Av mig, alltså. Men inte av svenska folket. Tyvärr. DN.se (samt SvD) rapporterar att en ny undersökning visar att 55 procent (sic!) tycker att den regering vi för närvarande har i Sverige gör ett mycket eller ganska bra arbete. 55 procent. 55 procent. 55 procent. Glömmer folk FRA-frågan så snabbt? Glömmer de hur dåligt regeringen skötte FRA-frågan? Glömmer de Reinfeldts kommentar om att ”alla tjänar på att debatten lägger sig”?
Å andra sidan är det många som inte glömt. Sifo-undersökningen för ett par månader sedan bådade gott inför Piratpartiets resultat i EU-valet detta år. Ung Pirats medlemsantal har ökat mer än något annat av de ungdomsförbund som hört till riksdagspartier, enligt sr. Fyra av de fem nominerade bloggarna till Stora Bloggprisets klass ”Politik och Samhälle” sympatiserar – åtminstone hyfsat mycket – med Piratpartiet. På Gå med i Piratpartiet-dagen 8 december förra året gick hela 600 personer med i Piratpartiet, en bedrift som nog ganska få gånger skett detta decennium (men det är jag inte alls säker på; min tes bygger på en ren gissning).
Vidare har regeringen inte gjort särskilt mycket bra, utöver demokratifrågan. Miljön har, visst, brytts lite om, men inte så mycket som behövs. Skatten har minskats, vilket innebär en ökad klyfta mellan rika och fattiga. Planer verkar finnas på att starta nya kärnkraftverk. Och så vidare.
Nästa val kommer du, läsare, hoppas jag, rösta på Piratpartiet eller Miljöpartiet. Demokratin och miljön är nämligen det viktigaste vi har. Utan en åtminstone hyfsat välskött miljö kan vi inte leva. Utan demokrati, demokratiska principer och rättigheter blir livet outhärdligt.
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande Miljöpartiet, regeringen, politik, borgarna, Piratpartiet, miljö, demokrati, upphovsrätt, mänskliga rättigheter, val, mp, pp, (mp), (pp), Alliansen
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


Vänsterpartiet har också en vässad miljöpolitik, inte att förglömma. Miljöpartiets partiledning har fullt upp med att sossifiera sig för att ”ta regeringsansvar”.
Aja, strunt i det. Jag föredrar Piratpartiet, det är ungt och friskt och inte så politiskt skadat ännu.
Nejdå, jag gillar (v) också, men (pp) och (mp) är – enligt min mening – bättre.
Om du inte misstycker så kommer jag att länka till dig från min sida. Du verkar riktigt vettig.
http://www.keyboardrebellion.net/nidbild
NiDBiLD: Jag blir mycket glad om du länkar till mig! Tack för att du uppskattar bloggen!
Av ren nyfikenhet undrar jag vad du tycker det är för fel på kärnkraftverk. Den är renare än något fossilt bränsle, är kostnadseffektivare än många andra förnyelsebara bränslen och är mera pålitlig. Stod valet mellan sol- och vindkraft och kärnkraft kan jag förstå varför man väljer bort det senare, men med vänsterblockets politik blir det ju bara kolkraft istället, och det är ju ännu värre.
”med vänsterblockets politik blir det ju bara kolkraft istället” – källa tack! Miljöpartiet arbetar för vindkraft, se bland annat http://mp.se/templates/Mct_78.aspx?avdnr=12315&number=69233. Du anser att sol- och vindkraft är bättre än kärnkraft, som är bättre än kolkraft. Jag håller med dig. Det är tydligen bara faktadelen vi är oense om. Och jag har presenterat en källa.
Jag tar inte i Miljöpartiet med tång efter EU-omröstningen (ni vet den där i förra århundradet för länge, länge sedan).
De lovade då att de skulle respektera folkets val. Eftersom jag själv var miljöpartist då (men för EU) så ringde jag för säkerhets skull upp dem och frågade om de skulle acceptera ett ”ja”, och inte försöka riva upp det efteråt. (De krävde förresten i mycket höga tonarter att ja-sidan skulle acceptera ett eventuellt ”nej”.) De bedyrade då i telefon att MP naturligtvis skulle lägga ned allt EU-motstånd om folket sade ”ja”.
Hur blev det? Jo, MP förblev ett rabiat anti-EU-parti som krävde svenskt utträde ur EU under hela den tid som gått sedan EU-omröstningen. Mitt intryck var att motståndet mot EU i stort sett var den enda fråga de drev. Ett totalt svek.
Det sägs att de har ändrat sig nu, och inte ska driva den frågan längre, efter en medlemsomröstning. Men på deras webb-sida står det fortfarande att de vill att Sverige ska gå ur EU.
De är inte att lita på. (Fast å andra sidan skiljer de sig i detta inte på något sätt från övriga partier i riksdagen.)
Mitt bud är att MP bildar regering tillsammans med sossarna efter nästa val, och att de sedan låter sossarna driva igenom nya hemska FRA-lagar samt dessutom IPRED2, IPRED3, IPRED4 osv.
Det är mycket tråkigt. Emellertid är få partier felfria. Jag anser ändå att det Miljöpartiet gör för miljön är så viktigt att det väger upp ett misstag för något decennium sedan. Finns förresten verkligen IPRED3 och IPRED4?
http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_3676/ImageVaultHandler.aspx På sidan tre, under rubriken ”Dags för Grön el”. Jag citerar för enkelhets skull:
”6. /…/
När Barsebäck 1 stängdes kostade det de svenska
skattebetalarna 8 miljarder kronor plus ökade kostnader i
köp av el främst från Danmark. Det troliga är att kostnaden
för stängningen av Barsebäck 2 kommer att ge liknande
effekter. Flera instanser har varnat för vad som kan hända
om även den andra reaktorn stängs av. Energimyndigheten
hävdar att det finns en risk för elbrist under torrår, speciellt
i Syd- och Mellansverige. Utsläppen av koldioxid beräknas
dessutom att öka med 4 till 6 miljoner ton, huvudsakligen
från produktion av el i Tyskland och Danmark.”
Det är främst den sista meningen jag vill framhäva.
Att mp har väldigt ambitiösa och välvilliga miljömål håller jag med om (utsläppsprotektionismen åsido). Problemet är att i världen av demokratiska kompromisser så kommer vi onekligen få se situationer där man inte kan införa hela sitt program med en gång, och då är risken att man lyckas avveckla kärnkraft (helt omotiverat vill jag påpeka, utbyggnadsförbudet är ju flera storleksordningar mindre än avvecklingslöftet i sin omfattning) men inte kan få fram tillräckligt med investeringar för att ersätta den helt och hållet med väderberoende energi, och då återstår antingen import av fossila bränslen eller energibrist.
Vems fel det vore i så fall kan jag inte påstå mig tillräckligt insatt för att svara på, men att det skulle vara sossarnas lama opinionsprostitution känns ju nära till hands. I varje fall så tycker jag det borde finnas avsevärt högre prioriteringar inom miljöpolitiken än avvecklingen av en förhållandevis ren och långvarig, och framför allt pålitlig, energikälla.
Jag anser inte att kärnkraften är långvarigt hållbar. Problemet med hur avfallet skall slutförvaras måste lösas, och på de platser där uranbrytningen sker drabbas ofta lokalbefolkningen – och den lokala miljön? – hårt. Kärnkraften är således mycket sämre än vind- och vattenenergi. Jag tror inte att de rödgröna skulle bara avveckla kärnkraften och sedan inte bry sig om att utveckla vind- och solenergin. Jag förstår tyvärr inte vad du menar med begreppet ”utsläppsprotektionism” – jag vet inte vad ordet betyder, helt enkelt.
Det var mest en referens till partiets åsikter om var (geografiskt) man satsar på utsläppsminskningar. Det var mest en liten reservation jag har för partiets miljöpolitik, men det hör egentligen inte till diskussionen (det berör inte ditt blogginlägg).
Att utbyggnaden av kärnkraft kan ha sina problem vill jag inte vara sen att erkänna, men med avvecklingen är det en annan femma – Då handlar det ju bara om att fortsätta använda infrastruktur som vi redan har.
Jag förstår också att mp inte VILL göra bara en sak, eller några saker, för miljön. Men vid lagstiftning är det ju, på gott och ont, vanligt att man tar en sak i taget – det vore ju inte rimligt att införa hela miljöpartiets plattform i en enda proposition. Hade en rödgrön regering inneburit ett miljöpartistiskt språkrör på statsministerposten hade det här heller inte varit ett problem. Men nu är det sossarna som basar över vänsterblocket, och dessutom ska makten delas med Vänsterpartiet, så det lär ju rimligtvis bli fråga om en väldans massa kompromisser. Börjar man med att nedmontera kärnreaktorer kanske man helt enkelt inte hinner bygga ut förnyelsebar energi tillräckligt fort.
Nu hoppas jag iof att mp inte vore så klumpiga, och med ett försvagat s så kanske en rödgrön regering skulle göra en hel del gott, men eftersom du pratade om kärnkraft i ditt inlägg så ville jag helt enkelt försvara frågan lite. Jag tycker som sagt att det finns andra delar av miljöpolitiken som borde prioriteras högre.
Okej. Jag tror ändå att Miljöpartiets varande i regeringen gör mer gott än ont. Vilka andra delar av miljöpolitiken bör prioriteras, anser du?
”Finns förresten verkligen IPRED3 och IPRED4?”
Inte vad jag vet. De stod i min kommentar för ännu okända lagförslag som med största säkerhet har sett dagens ljus när sossarna väl kommer till makten nästa gång. Vi har ju ännu så länge vissa friheter kvar så något måste ju göras för att rätta till detta missförhållande. FRA + IPRED1 och IPRED2 räcker inte.
Hållbarhet borde prioriteras över klimatkrisen, anser jag. Med det menar jag att vi måste sluta utarma den biologiska mångfalden med utfiskning av haven och skövling av urskog. Vi måste jobba oss fram till ett läge där konsumtionstakten av naturtillgångar aldrig överstiger förnyelse- eller återställningstakten.
Många av de åtgärder som krävs för detta sammanfaller med vapnen mot klimatförändringar. Till exempel att man byter ut fossila bränslen mot förnyelsebar energi. Men där åtgärder inte sammanfaller (fiskpopulationerna i östersjön påverkar ju inte direkt klimatet) tycker jag att hållbar het ska ha prioritet.
Klimatvetenskapen är idag ung, på många sätt svårbegriplig, och i hög grad överpolitiserad. De vetenskapliga samfunden behöver tid för att reda ut vad som är bra på miljön på riktigt. Det har ju faktiskt hänt förr att miljösatsningar slagit bakut (DDT är ett uppmärksammat exempel). Under den tiden tycker jag att hållbarhet är det som bör satsas på mest, annars kanske våra barnbarn kan njuta av det det behagliga lagomvädret med små och förutsägbara temperaturförändringar i ett kargt ökenlandskap med ett kollapsat ekosystem.
Nicholas: Naturligtvis är hållbarhet mycket viktigt. Jag anser dock att det inte är lika brådskande som klimatfrågan. Det råder vetenskapig konsensus. Vi behöver inte mer forskning (eller ja, såklart det är bra med mer forskning, men…); det vi behöver göra är att minska koldioxidutsläppen. Ponera att IPCC har och det som vetenskaplig konsensus fastslår är rätt. Ponera att vi vidtar alla – rimliga – åtgärder mot minskade koldioxidutsläpp. Resultat: ingen katastrof. Ponera att IPCC har och det som vetenskaplig konsensus fastslår är rätt. Ponera att vi intevidtar alla rimliga åtgärder mot minskade koldioxidutsläpp. Ponera att vi bara bryr oss lite grann om det, eller ingenting alls. Resultat: katatstrof. Ponera att IPCC har och det som vetenskaplig konsensus fastslår är fel. Ponera att vi ändåvidtar alla rimliga åtgärder mot minskade koldioxidutsläpp. Resultat: Inte katastrof, dock lite slöseri med tid och pengar på att stävja koldioxidutsläpp. Ponera att IPCC har och det som vetenskaplig konsensus fastslår är fel. Ponera att vi intevidtar alla rimliga åtgärder mot minskade koldioxidutsläpp. Resultat: Ingen katastrof.
Summering: de två möjliga scenarior som kan uppstå om vi försöker stävja koldioxidutsläppen i stor omfattning medför antingen ingen katastrof eller lite slöseri med tid och pengar. De två möjliga scenarior som kan uppstå om vi inte försöker stävja koldioxidutsläppen medför ingen katastrof eller katastrof. Jag riskerar hellre lite slöseri med tid och pengar än katastrof.
Med Miljöpartiet som största parti skulle antagligen många miljöfrågor täckas. Prioritering skulle inte alls behöva ske. Men i dagsläget behöver prioriteras. Och jag prioriterar klimatfrågan.