På tv4 visas för närvarande (eller har nyligen visats) ett reklaminslag för lotteriet Postkodslotteriet. Detta lotteri har även ett helt eget program tillägnat sig (Postkodsmiljonären). I Postkodsmiljonären får en delvis se folk som sitter i den så kallade Heta stolen och svarar på frågor om allt från svenska fåglar till gamla brittiska rockgrupper och delvis personer som deltager i Postkodslotteriet och vinner. Frågesportsdelen finner jag synnerligen underhållande och lärorik. Förvisso är det programmet något jag försöker kolla på varje gång det sänds, vilket är fredags- och lördagskvällar.
Däremot gillar jag inte klippen från när folk blir tilldelade sina stora summor pengar. Jag har ingete mot lotterier generellt sett, men jag tycker ändå inte att filmklipp från sådana ska ta tid från intressanta program – reklampauserna är fullt tillräckliga. Medan Postkodsmiljonären startar klockan halv åtta och slutar klockan åtta enligt tv-tabellerna, är själva frågesportstiden betydligt mindre. Totalt är det kanske (jag har inte räknat, men det vore ganska intressant att företaga sig; om jag minns det och har den tekniska möjligheten att göra det nästa gång jag kollar på programmet ska jag försöka genomföra ett sådant test; eventuella resultat publicerar jag naturligtvis här på bloggen) en kvarts programtid. En kvart. Och programmet håller på en halvtimme. Det anser jag vara att fylla ut tiden så mycket som möjligt. Då vore det bättre, anser jag, med ett program på en kvart utan paus vare sig för lotterivinnarvisningar eller reklam.
Eller ja, reklam och reklam. Klippen från Postkodslotteriet är, anser jag, lika mycket reklam som det som sänds i reklampauserna. Nåja. Detta var bara reklamaspekten. jag tänker även ta upp varför jag tycker att Postkodslotteriet är särskilt dåligt, trots att jag generellt sett inte ogillar lotterier så starkt. Och nu kommer det:
Postkodslotteriet sänder reklam i reklampauserna, för att återkomma till vad jag började detta inlägg med. Där visas diverse sympatiska personer som stödjer postkodslotteriet (jag minns inte exakt, men jag tror att bland andra Jan Eliasson (en person som jag verkligen beundrar) gör det). De talar om hur Postkodslotteriet bidrar till en bättre värld, att alla bör hjälpa till och att det inte alls finns någon ”motsättning mellan det kommersiella och det ideella” (som de uttrycker det; citatet är fritt ur minnet). Lotteriet ifråga skänker nämligen pengar till hjälporganisationer såsom Rädda barnen. Det är naturligtvis bra, men framförallt är det (tror jag) ett säljknep.
Och vad är då dåligt med det? Alla företag har väl sina säljknep? Ja, det har dem. Men detta anser jag vara lite extra dåligt. Om de nu vill skänka pengar till välgörenhet, så undrar jag: varför skänker de inte hela sin vinst till hjälporganisationerna? Då skulle ju ännu fler barn få lära sig läsa, eller vad det är de talar om i reklamen. Så varför?
Missförstå mig rätt. Det hjälporganisatonerna gör anser jag inte vara dåligt. Inte alls. Men om folk vill skänka pengar till välgörenhet, är det betydligt smartare att direkt skänka de till hjälporganisationer, och inte skicka dem mellan ett företag.
Fotnot: Jag själv skänker faktiskt 20 procent av min månatliga inkomst till välgörenhet.
Det är synd att sådana trick fungerar. Man deltar hellre i ett lotteri (som man vet är dåligt) om man kan rättfärdiga det för sig själv med idéer som att det hjälper världen. Ett företag kan skänka 1 kr och därmed skänka till välgörenhet
Nu när jag läser på postkodlotteriet.se står det dock att 22,5% av omsättningen går till välgörenhet, vilket — förutsatt att jag förstår ekonomijargong — borde vara en ännu större andel av vinsten.
Kanske det är ett bra sätt att få folk att donera till välgörenhet att utnyttja samma trick som andra använder.
Jag förstår inte riktigt din sista mening (”Kanske det är ett bra sätt att få folk att donera till välgörenhet att utnyttja samma trick som andra använder.”); anser du att Postkodslotteriet faktiskt är bra, ty det skänker så mycket till välgörenhet? Min åsikt är att det trots att det är ganska mycket ändå är bättre att skänka direkt till välgörnhet – då blir det trots allt fem gånger så mycket som går till hjälporganisationen (med det inte sagt att alla dessa 100 procent går till direkt hjälp; viss del av donationerna går naturligtvis till omkostnader för hjälporganisationerna, men detta gäller även när den skänks via Postkodslotteriet). Tack för din kommentar.
Helt sjukt.
I filmklippen där de delar ut stora summor pengar, marknadsför de organisationen och jag skulle tro att dessa filmklipp är en stor anledning till att lotteriet är så stort som det är.
Men det spelar ingen roll.
Grundaren/ägaren till Postkodlotteriet har ingen skyldighet att göra något. Han/hon kan/får behålla 99% av pengarna, så länge han/hon redovisar detta. 1% är ändå mycket mer än 0 kronor.
Folk som gnäller över att hjälporganisationer inte skänker tillräckligt eller att rika personer inte skänker tillräckligt: Varför lever inte ni på existens minimum och skänker resten till välgörenhet? Varje Japp ni köper dödar en flicka i Afrika!
”1% är ändå mycket mer än 0 kronor.”
Ja, men jag tror att folk som blir tillfrågade om de vill donera pengar till välgörenhet nog har lättare att säga nej om de är mer i Postkodlotteriet; de tänker att ”jag bidrar redan till välgörenhet, ju”.
”Varför lever inte ni på existens minimum och skänker resten till välgörenhet?”
Vi har också dubbelmoral…
I think shows the end result of this. ,