2022.nu – visioner för en ljusare framtid

Ett par kreativa pirater kom på att starta upp en webbplats med namnet 2022.nu. Sedan bad nämnda kreativa pirater andra kreativa pirater att skicka in egna texter till sajten, texter som alla skulle ha det gemensamt att de var framtidsinriktade och optimistiska (och gärna någorlunda realistiska), och hyfsat baserade på partiets gemensamma idéer och värderingar. Några vidare regler gavs inte, utan kreativiteten fick flöda fritt när en skulle sätta sig vid tangentbordet och författa sin text. Planen är en text per dag fram till riksdagsvalet. Själva huvudtanken med projektet är, åtminstone ur min synvinkel, att dessa positiva framtidsvisioner tar blicken från de nedslående dagliga nyheterna om hur rättsstatens principer och de medborgerliga rättigheterna nedmonteras, en efter en. De muntrar upp, och ger energi att arbeta vidare för vad vi tror på.

Ett slags utgångspunkt en kunde använda om en så önskade var årtalet 2022. 2022 kommer det vara val igen, och tre mandatperioder kommer ha gått från nuläget. Tre mandatperioder kan förändra mycket. Jämför till exempel nuvarande situation med 1998, då massavlyssning a la FRA fortfarande sågs av de flesta makthavare som något sovjetiskt snarare än användbart i en västerländsk demokrati. Eller jämför med de tolv åren som varade från 1935 till 1947; ett helt världskrig hann påbörjas, pågå och avslutas på bara den relativt korta tidsperioden. Detta visar hur otroligt mycket som faktiskt  kan hända på tolv år, och hur otroligt svårt det därför är att korrekt berätta om framtiden. Men att det är svårt, hindrar en inte från att spekulera. Det hindrar en inte från att hoppas. Således har många pirater nappat på idéen, skickat in sina texter, och hittills har 16 publicerats.

Den första texten, som publicerades 19 juli författad av Jacob Hallén, skildrar en i stort dystopisk framtid där upphovsrättsindustrin kontrollerar stora delar av världen – men där Sverige, med hjälp av piratpartiet runt om i Europa, kämpar emot. En extra trevlig twist på slutet, som visar värdet av varje enskild röst. Nästa dag följde en lång text om remixkultur (av Qeruiem), som i och för sig inte är så tydligt framtidsinriktad som de flesta 2022-texter, men som förklarar begreppet (som säkerligen kommer bli mycket mer relevant framöver) på ett bra sätt med många innovativa exempel (YouTube-klippet som är en sammanslagning av flera musikutlärningsfilmer är helt underbart).

På det följde en kärleksförklaring till kunskap och vetenskapen, och rätten att kritisera och rätten att kopiera som är gså fundamentalt viktiga inom området för att det ska utvecklas – texten, undertecknad Isak Gerson, passar mig i egenskap av skeptiker (nej, inte en sån ”skeptiker”, utan en sån skeptiker…) och amatörfilosof (om en kan titulera sig det enbart baserat på att ha läst Sofies värld några gånger och påverkats starkt i sin syn på världen) väldigt bra. Dag fyra en mer konkret text av Olof Bjarnason, som handlar om den klart coolaste uppfinningen jag hört talas om någonsin (bortsett från de redan vedertagna och färdiguppfunna som Internet och hjulet förstås), och som jag inte skulle tro på om det inte vore för den bifogade fantastiska TED-videon som ger uppfinnaren trovärdighet.

Göran Widham bidrar sedan med tankar om hur samhället förändrats i takt med att upphovsrätten gjort det – eller kanske det snarare är tvärtom, att upphovsrätten förändrats i takt med samhället? En något överdriven – men ack så trevligt om den skulle inträffa! – vision om en framtid där Flattr blivit det normala sättet att finansiera kulturskapande bjuder Marie Axelsson på. Problemet är att maloki överskattar givmildheten hos vanliga människor – men vad gör väl det, när hopp och tankar på en bättre framtid kan ge en kraft att kämpa för att nå dit. Det är, som sagt, själva huvudtanken med hela projektet 2022, att dessa positiva framtidsvisioner ska muntra upp. Huvudtanken är inte att de ska vara på pricken korrekta och helt realistiska, för vore dem det skulle det bli betydligt dystrare läsning, och sådant har vi nog av redan idag.

Den sjunde dagen var det så Josef Ohlsson Collentines tur, och vederbörande valde att skriva om en dag ur en vanlig medborgares liv, och hur medborgarens under dagen tack vare den nya tekniken kan interagera mycket enklare och mer effektivt med myndigheterna. Sätten – som delvis är verklighetsbaserade med källor – är mycket innovativa. Dagen därpå berör Kent Holmblad delvis samma sak (interaktion stat och medborgare emellan), men fokuserar helt på sjukvården; idéen som framförs för att lösa ett konkret problem vi annars kunde ha svårt med är förvånansvärt enkel och tydligt och ger känslan av Varför har vi inte tänkt på det förut?

Nästa text är ruskigt bra och välskriven, och Johanna ”Magnihasa” Drotts bästa verk någonsin (åtminstone som jag tagit del av), och möjligen den bästa 2022-visionen hittills (det är svårbedömt, för alla är bra och det finns många mycket bra). ”Tentativ immaterialrätt”, som det berättarmässiga mästerverket kallas, berör det senaste decenniets immaterialrättsliga och nanoteknologiska utveckling ur en stackars students perspektiv. Mer vill jag inte berätta av rädsla för att ruinera läseupplevelsen som väntar på er bara ett länkklick bort. . Gå bara och läs den. Nu. Genast. På en gång. Iväg med er!

…nu när ni läst Magnihasas vision (för det hoppas jag ni har), går jag vidare till dag 10, med Björn Nilssons dagboksblad som utgår från något sorgligt, men ändå berättar om något lyckligt. Stilen är väldigt säregen, och jag uppskattar den verkligen. Typ svamlig och glömsk, men på ett positivt sätt, om ni förstår vad jag menar… Äsch, bara läs den också. Följande dag publiceras en av Tess Lindholm realistiskt skriven beskrivning av vardagen för en kulturskapare (närmare bestämt filmskapare) år 2022, med konkreta exempel på inkomstkällor.

Jonathan Rieder Lundkvist berättar dagen därpå om hur 2022 års riksdag växt fram. Det är en betydligt mer demokratisk lagstiftande församling som beskrivs; fokuspartier har blivit det normala, och spärren på fyra procent skrattas närmast åt. Förändringen av riksdagen skedde just år 2010, och om en läser mellan raderna beror allt på det lyckade försöket till riksdagsinträde år 2010 av Piratpartiet (min tolkning!). Och visionen om Julian Assange som president för USA (skapad av Emil Isberg) kontrasterar väldigt skarpt mot den nuvarande, mycket skrämmande, bilden av Wikileaksmänniskan och demokratikämpen. Nobels fredspris till Assange vore underbart och inte helt otänkbart om än osannolikt; presidentposten än mindre troligt.

Teknikens betydelse för och påverkan på samhället i stort är temat för de två följande texterna, både Mattias Anderssons skiss av kunskapssamhället, och Victoria Westbergs Star Trek-utopi. Andersson är dock mer generell och historietillbackablickande i sin text (vilket inte är en nackdel), medan Westberg är mer science fiction-artad och detaljerad (inte heller det dåligt). Strar Trek-texten är hursomhelst en mycket bra motpol till Isak Gersons Framtidsklustrets (icke 2022.nu-publicerade) skrämmande Framtidsmanifestet, som visserligen har en del bra delar men även mycket hemskt (Global stat som kontrollerar diverse tekniklåter inte som en bra idé. Inte alls.).

Och så är denna redogörelse för 2022.nu:s historia framme vid den sextonde dagen, som är idag. Min egen text Frihetens seger, som berättar om en framtid när vi gjort oss själva överflödiga och vunnit kampen om medborgarrätt, men bara för stunden eftersom medborgarrätt alltid kommer behöva kämpas för. Men jag vill inte spoila min egen text; ta er till 2022.nu och läs den själva, om ni så önskar. Eller läs istället några andra av den mängd visioner som publicerats där, och som jag nu gått igenom och kommentera. Eller varför inte läsa alla och göra som jag och kommentera dem individuellt?

Blivit inspirered? Har du någon egen vision att berätta om? Delta i 2022.nu! Skriv upp dig på någon av de (nu relativt få) luckorna i kalendern, och skicka iväg ett e-mail till Jimmy Callin på adressen jimmy punkt callin snabel-a piratpartiet punkt se. Apropå det där med att medborgarrätten måste vinnas om och om igen, finns ett klokt citat som brukar tillskrivas den kanske största medborgarrättskämpen av alla, Gandhi: ”First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”. Det är inte utan att det känns som att Piratpartiet inför riksdagsvalet nått andra fasen, med tanke på Johannes Forssbergs förstasidesrubrik för sin ledare: ”Piratpartiet framstår i vissa avseenden som ett skämt.”…  (även om Forssberg till viss del har rätt i sin kritik).

Foto: code poet, cc-by-nc-sa, http://www.flickr.com/photos/alphageek/233472093/

Foto: code poet, Flickr, CC-BY-NC-SA

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Ping! Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, framtid, framtiden, framtidsvision, framtidsvisioner, vision, visioner, kunskapssamhälle, kunskapssamhället, informationssamhälle, informationssamhället, staten, samhället, hopp, Internet, kunskap, kultur, information, frihet, personlig integritet, yttrandefrihet, öppenhet, teknik, demokrati, immatieralrätt, upphovsrätt, patent, 2022, 2022.nu, Piratpartiet, (PP), riksdagsvalet 2010, val 2010, valet 2010, val, valet, riksdagsval, riksdagsvalet

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Annons