Jag e-mailade tidigare idag Sanna Rayman. Här är vederbörandes svar samt mitt svar samt hennes svar samt mitt senaste svar.
Hej Calandrella, det var värst vad du är överallt nuförtiden, vem du nu är..?
Ålrajt. Det är en stund sedan jag skrev det där och jag argumenterade mig vansinnigt och olidligt trött på frågan redan då på grund av en rejäl mängd mejl på temat. Om du följer twinglylänkarna från texten – eller den längre versionen på ledarbloggen http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=10690 – kan du hitta svar på en del av dina frågor i en diskussion på tex: http://libertasetveritas.blogspot.com/2008/12/bttre-kan-du-sanna.htmlDär skriver jag bland annat följande, vilket kan berör även dina frågor, tex den om barnfamiljen.”Många mailar mig och påpekar att lagen medför att oskyldiga kommer att drabbas. Barnfamiljer som har öppna nätverk etc. Då tycker jag att vi gör så här. OM det blir en barnfamilj som blir första paret ut att få brev från en upphovsrättsinnehavare så får vi väl stötta dem med en insamling till en rejäl och genomarbetad rättegång.Jag är övertygad om att det finns tillräckligt med fildelarsolidaritet för en sådan övning. Jag fildelar förvisso inte själv men kan lätt tänka mig att hjälpa till om det blir vansinnestolkningar av lagen framöver. Dock tror jag att risken är något mindre för vansinnestolkningar här i Sverige just för att debatten varit så intensiv.
Jag tror att vi behöver tröska detta mer och jag tror att vi kommer få ett antal behövliga debatter om upphovsrätt och hur den ska se ut just via Ipredlagen och de rättsliga praxisproblem som kommer att uppstå av den. Learning by doing.
Det löser sig, jag har bara inte lika bråttom som du.”I korta drag förhåller jag mig helt enkelt så här till Ipred:1) Det är inte en särskilt smart eller bra lag, nej, men i förhållande till många andra dåliga lagar som liksom Ipred debatteras med frenesi på nätet är jag långt mindre upprörd över Ipred än tex över den ursprungliga FRA-lagen. Kanske finns det också ett visst mått av att ”välja sina strider” i det faktum att jag inte vevar lika upprört mot Ipred som jag gjorde tex i fallet FRA. Där det var staten som kränkte integriteten och där lagen hade mycket mer långtgående implikationer gentemot oskyldiga medborgare. Läs en annan text om integritet och statliga kränkningar vs. andras kränkningar av densamma: http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/artikel_2235031.svd2) Det lär säkert visa sig att den inte är smart eller bra när man försöker sig på att tillämpa den – tex när det ska funderas kring skärmdumpar och annat, men…3) …ibland verkar det inte bättre än att lagstiftarna måste lära sig läxor av dåliga lagar.Och, som rubriken till min text förklarar. Hela behovet av förnyad och förändrad upphovsrätt är en annan och betydligt större fråga och det är inte förvånande att den saken inte löstes i och med Ipred.Mer på samma tema:samt i min egen blogg:MVHSanna Rayman
Hej igen!
Jag är en 13-årig helt vanlig medborgare som är intresserad av politik, om du undrar vem jag är IRL. Mer vill jag inte berätta, eftersom jag värnar om min anonymitet på Internet. Nu till saken:
1) Bara för att något annat är sämre betyder det inte att vi inte bör bry oss om detta. Isåfall skulle vi lika gärna kunna sluta diskutera i princip alla politiska frågor utom de som rör krig. Det är knappast hållbart i en demokrati.
2) Erfarenhet visar att den varken är effektiv eller rättssäker. Det finns, som sagt, exempel från Danmark där vanliga barnfamiljer stämts på hundratusentals kronor (om du vill ha källa kan jag leta fram den; jag vill minnas att bland annat SvT tagit upp det i Rapport). I Finland har den illegala fildelningen inte minskat sedan IPRED införts.
3) Att hävda ”äsch, vi får stifta lagen så får vi se om den är dålig sedan” är inte heller särskilt demokratiskt. Politikerna behöver inte se hur den fungerar i Sverige; det finns flera länder som redan infört IPRED. Du hävdar att anmälningar mot barnfamiljer troligtvis inte lär ske eftersom debatten varit stor i Sverige; tja, personligen är jag inte beredd att sätta min tilltro till de multinationella giriga skivbolagen att de av något slags ädelhet skulle avstå från att skicka kravbrev till barnfamiljer.Ja, vi har ett starkt behov av en förnyad upphovsrätt. Piratpartiet presenterar på sin webbplats ett förslag som enligt mig är tämligen bra. Du har ännu inte svarat på varför vi ska skydda en bransch som inte vill modernisera sig.
Vänligen,
Calandrella
(återigen kommer jag publicera ditt svar på min blogg om du inte protesterar)
Hejhej,Jo, så mycket har jag förstått, jag har sett din blogg och stött på länkar till den i flera sammanhang på sistone. Var mest nyfiken, du framstår som äldre än 13 i dina texter.
Några snabba kompletteringar.
1. Nej, visst, det säger jag inte heller. Poängen var väl snarast att det är individuellt vad man väljer att lägga mer eller mindre tid och strid på.
2. Just. Det finns erfarenheter i andra länder som vi kan utnyttja och peka på i denna debatt som otvivelaktigt inte är över.
3. Finner att det är något märkligt att använda formuleringen “inte särskilt demokratiskt” här. Hur menar du? Att min inställning i en given fråga bör avgöras i en omröstning? Jag förstår att du känner starkt för detta, men blir inte detta resonemang lite konstigt ändå? Det kan ju inte gärna vara min demokratiska skyldighet att dela dina åsikter till punkt och pricka eller just din föredragna färdplan för att uppnå deras förverkligande.
Och njae, jag hävdar inte att det är otänkbart att det inte kommer att dyka upp kravbrev men säkerligen kommer man i första hand att rikta in sig på mer svartvita fall där man har stor chans att “sätta åt” fildelaren för att göra en markering. Och som sagt, jag är beredd att vara solidarisk mot en eventuell oskyldig kravbrevsmottagare och tror nog att fler än jag är villiga att vara det. Det är som sagt viktigt att fallen kommer upp i rätten så att bristerna och oklarheterna kommer i dagen.
Slutligen, detta om att branschen inte vill modernisera sig. Den kämpar onekligen emot, rejält. Men den kommer att falla på eget grepp. Redan nu ter sig hela den här lagstiftningen som utdaterad och omodern. Jag, liksom du själv, använder hellre Spotify än förvarar saker på hårddisk. Sakta men säkert förändras branschen och de delar av den som inte hajar kommer konkurreras ut av nya aktörer. Du kanske inte läste alla länkar jag skickade dig, men i den frågan resonerar jag så här:“
Man kan ha synpunkter på hur slantar fördelas mellan skivbolag och artist och definitivt kritisera trögheten i branschens utveckling, men i stora drag är detta svepskäl. De flesta fildelar trots allt för att slippa betala – och det kan knappast kallas schysst mot artisten, som ändå måste verka i den branschstruktur som vi faktiskt har.
IPRED-lagen är en sista planka för branschen att klamra sig fast vid i en tid då vi onekligen ser ett stort skifte inträffa. Förmodligen är detta en oundviklig strid som i backspegeln, när marknaden löst knutarna, kommer att te sig närmast skrattretande.”Igen. Vad det hela kokar ner till är att jag har helt enkelt inte lika bråttom som du i den här frågan. Jag tycker att det finns ett värde i att de här frågorna stöts och blöts ordentligt. Det tycker säkert Piratpartiet också, för övrigt. 😉
De vänligaste
Och visst visst, publicera du, jag kikar in på bloggen sen!Sanna Rayman
Samt mitt svar:
Hej igen!
1. Förvisso sant. Jag anser att detta är en viktig fråga eftersom det rör demokratiska principer, och jag anser att demokrati är mycket viktigt.
2. Jag är glad att du håller med mig.
3. Naturligtvis anser jag inte att folks åsikter bör avgöras i omröstning; beslutstagande i omröstning är bra, men bara för att ett beslut är taget måste en givetvis inte hålla med om det (det vore riktigt odemokratiskt). Du är självfallet i din fulla rätt att tycka olika än mig, en rätt som jag bryr mig väldigt, väldigt mycket om. Jag är ledsen om jag uttryckte mig oklart.Vad jag ansåg med 3) i mitt förra e-mail var detta: Vi bör inte stifta lagar på prov, se hur det går, hoppas på det bästa och ta tillbaka dem om det misslyckas. Visst, politikerna skulle – förhoppningsvis – inse hur dålig IPRED är, men att testa lagar på det viset finner jag ganska odemokratiskt… Eller åtminstone inte särskilt hållbart.Ärligt talat tror jag inte att skivbolagen bryr sig särskilt mycket. Skivbolagen vill ha pengar. Om de får dem från skyldiga eller oskyldiga spelar en smärre roll. Du har dock en poäng i och med att det skulle bli en skandal om någon oskyldig som pekade på bristerna i en förfalskad bevisning skulle frias, och IPRED skulle – kanske – rivas upp. Således vill nog inte skivbolagen sätta dit folk som är oskyldiga. Emellertid spelar det föga roll vad de vill göra – det är vad de har möjlighet att göra som är det viktiga, anser jag.
Nej, jag läste inte alla länkar, tyvärr. Jag läser väldigt många åsikter om detta varje dag, och just det kände jag att jag inte orkade; det erkänner jag villigen men inte gladeligen.
Att dessa frågor diskuteras, vänds och vrids på och betraktas ur alla möjliga synvinklar kan inte vara annat än bra. Min högsta önskan – i argumentation – är att bli överargumenterad. Jag vill ju inte ha kvar en åsikt som det egentligen finns övertygande motargument – som jag inte har fått reda på – mot. Jag försöker så gott som möjligt att vara pragmatisk i mina åsikter. Som ett exempel kan nämnas att jag för bara något år sedan, innan jag ordentligt satte mig in i frågan upphovsrätt, ansåg att illegal fildelning är fel. Vad gäller Piratpartiet är det nog det parti där alla förehavanden granskas i detalj mest av alla stora partier (om hänsyn tas till medlemsantal). Jag har märkt att piratpartister ofta är mycket kritiska, ifrågasättande och bra på argumentation – kanske är det just för att de är så bra på argumentation och bedömning av argumentation de är just piratpartister :-). Halvskämt åsido, men tack för att du låter mig publicera vår e-mailkonversation!
Vänliga hälsningar,
Calandrella
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande upphovsrätt, politik, filmer, immateriell rätt, fildelning, illegal fildelning, IPRED
I sommar är det EU-val. Rösta gärna på Piratpartiet eller Miljöpartiet. Jag skriver detta här eftersom det enligt en undersökning (även DN.se tar upp det) inte är så många som det borde vara – alla – som känner till det.
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)
Intressant att hon orkar ta den diskussionen faktiskt.
Ja, jag tror faktiskt att det är ganska jobbigt att vara journalist, debattör och bloggare, att svara på alla e-mail. Jag är väldigt glad att Rayman tar diskussionen, naturligtvis.
Känns litet som att det har att göra med att det är en ”snäll liten flicka” som vill diskutera.
Calandrella: Någon du mailat som låtit bli att svara ännu?
Aewheros: Ja, många (cirka 340) av riksdagsledamöterna jag e-mailade (se tididigare blogginlägg, eller sök på bloggen efter Svar från riksdagen).
””den ursprungliga FRA-lagen””
Sanna vad menar du med detta???
Det är ju samma lag som gäller nu och senare med FRA 2,0.
Enda skillnaden är att dom har lagt till massa tingel,tangel.
FRA får göra samma saker med 2,0 som med 1,0.
Dom la tex till att dom kan skita i att söka tillstånd om dom tycker att det är brådskande = INGEN SKILLNAD MOT 1,0.
Så alltså borde du vara lika kritisk mot mot FRA lagen nu med.
Calandrella: Jag läser alla din inlägg via RSS.
Men… jag tänkte mer på personliga brev. Inte massutskick till hela riksdagen.
Aewheros: Nej, ingen har vägrat svara på personliga e-mail vad jag minns.
@Calandrella!
Tack för korrespondensen.
Angående ditt förtydligande. Bra, då är jag med på vad du menar. Och visst. Självklart ska vi inte ha en grundinställning som är att vi stiftar lagar ”på prov”. Å andra sidan finns det en försvarlig mängd lagar som ständigt behöver uppdateras, följas upp och förändras. Lagstiftning och lagar, hur solida och liksom eviga dessa ord än kan låta, är i själva verket väldigt ofta processer som aldrig tar slut, utan alltid är litegrann på prov. Samhället rör på sig och lagarna måste hänga med på vägen.
Har kommenterat något på min blogg, men inte så mycket mer om sakdiskussionen, mer perifera grejer om hela debatten och det faktum att fler än du reagerade och blev besvikna på mig för den där texten.
Om du får upp ork så småningom är det ju bara att läsa de länkar jag skickade över, de ger kanske en något mer helhetlig bild av hur jag tänker.
@Aewheros
Nädu, inte bara snälla flickor får svar! Är heller inte helt övertygad om Calandrellas ålder än… 😉
Dock. Till och med mejl som består av fler svordomar än vanliga ord behandlas lika. Generellt försöker jag verkligen besvara så mycket jag bara hinner och orkar, även om det tidvis blir för mycket. Och ibland kör jag överkurs och går in och kommenterar och/eller förtydligar på bloggar som länkar till mina texter. Så det så!
@Tommy Karlsson
Tänker inte dras in i en längre diskussion om FRA här och nu, jag har helt enkelt inte tid. Kan inte påstå att jag gillar lagen över huvud taget, även i den frågan har jag personligen en i grunden oortodox hållning som i förenklad version går ut på det här:
Först. Jag tror definitivt att Sverige behöver säkerhetspolitiskt arbete, underrättelseverksamhet och inom ramen för detta även signalspaning.
Samtidigt anser jag att underrättelseverksamhet i grunden inte är förenlig med den sortens genomskinlig lagstiftning som man nu försöker sig på.
Underrättelseverksamhet och demokrati är helt enkelt inga såta vänner, ingen perfect match.
Det innebär att jag egentligen hade föredragit en lite mer, eh, gammaldags inställning – som dessutom hade låtit oss slippa hela det här FRA-eländet.
Med det menar jag en inställning där staten inte envisas med att vara så jäkla genomskinlig i just det här avseendet, utan bara gör – dock alltid med en tanke på den ständiga risken att avslöjas med handen i kakburken av folket, whistle blowers, tredje statsmakten eller vad det nu må vara.
Jag tror således mer på demokratins inbyggda makt/terrorbalans i den här frågan än jag tror på försöken att vara ”genomskinlig” och utarbeta ”klara spelregler”.
För honestly. Är inte detta lite som när Säpo för några år sedan gick ut och meddelade att nu skulle de ska vara mer ”genomskinliga” och i ständig dialog med folket.
Det enda jag kunde tänka då var: Jaha. Men då hoppas jag verkligen att ni skapar ett annat Säpo som faktiskt ÄR lite hemligt och INTE pratar vitt och brett med folket om vad de sysslar med.
Tråkigt nog är denna min hållning lite för old school, tydligen, vilket ger oss en spelplan som är tajtare och mer svartvit.
Jag kan dock sträcka mig till att säga att jo, nog tycker jag att FRA-lagen har förbättrats avsevärt under de många år som den har studsat fram och tillbaka i maktens korridorer. Fast jättebra är den ju inte. Det har den heller inte några större chanser att bli.
Sanna Rayman: Visst, lagutveckling är en process, men just denna fråga har diskuterats så mycket, och det finns erfarenhet från andra länder, att vi inte behöver testa oss fram (det bör vi aldrig, men…). Angående FRA-lagen tycker jag verkligen inte att sådant som – kanske – bryter mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna bör hållas hemligt. Det är nästa steg på vägen till en diktatur, att sådant hålls hemligt.