vad som händer i framtiden. Han vill börja med ett citat av Wikipedias grundare Jimbo Wales som är ganska självklart (uppfattar inte riktigt).

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Vad innebär detta? Det är ett djupt filosofiskt sammanhang – be careful what you wish for; it might happen. Om all kunskap blir fri kommer vi in på Dr Faustus. Faust var en arketypisk forskare när vi inte behövde tredje uppgiften utan bara behövde tänka. Faust kom fram till att han skulle aldrig hinna med sitt arbete; det fanns för mkt kunskap. Djävulen kom och erbjöd honom det ultimata avtalet: du får tillgång till all världens kunskap här och nu, men du måste ge din själ. Faust struntade i själen (som med dagens forskningsanslag; skratt bryter ut).

Fausts problem var att han upplevde ett antiklimax; han använde inte kunskapen så bra. När Faust levde var information en bristvara; idag finns det också en begränsning, men den är bara teoretiskt (exempelvis finns massor med information om resultat i peruansk fotboll och Pokémonutveckling åtminstone på engelskspråkiga Wikipedia). När vi har så mycket information, “one word of truth shall outweigh the whole world”. Nu är plötsligt Jimbo lika med djävulen. Vad händer då när man har tillgång till all kunskap (om man har nätanslutning)? Vad gör vi nu? Vi måste förändras, vi kanske inte vill, men vi måste. Vi måste vara relevanta, i första hand för att undvika lärandesituationen där man blir uttråkad av informationen.

Mathias blir upprörd av vissa former av inlärning via läxor, och hur kort tid kunskapen finns kvar när man pluggat. Han frågar vad huvudstaden i Burkina Faso heter, och någon ropar ”Ouagadougou”. Mathias är fortfarande fascinerad av huvudstaden i Burkina Faso, men är det kunskap? ”Det är i alla fall roligt att säga det”, kommenterar den i publiken som kunde det till allmänt skratt. Mathias menar att sitter man i en frågesport är det relevant men annars är det onödigt. Han berättar att han och hans pappa diskuterat om ifall Jönköping eller London ligger närmast Göteborg; pappan menade att det geografiska var viktigast, medan Mathias hävdade att det ena istället ”kändes” närmare och mer åtkomligt än det andra.

Vi måste förändra frågorna. Vi ska inte fråga ”vad?” (som är enkelt) utan ”varför?” som är mycket svårare att rätta för lärare, men mycket roligare att läsa. Faust gjorde alltså ett misslyckande; han hade inte syfte med informationen (och ångrade sig senare), och han satsade på fel saker. En kort diskussion jag inte riktigt hänger med på följer om Faust. Sedan menar Mathias att det finns fyra huvudproblem:

1. ”Wikipedia isn’t reachable and suddenly nobody knows anything anymore.”, twittrade någon när Wikipedia nyligen låg nere. Detta är intressant; idag är kunskap inte att veta vad huvudstaden i Burkina Faso är, utan kunskap är möjligheten att ta reda på Burkina Fasos huvudstad. Men finns det baskunskap som alla bör kunna? Ett exempel är att alla elever skulle läsa filosofi – men vore inte livräddning bättre? Måste vi ha en viss grundkunskap, eller räcker informationssökning?
2. Illusion av kunskap. Platon berättade om när uppfinnaren av det skrivna ordet pratar med den egyptiska kungen, som menar att det inte är riktig kunskap – riktig kunskap är sådant som man kan utantill.
3. Vem är experten? Detta är ett internproblem (eller Internetproblem?). Folk som inte besitter kunskap kan få övertaget.
4. Det vi får gratis värderar vi inte. Är det för lätt att få kunskap värderar vi det inte; vi måste kanske göra Wikipedia svårare, till något som måste erövras.

Lösningen är att vi tvingar folk till skapande. För att människor ska förstå kunskap måste de själva vara med och skapa kunskap. Då kommer man lära av misstag, och att lära av misstag verkar sitta bättre än huvudstaden i Burkina Faso. Att tvingas skapa kunskap innehåller delmoment som ”vad är en källa?” och så vidare. Man får träffa på upphovsrätten, vem är ägaren av en viss kulturell produkt? Kan vi äga kunskap; kan vi avgränsa kunskap? Detta kan man egentligen inte förstå helt innan man själv blir skapare.

Det finns väldigt många artiklar på Wikipedia, men Mathias menar att i en värld av överflöd – och vi har för mycket information – kan vi inte nöja oss med en viss gräns, utan vi måste hela tiden skapa mer information, för bara genom det förstår vi informations värde, och först när man förstår det förstår man kunskap. Mathias säger något om Burkina Faso igen, och där vill Mathias stanna. Applåder utbryter. Han får också en bok och tackas av Axel; åhörarna applåderar igen.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »