Motion: En human och rättssäker flyktingpolitik

Piratpartiet breddas. Vi går från ett ganska smalt, IT-baserat parti som bryr oss om föga mer än medborgarrätt på Internet och immaterialrätt – till ett frihetligt, humanistiskt och demokratiskt parti som svarar på alla frågor: såväl de traditionella vård-skola-omsorg-ekonomi-områdena, som de framtidsfrågor som dagens partier knappt tänkt på.

Jag välkomnar denna utveckling, och drar mitt strå till stacken genom att skriva motioner till Piratpartiets medlemsmöten, som hålls varje vår och höst. Här nedan kommer min andra motion till Piratpartiets vårmöte 2013 (som äger rum online 1 april till 12 maj): nu om migrationspolitik. Dessa frågor kommer jag givetvis driva även inom Ung Pirats förbundsstyrelse, om jag får medlemmarnas förtroende för det – jag kandiderar nu till styrelsen.

(Vill du också skriva en motion? Läs här!)

Vad tycker du om min motion nedan? Kommentarer, kritik och frågor mottages tacksamt! Vill du också skriva under motionen En human och rättssäker migrationspolitik? Skicka namn och lokalavdelning av Piratpartiet till mig, i kommentarsfältet nedan, på leo.rudberg@gmail.com eller per 076-250 82 30. Gör du det innan söndag kväll 22:00 lägger jag till dig som undertecknare när jag skickar in motionen!

En human och rättssäker migrationspolitik

Vår gränslösa värld.

Svensk politik handlar sällan om liv och död. Politiker vill sällan tala om mänskliga rättigheter och rättsstatens principer – och om de talar om dem utgår dem från att Sverige är den humanistiska, frihetliga utopin på Jorden.

Så är förstås inte fallet. Det vet vi i Piratpartiet, och vi har länge och väl därför motarbetat t.ex. FRA och IPRED, med sina ingrepp i rätten till privatliv respektive rättssäkerhet. Sedan 2012 har vi därtill tagit ställning i vad som är den viktigaste frågan just nu rörande mänskliga rättigheter: migrationspolitiken.

Våra åsikter i detta fält från höstmötet 2012 är bra. (De finns att läsa under rubriken ”En värld där människor rör sig”, s. 13 i Sakpolitik antagen tom höstmötet 2012.) Men de antagna åsikterna är få och räcker inte för att helt och hållet leva upp till våra pirata ideal, och de ger tyvärr inga heltäckande svar på frågorna om migration vi kan få i valrörelserna 2014.

(Det här ska ses som självkritik, inget annat; det var jag själv som skrev den största motionen om migrationspolitik 2012, och på grund av tidsbrist hann jag tyvärr bara få med det allra viktigaste.)

Vår migrationspolitik behöver alltså kompletteras med fler åsikter för att nå upp till visionen om en värld där de mänskliga rättigheterna respekteras, där rättsstatens principer upprätthålls och där politiken alldeles självklart väljer livet före döden. Att uppnå denna vision borde vara högprioriterat för ett så frihetligt, demokratiskt och humanistiskt parti som Piratpartiet.

Det vi måste ta ställning för är följande (en siffra för varje yrkande):

En rättssäker och human asylprocess

1. Migrationsverket klassificerar idag vissa asylansökningar som ”uppenbart ogrundade asylansökningar”. Sådan klassifikation innebär att asylansökan överhuvudtaget inte behandlas på ett rättssäkert sätt, vilket innebär en enorm svårighet för den asylsökande och ett brott mot vederbörandes rätt till rättssäkerhet och rätt att söka asyl. Därför måste denna klassifikation avskaffas – alla asylansökningar måste behandlas rättssäkert.

2. Sverige har världsrekord i domar mot sig i FN:s tortyrkommitté för brott mot FN:s tortyrkonvention i form av utvisningar av flyktingar till tortyr. Europadomstolen – som vaktar Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna – har upprepade gånger fällt Sverige för brott mot de mänskliga rättigheterna, då Sverige beslutat att utvisa människor till länder där deras grundläggande rättigheter skulle ha kränkts. Det hör till saken att Europakonventionen sedan flera år tillbaka måste följas enligt svensk grundlag; brott mot Europakonventionen utgör alltså även brott mot Sveriges grundlag. Det är för mig alldeles uppenbart att Sverige måste följa sina internationella åtaganden rörande respekt för mänskliga rättigheter rent ideologiskt och principiellt. Dessutom: hur ihåligt låter inte annars Sveriges fördömande av andra (värre) länders brott mot mänskliga rättigheter?

3. Asylsökande bör i normalfallet ses som tillförlitliga i frågor om deras egen situation. Att förvänta sig av flyktingar att de kan hålla reda på exakta datum och andra omständigheter om sin flykt är varken rättssäkert eller humant. Upprepade gånger har just sådana misstag lett till utvisningar, då Migrationsverket ansett personer som t.ex.

4. En förutsättning för en rättssäker domstolsprocess är att alla parter kan kommunicera ordentligt med varandra. Trots det har förhandlingar fortsatt även i situationer där tolkningen inte fungerat. Detta är förödande för rättssäkerheten och måste stoppas. Alla nödvändiga resurser till kvalificerad tolkning måste tillsättas, och om det är omöjligt att få tag på effektiv tolkning måste den asylsökande beviljas tillstånd att stanna. Givetvis bör även alla nödvändiga resurser till advokater för flyktingar tillsättas.

5. Asylsökande från länder som enligt kvalificerade bedömare (t.ex. Human Rights Watch och Amnesty International) kränker mänskliga rättigheter – däribland samtliga diktaturer – bör omedelbart ges uppehållstillstånd utan vidare prövning. Detsamma gäller flyktingar från naturkatastrofer och länder med erkänt mycket dåliga levnadsförhållanden. Ett undantag för grovt kriminella, internationellt efterlysta brottslingar kan eventuellt göras. Flera länder, som Saudiarabien, Syrien och Kina, bör helt enkelt ingen någonsin utvisas till oavsett omständigheterna och att bemöda sig om en närmre granskning i varje enskilt fall är därför helt onödigt.

6. Om vidare prövning behövs eftersom personen inte kommer från ett av de många länderna som omedelbart beviljar asyl måste prövningen ske individuellt. Inga hänsyn får tas till politiska försök till ”volymbegränsningar”, eftersom sådana kollektivistiska hänsyn per definition inskränker den individuellas rättigheter.

7. Migrationsverket har upprepade gånger bevisat sin inkompetens enligt ovan: tolkningen har brustit, bedömningarna av trovärdighet har brustit och beslut har i allmänhet fattats som strider mot Sveriges internationella åtaganden, mot svensk grundlag och mot mänskliga rättigheter. (För enskilda fall hänvisar jag till denna juridiska utredning, till fallet Ganna, till fallet Karim, och till fallet Syrien).

Det här är helt oacceptabelt. Allt förtroende för Migrationsverket torde vara förbrukat – precis som för FRA, då vi fått veta att även FRA upprepade gånger brutit mot lagen. Att föreslå nedstängning av Migrationsverket (á la nedstängning av FRA) vore kanske väl drastiskt, och det kan tänkas att Migrationsverket (till skillnad från FRA) fyller flera viktiga samhällsfunktioner.

Jag föreslår därför istället inhibition i samtliga utvisningsärenden. Detta innebär att ingen utvisning överhuvudtaget ska verkställas förrän en kompetent, laglydig och folkrättsrespekterande myndighet tagit över ärendena – och kan sådant övertagande inte ske, bör Migrationsverket läggas ned helt och hållet och inhibitionen därmed bli en fullständig amnesti.

8. Idag tvångsutvisar Sverige många asylsökanden till andra europeiska länder. Detta sker inom ramen för den s.k. Dublinförordningen, som stadgar att den som söker asyl i Europa måste göra det i det första land vederbörande anlänt till. I praktiken innebär det att många flyktingar utvisas till Medelhavsländerna. Dessa länder (och säkerligen de flesta andra europeiska länder) har enorma brister i sin asylprocess – ofta t.o.m. större än Sveriges stora brister. Det är oförenligt med rätten att söka asyl att utvisa människor till länder där denna rätt inte respekteras, och därför bör Sverige överhuvudtaget inte utvisa asylsökanden till andra länder (åtminstone inte i nuläget då situationen ser ut som den gör).

Sverige har redan valt att kringgå Dublinförordningen genom att sluta utvisa asylsökanden till Grekland, eftersom det nazistiska Gyllene gryning (som har politiskt stöd av 50 procent av poliskåren enligt en opinionsundersökning) – ofta utan att den grekiska polisen bryr sig – misshandlar flyktingar. Kan vi göra ett undantag för Dublinförordningen kan vi göra ett undantag för alla andra länder som har en nästan lika vedervärdig flyktingpolitik, vilket är i princip hela Europa.

9. Skulden bör inte primärt läggas på Migrationsverket – medan en del beslut onekligen uppkommit på grund av enskilda byråkraters inkompetens, ligger det stora problemet i lagstiftningen. Detta juridiska systemfel går under namnet Utlänningslagen. T.ex. innebär Utlänningslagen att folk för ett år sedan skulle utvisas till våldets Syrien. Hur? Jo, Utlänningslagen säger (i detta sammanhang) endast att folk ska få stanna på grund av ”väpnad konflikt”. Assads styrkor var alldeles för överlägsna rebellernas för att det skulle kallas ”väpnad konflikt” – det var mer av ett massmord. Utlänningslagen säger att folk ska utvisas till massmord.

Detta går klockrent i strid med alla internationella åtaganden (därmed förklaras Sveriges oerhört många brott mot t.ex. Tortyrkonventionen och Europakonventionen). Utlänningslagen bör alltså ändras, så att alla ingen ska utvisas till stater drabbade av naturkatastrofer, våldsamma konflikter, mycket dåliga levnadsförhållanden eller brist på respekt för mänskliga rättigheter. Ett första steg kan vara att som MP föreslår ändra formuleringen ”synnerligen ömmande skäl” till ”särskilt ömmande skäl” och tillämpa denna nya formulering i fall som Syrien.

Ett rättssäkert och humant liv för flyktingar i Sverige

10. Alla barn har rätt till skolgång. Tack vare MP:s och Regeringens överenskommelse får de nu denna rätt erkänd. För att den ska respekteras i praktiken krävs att poliser inte letar papperslösa vid skolor.

12. Alla ska ha lika rätt till sjukvård, har Piratpartiet tidigare ställning för. För att rätten ska respekteras i praktiken krävs att poliser inte letar papperslösa vid skolor.

13. Flyktingförläggningar drabbas ibland av vandalism. Dessa brott torde vara rasistiskt motiverade, och drabbar några av samhällets allra mest utsatta: flyktingar. Därför måste anslag ges så att vandalismen kan utredas ordentligt.

14. Tiggeri måste vara lagligt. Sociala problem försvinner inte för att man försöker lagstifta bort dem. Dessutom tyder mycket på att hänsynslösa, föga rättighetsrespekterande kommersiella ligor utgör en mycket liten orsak bakom tiggeriet i Sverige. Sådana ligor bör givetvis motarbetas – för de begår brott mot redan befintlig lagstiftning. Behov finns ej av ny lagstiftning mot tiggeri.

15. Rasprofilering som statlig metod är helt oacceptabelt.

16. Fördomar och rasism är ett allvarligt problem. Detta bör motarbetas på ett flertal sätt från offentligt håll. Många konstruktiva förslag finns i en statlig utredning av Bengt Westerberg, ”Främlingsfienden inom oss”. Piratpartiet bör generellt ställa sig positiv till förslag som syftar till att motarbeta fördomar och rasism så länge dessa förslag på intet sätt utgör inskränkningar i yttrandefriheten.

Grundpremissen för sådana åtgärder måste vara att alla människor i första hand betraktas som individer, inte som representanter för godtyckliga grupper, att identiteter som ”svensk” måste vara flexibla för alla som vill identifiera sig med dem och att människor mycket väl kan och får ha flera identiteter samtidigt.

17. Inga barn eller deras närstående bör tvångsutvisas, eftersom våldsingripanden från statens sida mot barnfamiljer näppeligen ligger i barnets bästa och Sverige bör följa Barnkonventionen som slår fast att barnets bästa skall vägleda varje myndighetsbeslut.

En rättssäker och human flyktingpolitik på EU-nivå

18. Samma principer som bör gälla för flyktingpolitiken i Sverige bör givetvis gälla för EU. Arbete för att stoppa Fästning Europa, Stockholmsprogrammets migrationsbegränsande delar och så vidare måste prioriteras i EU:s institutioner, däribland EU-parlamentet. Förändrar vi Sveriges migrationspolitik kan vi göra en hel del. Förändrar vi EU:s kommer vi ännu längre.

En rättssäker och human politik för flyktingar utanför Sverige
19. Att ta sig till Europa idag är fullkomligt vidrigt. (Läs det här för en inblick i hur det går till.) Gränspassager bör öppnas upp för sökanden efter försvunna flyktingar.

20. I praktiken saknar många flyktingar överhuvudtaget lagliga möjligheter att ta sig till Sverige och söka asyl här. Detta måste förändras. Visumsystemet måste anpassas för att möjliggöra asylsökandes flykt. Asylsökande bör också kunna ske via svenska ambassader och per korrespondens (utanför Sveriges gränser). Den som tagit sig till Sverige och vill lämna in en ny ansökan om uppehållstillstånd, t.ex. som arbetskraftsinvandrare istället för flykting, måste kunna göra det på plats i Sverige. (Se bl.a. fallet Jean för de vidriga konsekvenserna av regeln att ny asylansökan måste ske i hemlandet.)

21. Det statliga biståndet bör fördubblas. Det finns väldigt många utgiftsposter i statens budget som är betydligt mindre viktiga än att rädda liv. Dessutom innebär denna åsikt att vi enkelt besvarar SD:s argument ”vi vill hjälpa till på plats istället för i Sverige” – vi vill isåfall förstås hjälpa till både på plats och i Sverige.

En rättssäker och human flyktingpolitik inför valen

22. Migrationspolitiken har genom REVA snabbt blivit en av Sveriges största politiska frågor. Migrationsministerns avgång har aldrig varit närmre, och vår justitieminister har på nytt bekräftat sin inkompetens rörande rättsstatens grundläggande principer. Den mest delade texten i svensk mediehistoria, ”Bästa Beatrice Ask”, är just kritisk till justitieministern och REVA. Många Alliansväljare och socialdemokrater – och kanske någon miljöpartist (som ogillar överenskommelsen med Alliansen) och vänsterpartist (som ogillar V:s motstånd mot arbetskraftsinvandring) – torde söka ett nytt frihetligt, humanistiskt parti.

Här har Piratpartiet ett guldläge. Ett starkt migrationspolitiskt ställningstagande utåt i debatten fyller flera värdefulla funktioner. Dels lanserar vi oss som det självklara alternativet till SD, som övertrumfar dem på SD:s egna största politiska område. Dels får vi en chans att peka på hur Regeringen och S (och i någon mån MP) bryr sig föga om mänskliga rättigheter i praktiken. Dels kan vi inskärpa hur allvarligt vi tagit breddningen, och hur vi på riktigt nu står upp för mänskliga rättigheter överallt – inte bara på nätet.

Migrationspolitiken bör därför bli ett av våra fokusområden under 2013 och i valrörelserna 2014. Vi bör då resonera på alla fronter: visa för liberaler hur Sveriges migrationspolitik nu kränker den grundläggande individuella liberala rätten till asyl, visa för socialister/socialdemokrater hur Sveriges internationella solidaritet får sig en törn av att utvisa världens fattigaste, visa för ekologister hur de som drabbas av de miljökatastrofer vi orsakar genom klimatförändringar kastas tillbaka till de problem vi är ansvariga för och visa för konservativa hur samhällsgemenskapen drabbas av rasism och hur dödsutvisningar inte ligger i linje med kristen etik.

Yrkanden

Mot bakgrund av ovanstående yrkar jag att:

1. medlemsmötet antar ställningstagandet: Klassifikationen ”uppenbart ogrundade asylansökningar” måste avskaffas.
   Motivering: Sådan klassifikation innebär att asylansökan överhuvudtaget inte behandlas på ett rättssäkert sätt, vilket innebär en enorm svårighet för den asylsökande och ett brott mot vederbörandes rätt till rättssäkerhet och rätt att söka asyl.
2. medlemsmötet antar ställningstagandet: Sverige måste respektera sina internationella åtaganden vad gäller att skydda mänskliga rättigheter.
   Motivering: Sverige gör det inte idag. Internationella åtagandena är visserligen inte alltid särskilt långtgående och vi bör förstås sträva längre. Hursomhelst bör vi inte bryta mot dem, även om vi bör gå längre än dem vad gäller skyddet av mänskliga rättigheter.
3. medlemsmötet antar ställningstagandet: Asylsökanden bör i normalfallet anses trovärdiga. Motstridiga uppgifter från flyktingar bör anses fullt förståeliga givet flyktingarnas situation, varför sådant inte ska få undergräva flyktingarnas trovärdighet i myndigheternas och rättsväsendets perspektiv.
   Motivering: Den här åsikten är en välbehövlig precisering av det svepande ”asylprocessen måste vara rättssäker” som Piratpartiet tidigare redan ställt sig bakom.
4. medlemsmötet antar ställningstagandet: Asylsökanden måste få tillgång till kompetent tolkning och kompetenta advokater.
   Motivering: Den här åsikten är en välbehövlig precisering av det svepande ”asylprocessen måste vara rättssäker” som Piratpartiet tidigare redan ställt sig bakom.
5. medlemsmötet antar ställningstagandet: Asylsökanden från länder som kränker mänskliga rättigheter (däribland samtliga diktaturer), naturkatastrofer och mycket dåliga levnadsförhållanden bör omedelbart få stanna utan vidare prövning, förutsatt att de inte är internationellt efterlysta för grov brottslighet.
   Motivering: Eftersom ingen någonsin ska utvisas till diktaturer o.s.v. är det slöseri med resurser att pröva asylfrågan vidare i dessa fall.
6. medlemsmötet antar ställningstagandet: Asylsökanden från länder som varken kränker mänskliga rättigheter eller är drabbade av naturkatastrofer eller mycket dåliga levnadsförhållanden måste få en individuell, rättssäker prövning, helt utan hänsyn till eventuella önskningar om ”volymförändringar” eller dylikt.
   Motivering: Detta är en förutsättning för en rättssäker prövning.
7. medlemsmötet antar ställningstagandet: Inhibition bör ske i samtliga utvisningsärenden tills Sverige fått en kompetent, laglydig och folkrättssrespekterande instans som kan avgöra dessa. Om ingen sådan instans skapas bör inhibitionen bli en amnesti för alla.
   Motivering: Detta är enda sättet att omedelbart stoppa de folkrättsvidriga utvisningar vi vet sker idag med dagens utvisning.
8. medlemsmötet antar ställningstagandet: Ingen flykting som söker asyl i Sverige bör utvisas utan att få sin asylansökan prövad här.
   Motivering: Andra länder har ofta än mer usla asylsystem än Sverige har.
9. medlemsmötet antar ställningstagandet: Utlänningslagen måste ändras. Ett första steg vore att ändra ”synnerligen ömmande omständigheter” till ”särskilt ömmande omständigheter”.
   Motivering: Det är inte primärt byråkraterna utan politikerna som gjort fel. Felet ligger i lagen, inte i dess uttolkare. Därför behöver lagen ändras. Och just denna konkreta ändring skulle – med en bred tolkning av ”särskilt ömmande omständigheter” – kunna innebära att i princip allt vi står för vad gäller utvisningar blir lag utan vidare.
10. medlemsmötet antar ställningstagandet: Barns rätt till skolgång måste garanteras. Polisen bör inte få jaga papperslösa vid skolor.
    Motivering: Det första behöver knappast motiveras (det står i Barnkonventionen och är en allmänt vedertagen humanistisk princip). Det sista är en förutsättning för att det första ska fungera i praktiken.
11. medlemsmötet antar ställningstagandet: Rätten till sjukvård måste garanteras i praktiken. Polisen bör inte få jaga papperslösa vid sjukhus.
    Motivering: Piratpartiet har redan antagit det första som sin åsikt. Det andra är en förutsättning för att det första ska kunna genomföras.
12. medlemsmötet antar ställningstagandet: Att motverka och klara upp vandalism mot flyktingförläggningar och andra hatbrott mot flyktingar bör prioriteras (bl.a. ekonomiskt) av Polisen.
    Motivering: Detta eftersom dessa brott drabbar en av samhällets mest utsatta grupper.
13. medlemsmötet antar ställningstagandet: Tiggeri måste förbli lagligt.
    Motivering: Sociala problem som misär kan inte kriminaliseras bort; jämför skadereduktion inom t.ex. drogpolitiken.
14. medlemsmötet antar ställningstagandet: Rasprofilering som statlig metod är helt oacceptabelt.
    Motivering: Rasism är fel.
15. medlemsmötet antar ställningstagandet: Rasism och fördomar måste motarbetas mer kraftfullt av det offentliga – givetvis ständigt med respekt för yttrande- och åsiktsfriheten. Flera bra förslag rörande exempelvis ökad utbildning inom skolor och Forum för levande historia finns i rapporten ”Främlingsfienden inom oss”. Grundpremissen för sådana åtgärder måste vara att alla människor i första hand betraktas som individer, inte som representanter för godtyckliga grupper, att identiteter som ”svensk” måste vara flexibla för alla som vill identifiera sig med dem och att människor mycket väl kan och får ha flera identiteter samtidigt.
    Motivering: Rent ideologiskt står Piratpartiet för mångfald, öppenhet och frihet. Detta måste omsättas i praktiken genom statliga åtgärder.
16. medlemsmötet antar ställningstagandet: Inga barn eller deras närstående bör tvångsutvisas. Ett undantag utgörs av grovt kriminella närstående som inte är svenska medborgare.
    Motivering: Sådana tvångsutvisningar strider mot barns rättigheter enligt Barnkonventionen då de näppeligen är i barnets bästa. Undantaget behövs för att grovt kriminella inte ska kunna hänvisa till närstående barn då de döms till utvisning ur landet som straff för sin grova kriminalitet.
17. medlemsmötet antar ställningstagandet: Sverige måste driva på för en human, rättssäker och människorättsrespekterande migrationspolitik inom EU. Varje EU-land måste tillåtas ha en mer frihetlig flyktingpolitik än resten av EU.
    Motivering: Framgång på EU-nivå ger ännu större positiv effekt för mänskliga rättigheter än bara framgång i Sverige. Den sista meningen utgår från subsidiaritetsprincipen och syftar dessutom till att möjliggöra positiva exempel/föregångare.
18. medlemsmötet antar ställningstagandet: Gränspassager bör öppna upp för sökande efter försvunna flyktingar.
    Motivering: Konsekvenserna av att detta inte gäller är vidriga.
19. medlemsmötet antar ställningstagandet: Alla flyktingar måste ha lagliga möjligheter att söka asyl i Sverige. Visumsystemet måste anpassas för att möjliggöra asylsökandes flykt. Asylsökande bör också kunna ske via svenska ambassader och per korrespondens (utanför Sveriges gränser). Den som tagit sig till Sverige och vill lämna in en ny ansökan om uppehållstillstånd, t.ex. som arbetskraftsinvandrare istället för flykting, måste kunna göra det på plats i Sverige.
    Motivering: Idag ser situationen inte ut så, vilket har förödande mänskliga konsekvenser och kränker människors rätt till asyl.
20. medlemsmötet antar ställningstagandet: Det statliga biståndet bör fördubblas.
    Motivering: Få statliga utgifter är viktigare än att rädda liv.
21. medlemsmötet antar ställningstagandet: Medlemsmötet bör deklarera migrationspolitiken som en fokusfråga för Piratpartiet år 2013. Ledning och styrelse uppdras att inför valen 2014 lyfta fram migrationsfrågor i extern kommunikation, t.ex. i paritets officiella valmaterial och partiledarens TV-debatter.
    Motivering: Många Alliansväljare, socialdemokrater och miljöpartister är förbannade på REVA och söker ett frihetligt, humanistiskt alternativ. Låt oss bli det alternativet.

Pusha gärna inlägget

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, Ung Pirat, Ung Pirats förbundskongress, Ung Pirats förbundskongress 2013, förbundskongress, förbundskongresser, årsmöte, årsmöten, vårmöte, Piratpartiets vårmöte, Piratpartiets vårmöte 2013, styrelse, styrelser, förbundsstyrelse, förbundsstyrelsen, Ung Pirats förbundsstyrelse, Ung Pirats styrelse, motion, motioner, minoritet, minoriteter, identitet, kommunikation, kunskap, kultur, fri kultur, rättighet, rättigheter, UP, ideologi, princip, principer, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, piratrörelsen, frihet, rättsstat, hopp, humanitet, utveckling, optimism, upplysning, humanism, medmänsklighet,
människorätt,demokrati, tolerans, förnuft, etik, moral, kontroll, makt, ignorans, okunskap, lagstiftning, rättsväsende,
rätten, rätt, juridik, inkompetens, rättssäkerhet, naturrätt, mångfald, jämlikhet, humanism, hat, kärlek, historia, Europeiska Unionen, EU, Alliansen, regering, regeringen, riksdag, riksdagen, myndighet, myndigheter, statsförvaltning, statsförvaltningen, mångfald, rasism, diskriminering, intolerans, välfärd, makt, ignorans, okunskap, nyhet, nyheter, lagstiftning, rättsväsende,
rätten, rätt, korruption, juridik, inkompetens, rättssäkerhet, demonstrationer, demonstration, manifestationer,manifestation, aktivism,
pirataktivism, invandring, invandrare, invandringspolitik, flykting, flyktingar, flyktingspolitik, migration, Migrationsverket, migrationspolitik,
REVA, rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, nyspråk, papperslösa, papperslös, amnesti, rätten till liv, frihet från tortyr, tortyr, naturrätt, ensamkommande flyktingbarn, avvisning, avvisningar, utvisning, utvisningar, deportation, deportationer, kollektivtrafik, tunnelbana, tunnelbanan, godtycke,
Europakonventionen, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, mångfald, jämlikhet, demokrati, humanism, hat, kärlek, gränser, gräns, inre gränskontroll, historia, Schengensamarbetet, Schengen, Europeiska Unionen, EU, Alliansen, regering, regeringen, riksdag, riksdagen, Utlänningslagen, asylpolitik, asyl, flykting, flyktingar, flyktingpolitik, Piratpartiet, Ung Pirat, PP, UP, Polis, Polisen, myndighet, myndigheter, Migrationsverket, statsförvaltning, statsförvaltningen, amnesti, mångfald, rasism, diskriminering, intolerans, rättssäkerhet, privatliv, integritet, personlig integritet, nyhet, nyheter, nyheter, Rädda Barnens ungdomsförbund, Röda Korsets ungdomsförbund, nyheter, Ungdom mot Rasism, Jonas Hassen Khemiri, Khemiri, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, Beatrice Ask, Ask, justitieminister, musik, låt, låtar, dödspolitik, liv, död, nyheter, spridning, viral spridning, viralt, viral, sociala media, Facebook, Twitter, diskussioner, diskussion, text, Folkpartiet, FP, Centerpartiet, C, Moderaterna, M, Miljöpartiet, MP, Kristdemokraterna, KD, CUF, Centerpartiets ungdomsförbund, Grön Ungdom, GU, LUF, Liberala Ungdomsförbundet, Socialdemokratiska studentförbundet, s-studenter, parti, partier, partipolitik, ideologi, liberalism, socialism, solidaritet, Palme, Olof Palme, internationell solidaritet, arbetarrörelsen, arbetarparti, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, val, valet, val 2014, Riksdagen, riksdagsval 2014, EU-val 2014, EU-valet, Agenda, Reinfeldt, Fredrik Reinfeldt, Billström, Tobias Billström

Read Full Post »

Regeringens flyktingpolitik är antiliberal

”Nästa höst går vi till val i en fri demokrati. Det är privilegium.” Så kan en av den svenska retorikens främsta mästare, Olof Palme, parafraseras. Och vad är väl ett bättre sätt att förvalta detta privilegium än att bedriva valrörelse för frihetlig humanism? I Palmes anda har jag följaktligen skrivit en debattartikel om Sveriges migrationspolitik, varför den är dålig och hur den bör förbättras.

Debattartikeln är publicerad på Newsmill, samt här nedan (versionen nedan är något uppdaterad, med nya länkar till artiklar som inte skapats när jag skrev artikeln till Newsmill för några dagar sedan). Sprid gärna.

Riksdagen, som bär ansvaret för Sveriges migrationspolitik.
Foto: Janwikifoto (http://politik.in2pic.com), CC-BY-SA 3.0.

Inget annat land i världen har dömts så många gånger för brott mot FN:s tortyrkonvention som Sverige, för att ha utvisat flyktingar till tortyr. Och det är inte bara här Sveriges flyktingpolitik fått skoningslös kritik internationellt. Europadomstolen – som vaktar Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna – har upprepade gånger fällt Sverige för brott mot de mänskliga rättigheterna, Sverige beslutat att utvisa människor till länder där deras grundläggande rättigheter skulle ha kränkts. Det hör till saken att Europakonventionen sedan flera år tillbaka måste följas enligt svensk grundlag; brott mot Europakonventionen utgör alltså även brott mot Sveriges grundlag.

Ansvaret ligger givetvis inte i första hand hos de enskilda byråkrater på Migrationsverket eller Polisen som beslutar om eller genomför dessa folkrättsvidriga utvisningar. Skulden ligger istället hos de politiker som skrivit Utlänningslagen, som ligger till grund för utvisningsbesluten. Då statistiken rörande Sveriges brott mot sina internationella åtaganden inom FN och Europa betraktas enligt ovan, är det uppenbart att Utlänningslagen är oförenlig med såväl dessa åtaganden som Sveriges egen grundlag.

Vilka politiker bär ansvaret? Utlänningslagen instiftades under socialdemokratisk regering 2005. Sedan dess har samma lagstiftning upprätthållits av Alliansregeringen. Redan under 2009 och 2010, då Alliansen regerat flera år, var det uppenbart att Utlänningslagen är oförenlig med FN:s tortyrkonvention, i och med de 8 brott Sverige begick mot konventionen under denna tid (enligt Folkpartiets egen information). Trots detta har ingen förbättring av flyktingpolitiken skett, bortsett från vård och skola till papperslösa som i praktiken kan ha svårigheter att nyttja dessa rättigheter av rädsla för fullt lagliga polisingripanden.

I stället har asylpolitiken faktiskt hårdnat under Alliansen. Tidskriften Fokus skildrar väl hur Regeringen, främst i form av justitieminister Beatrice Ask, systematiskt skärpt sina riktlinjer till Polisen. År efter år har pressen på poliserna att genomföra utvisningar effektivare ökat från Alliansens håll. Liknande skrivningar kan också hittas i överenskommelsen mellan Alliansen och Miljöpartiet, som fastslår att försöket att ”öka effektiviteten i [...] det tvångsvisa utvisandet ska fortsätta”. Det här gör man alltså i ett läge där man är fullt medveten om att tvångsutvisningarna ofta sker i strid med Sveriges internationella åtaganden och grundlag, på grund av Migrationsverkets snäva tolkningar av den i praktiken folkrättsvidriga Utlänningslagen.

Allt detta är häpnadsväckande. Folkpartiet, Centerpartiet och Moderaterna kallar sig liberala – men bryter samtidigt mot den grundläggande liberala rätten till asyl. Kristdemokraterna påstår sig ta de svaga samhällsgruppernas parti i kristen, medmänsklig anda – men kastar samtidigt med våld ut de i samhället som allra mest behöver vårt skydd. Sedan när blev det frihetlig politik att skicka människor in i förtryck, tortyr och döden? Hur kan det vara värdigt kristen etik att utvisa en regimkritisk pastor till en torterande regim?

Samtidigt får oppositionens roll inte glömmas bort. Miljöpartiet skrev under på att det tvångsvisa utvisandet ska effektiviseras år 2005. De verkar tveka, nu när Moderaterna vägrar gå med på de förbättringar av asylskälet ”synnerligen ömmande skäl” som överenskommelsen 2011 talade om (Moderaterna vägrar ändra ”synnerligen” till ”särskilt”, för då skulle fler flyktingar få stanna).

Skulle Miljöpartiet kunna upprätta en mer humanistisk, blocköverskridande uppgörelse vore mycket vunnet. En sådan uppgörelse skulle potentiellt kunna innefatta de själva, Vänsterpartiet, Folkpartiet (vars tidigare yttrade åsikter såväl som förslaget till nytt partiprogram och LUF:s principfasthet bäddar för en genuint liberal politik för flyktingar i framtiden), Centerpartiet (där enstaka inflytelserika företrädare talat väl om en amnesti för papperslösa), Kristdemokraterna (som kritiserat REVA) samt enstaka frihetliga sossar och moderater. (Socialdemokraterna som parti är föga att hoppas på, för de ligger bakom mycket av det inhumana i dagens migrationspolitik).

Vad Moderaterna anbelangar framgår det med all önskvärd tydlighet av Tobias Billströms nyliga yttrande att han hyser en rasistisk ideologi bakom den inte längre så rumsrena ytan, varför förtroendet för honom som migrationsminister borde vara förbrukat för all framtid. Billström är inte heller ensam om sin rasism som moderat; flera kommunalråd i partiet har backat upp honom. I sammanhanget bör inte glömmas de andra moderata klavertrampen i migrationspolitiken: Asks ovilja att överhuvudtaget erkänna några fel från regeringens håll rörande REVA-projektet, Reinfeldts ökända yttrande om ”etniska svenskar mitt i livet” och partisekreterarens smickrande ord om SD.

Tyvärr verkar möjligheterna till en mer human migrationspolitik med nuvarande sammansättning på Regering och Riksdag vara tämligen begränsade. En blocköverskridande överenskommelse under Miljöpartiets ledning framstår som en vacker tanke mer än som ett praktiskt realiserbart projekt – för Folkpartiet och andra verkar pragmatismen och ”regeringsdugligheten” inom Alliansen gå före ideologi inom migrationspolitikens område.

Därför behöver sammansättningen i Riksdagen förändras. Sverige måste byta kurs, från Alliansens diaboliska utvisningspolitik, mot en gedigen, human och frihetlig asylrätt. Denna rätt ska inte endast gälla de politiska flyktingar vi måste ta emot enligt internationellt åtaganden, utan även de människor som flytt från klimatkatastrofer och andra mycket dåliga levnadsförhållanden. Vi i Piratpartiet är stolta över att driva detta krav, och kommer göra vad vi kan för att uppnå en verklig respekt för asylrätten om vi får svenska folkets förtroende i valen 2014.

Men egentligen borde detta inte vara en fråga om partipolitik. Inom migrationspolitiken bör alla goda krafter – pirater och antipirater, liberaler och socialister, socialdemokrater och centerpartister, konservativa och progressiva – enas. Tillsammans måste vi stå upp för asylrätten och demokratin. Det är en fråga om liv och död.

Pusha gärna inlägget!

Ungefär samma budskap som min debattartikel – fast mer konstnärligt uttryckt, i musikalisk form.

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, ideologi, sakpolitik, pirataktivism, vapenexport, Saudiarabien, Saudivapen, försvar, försvarspolitik, utrikespolitik, export, vapen, fred, krig, folkrätt, demokrati, pacifism, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, demokrati, lag, lagar, lagstiftning, riksdagen, nyhet, nyheter, sanktioner, FN, Förenta Nationerna, Ung Pirat, UP, ideologi, princip, principer, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, piratrörelsen, frihet, rättsstat, hopp, humanitet, mänsklighet, utveckling, optimism, upplysning, humanism, medmänsklighet,
människorätt,demokrati, öppenhet, tolerans, förnuft, etik, moral, kontroll, makt, ignorans, okunskap, nyhet, nyheter, lagstiftning, rättsväsende,
rätten, rätt, korruption, juridik, inkompetens, rättssäkerhet, demonstrationer, demonstration, manifestationer,manifestation, aktivism,
pirataktivism, invandring, invandrare, invandringspolitik, flykting, flyktingar, flyktingspolitik, migration, Migrationsverket, migrationspolitik,
REVA, rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, nyspråk, papperslösa, papperslös, amnesti, rätten till liv, frihet från tortyr, tortyr, naturrätt, ensamkommande flyktingbarn, avvisning, avvisningar, utvisning, utvisningar, deportation, deportationer, kollektivtrafik, tunnelbana, tunnelbanan, godtycke,
Europakonventionen, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, mångfald, jämlikhet, demokrati, humanism, hat, kärlek, gränser, gräns, inre gränskontroll, historia, Schengensamarbetet, Schengen, Europeiska Unionen, EU, Alliansen, regering, regeringen, riksdag, riksdagen, Utlänningslagen, asylpolitik, asyl, flykting, flyktingar, flyktingpolitik, Piratpartiet, Ung Pirat, PP, UP, Polis, Polisen, myndighet, myndigheter, Migrationsverket, statsförvaltning, statsförvaltningen, amnesti, mångfald, rasism, diskriminering, intolerans, rättssäkerhet, privatliv, integritet, personlig integritet, nyhet, nyheter, nyheter, Rädda Barnens ungdomsförbund, Röda Korsets ungdomsförbund, nyheter, Ungdom mot Rasism, Jonas Hassen Khemiri, Khemiri, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, Beatrice Ask, Ask, justitieminister, musik, låt, låtar, dödspolitik, liv, död, nyheter, spridning, viral spridning, viralt, viral, sociala media, Facebook, Twitter, diskussioner, diskussion, text, Folkpartiet, FP, Centerpartiet, C, Moderaterna, M, Miljöpartiet, MP, Kristdemokraterna, KD, CUF, Centerpartiets ungdomsförbund, Grön Ungdom, GU, LUF, Liberala Ungdomsförbundet, Socialdemokratiska studentförbundet, s-studenter, parti, partier, partipolitik, ideologi, liberalism, socialism, solidaritet, Palme, Olof Palme, internationell solidaritet, arbetarrörelsen, arbetarparti, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, val, valet, val 2014, Riksdagen, riksdagsval 2014, EU-val 2014, EU-valet, Agenda, Reinfeldt, Fredrik Reinfeldt, Billström, Tobias Billström

Read Full Post »

Rasistiska Billströms politik är rättsosäker och olaglig

Det viktigaste först: demonstrera på söndag 15:00 på Sergels torg mot regeringens inhumana, rättighetsfientliga och olagliga politik. Kan du inte delta fysiskt? Skriv på den nya namninsamlingen från Ingen människa är illegal!

Denna graf skapades i samband med Sverigedemokraternas järnrörsskandal.
Skrämmande väl passar den även på ledande moderater.

”Inga rasister på våra gator!” Detta gamla slagord har alltid gjort mig illa till mods. Jag hatar rasism, men det är ju åsikterna vi ska åt, inte människorna. Rasister ska ha samma rätt som alla vi andra att vandra på gator och torg. Rörelsefriheten får inte inskränkas för andra än regelrätta brottslingar. Detta borde vara självklart för alla antirasister. Det är ju grundstenen i en frihetlig migrationspolitik.

Aldrig trodde jag väl då, när jag upprört mig över skanderande aktivister som verkar sakna respekt för grundläggande rörelsefrihet, att jag en dag skulle behöva skandera: Inga rasister i vår regering! Idag är den dagen kommen. Genom sitt utseendemässiga särskiljande av människor i moral och omoral – i goda och onda; i vi och de; i rätt och fel – har migrationsminister Tobias Billström avslöjat sig som rasist.

Till skillnad från rasisterna på gatorna (som har en självklar rätt att vandra på gatorna) finns det ingen rätt för rasisten i regeringen att vara statsråd. Tvärtom. Varje politiskt uppdrag är ett privilegium, som personen förtjänar baserat på ett förtroende som i grund och botten ska ligga hos folket. Just Billström är inte folkvald direkt, men han är vald av Reinfeldt, som är vald av Riksdagen, som är vald av folket. Saknar en minister folkets förtroende bör hen i varje välfungerande demokrati avgå.

Reinfeldt har talat i tämligen skarpa ordalag till Billström. Men någon avgång har inte skett. Varför? En möjlighet kan vara att Regeringen egentligen gläds åt möjligheten att smyglocka röster från SD, samtidigt som statsministern vill hålla sig personligen borta från rasistanklagelser. (Isåfall måste Riksdagen ta sitt ansvar genom en misstroendeförklaring.) Men det är inte så lätt att undvika rasistanklagelserna för Reinfeldt. Alliansfritt Sverige har sammanställt en gedigen lista på yttranden som stinker av främlingsfientliga jargonger från en tid vi önskar var över.

Som Jonas Hassen Khemiris vän klokt sade (och Khemiri refererade i en föreläsning på Kulturhuset) efter den fantastiska spridningen av ”Bästa Beatrice Ask”: Det blåser humanistiska vindar genom landet, men de återspeglas inte i landets politik. På detta tema bör ni läsa Qaisar Mahmoods debattartikel i Svenska Dagbladet – en text lika viktig som Khemiris.

Tobias Billström. Hur länge ska denna rasistiska politiker få stanna i Regeringen?
Foto: Pavel Flato.

”Är inte flyktingpolitiken redan generös?”

Det jag skrev om Billström borde varje god demokrat som tror på alla människors lika värde kunna skriva under på. (Rasism är fel är en föga kontroversiell åsikt.) Något som inte är lika uppenbart för många är att utvisningarna måste stoppas. ”Varför då? Är inte svensk flyktingpolitik generös? Ska inte lagar och regler följas?” blir den spontana reaktionen ofta.

För att besvara dessa – högst berättigade – frågor, går jag nedan igenom invändningarna, med utgångspunkt i Sanna Raymans artikel ”Politik kan inte byggas på enskildas öden” om REVA och Sveriges migrationspolitik i Svenska Dagbladet häromdagen (som delvis ekas i SvD:s ledare idag). Raymans artikel lyfter just sådana frågor som många ställer sig. Eftersom svaren egentligen är mycket lättfattliga då en noggrannare analys av politiken görs, kommer här en lättfattlig genomgång. Först citerar jag Rayman, sedan kommer mitt svar. Trevlig läsning!

[Att sökandet av papperslösa inte lär öka är säkert e]n lättnad för många, säkert. Men inte för alla. När polisen i Malmö nyligen nystade upp en bordellhärva (Metro 14/3) fick gränspolisen upp spåret genom just en av de hårt kritiserade inre utlänningskontrollerna. Uppemot fem tjejer har sålts som sexslavar i en människohandel för sexuella ändamål som pågått i åratal (Metro 14/3).

Givetvis är utnyttjandet av papperslösa vidrigt. Ingen har mig veterligt sagt att livet som papperslös är en dans på rosor. Det är just därför en amnesti behövs. Med en flyktingamnesti skulle bordeller, slavlöner och vidriga arbetsvillkor genast försvåras i sin verksamhet – eftersom offren plötsligt inte behöver frukta Polisen, utan istället kan få hjälp av Polisen undan brotten de drabbas av.

Det folk reagerar på är inte att Polisen utreder brott mot papperslösa – det folk reagerar på är att Polisen vill kasta ut papperslösa. (Att vara papperslös är rent juridiskt inte straffbart. Polisen kan förstås utvisa papperslösa, men de kan inte fällas för brott i domstol bara för att de gömt sig.) Dessa bägge polisiära ingripanden är av helt olika slag och måste hållas isär i debatten, något Rayman misslyckas med.

Men därifrån till lämpligheten i att vår största dagstidning trycker liknelser mellan poliser eller migrationsverksanställda och nazistförbrytaren Adolf Eichmann är steget mycket långt. Ändå gjordes denna gräsliga jämförelse i DN häromdagen (9/3).

Här måste jag hålla med Rayman lite grann. Felet ligger inte främst hos Polisen och Migrationsverket, som faktiskt följer Utlänningslagen. Felet ligger hos politikerna, som beslutat om Utlänningslagen och därmed om de utvisningar som verkställs. Ansvaret vilar tungt – över Moderaterna, över hela Alliansen, över Socialdemokraterna och över Miljöpartiet. Läs mer om det här.

Vad gäller liknelsen med Nazityskland är utvisningarna i sig förstås inte lika illa som själva Förintelsen. Men utvisningarna i dag är lika illa som utvisningarna på 30-talet till Förintelsen från Sverige. Döden är lika fruktansvärd, oavsett om flyktingen skickas från Sverige på 1930-talet till ett tyskt koncentrationsläger, eller från Sverige på 2010-talet till ett saudiskt dödsstraff.

Debatten byggs ständigt kring enskilda exempel och öden, vilket försvårar en diskussion om principer och regelverk. Vilka kontroller ska vi göra? Några alls? Vem ska få stanna? Varför inte? För varje nytt öde levererar Miljöpartiet nya tolkningar av befintliga regler.

Även om Rayman överdriver lyfter hon en viktig poäng. Hela medie-Sverige stormar när 90-åriga Ganna ska utvisas, och kultureliten träder fram mot rasismen och de godtyckliga kontrollerna i REVA. Det många missar är att dessa enskilda fall är ett utslag för en hel politik. En helhetssyn behövs! Mer om hur en sådan bör se ut nedan.

Enskilda fall och öden kommer att gripa och uppröra oss, det ligger ofrånkomligen i den reglerade migrationens natur. Det innebär inte att vi kan strunta i att bygga vår migrationspolitik – och effektueringen av den – på rättsstatens grundläggande principer och regler.

Helt rätt. Vad Rayman missar är att utvisningarna bryter mot rättsstatens grundläggande principer och regler. Sverige har världsrekord i brott mot FN:s Tortyrkonvention (enligt FN:s Tortyrkommittés domslut). Upprepade gånger har Sverige dömts i Europadomstolen för brott mot Europakonventionen, då utvisningar skett i strid med de mänskliga rättigheterna. Europakonventionen måste följas enligt svensk grundlag.

Sveriges migrationspolitik strider mot våra internationella åtaganden, vår grundlag och vår skyldighet att respektera mänskliga rättigheter – rättstatens allra mest grundläggande principer. Detta måste få ett slut. Här behövs en helhetssyn: REVA är inte det stora problemet. Det stora problemet är Utlänningslagen, som i praktiken lett till dessa brott mot folkrätten, grundlagen och mänskliga rättigheter. Dessutom får vi inte glömma de potentiella flyktingar som i sina hemländer dödas av regimers vapen som Sverige sålt.

Det är inte bara så att Utlänningslagen kastar ut människor ur landet till tortyr och förtryck, och vapenexporten dödar flyktingar innan de ens hunnit fly. Ett annat mycket stort problem är visum. På grund av en formalitet – byråkratiskt larvig, men dödlig – får man inte resa till Sverige om man avser att stanna i landet en längre tid. För att kunna komma hit och ansöka om laglig rätt att stanna i landet måste man bryta mot lagen. Denna absurda regel uppmärksammas nu senast i och med de tolkar i Afghanistan som givetvis borde få stanna här men helt enkelt inte kan ta sig hit på grund av visumreglerna. Men regelverket drabbar naturligtvis alla från hela världen som söker skydd.

Kommer riksdagspolitikerna fixa det? Troligen inte. Därför behövs ett nytt parti i Riksdagen. Ett parti som rakryggat står för sina löften och inte avviker från grundläggande principer i kompromisser. Ett parti som har en humanistisk, frihetlig syn på människan och samhället. Ett parti som tar det här med mänskliga rättigheter, demokratins fundamenta och rättstatens principer på allra högsta allvar.

Kort sagt: Piratpartiet behövs i Riksdagen.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, ideologi, sakpolitik, pirataktivism, vapenexport, Saudiarabien, Saudivapen, försvar, försvarspolitik, utrikespolitik, export, vapen, fred, krig, folkrätt, demokrati, pacifism, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, demokrati, lag, lagar, lagstiftning, riksdagen, nyhet, nyheter, sanktioner, FN, Förenta Nationerna, Ung Pirat, UP, ideologi, princip, principer, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, piratrörelsen, frihet, rättsstat, hopp, humanitet, mänsklighet, utveckling, optimism, upplysning, humanism, medmänsklighet,
människorätt,demokrati, öppenhet, tolerans, förnuft, etik, moral, kontroll, makt, ignorans, okunskap, nyhet, nyheter, lagstiftning, rättsväsende,
rätten, rätt, korruption, juridik, inkompetens, rättssäkerhet, demonstrationer, demonstration, manifestationer,manifestation, aktivism,
pirataktivism, invandring, invandrare, invandringspolitik, flykting, flyktingar, flyktingspolitik, migration, Migrationsverket, migrationspolitik,
REVA, rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, nyspråk, papperslösa, papperslös, amnesti, rätten till liv, frihet från tortyr, tortyr, naturrätt, ensamkommande flyktingbarn, avvisning, avvisningar, utvisning, utvisningar, deportation, deportationer, kollektivtrafik, tunnelbana, tunnelbanan, godtycke,
Europakonventionen, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, mångfald, jämlikhet, demokrati, humanism, hat, kärlek, gränser, gräns, inre gränskontroll, historia, Schengensamarbetet, Schengen, Europeiska Unionen, EU, Alliansen, regering, regeringen, riksdag, riksdagen, Utlänningslagen, asylpolitik, asyl, flykting, flyktingar, flyktingpolitik, Piratpartiet, Ung Pirat, PP, UP, Polis, Polisen, myndighet, myndigheter, Migrationsverket, statsförvaltning, statsförvaltningen, amnesti, mångfald, rasism, diskriminering, intolerans, rättssäkerhet, privatliv, integritet, personlig integritet, nyhet, nyheter, nyheter, Rädda Barnens ungdomsförbund, Röda Korsets ungdomsförbund, nyheter, Ungdom mot Rasism, Jonas Hassen Khemiri, Khemiri, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, Beatrice Ask, Ask, justitieminister, musik, låt, låtar, dödspolitik, liv, död, nyheter, spridning, viral spridning, viralt, viral, sociala media, Facebook, Twitter, diskussioner, diskussion, text, Folkpartiet, FP, Centerpartiet, C, Moderaterna, M, Miljöpartiet, MP, Kristdemokraterna, KD, CUF, Centerpartiets ungdomsförbund, Grön Ungdom, GU, LUF, Liberala Ungdomsförbundet, Socialdemokratiska studentförbundet, s-studenter, parti, partier, partipolitik, ideologi, liberalism, socialism, solidaritet, Palme, Olof Palme, internationell solidaritet, arbetarrörelsen, arbetarparti, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, val, valet, val 2014, Riksdagen, riksdagsval 2014, EU-val 2014, EU-valet, Agenda, Reinfeldt, Fredrik Reinfeldt, Billström, Tobias Billström

Read Full Post »

Människor dör på grund av REVA – och vapenexporten

REVA och migrationspolitik har länge varit på tapeteten – och utvisningarna är förstås ett folkrättsvidrigt, människorättsvidrigt och moraliskt vidrigt problem, som drabbar alla de utsatta människor som lyckas fly från förtryck till Sverige.

Det här inlägget handlar om alla de andra – de som inte lyckats fly. De som kanske skulle ha kunnat få ett bra liv här – om inte en kula från regimens vapen träffat dem. Även deras lidande bär svenska staten en skuld för – genom att man beväpnar deras diktatorer. Regeringen, Socialdemokraterna och andra ansvariga måste ta sitt ansvar för flyktingpolitiken, såväl i Sverige som i utlandet.

Newsmill har publicerat en ny debattartikel av mig, i egenskap av Ung Pirat och piratpartist, idag: ”Sälj inte vapen till diktaturer”. Debattartikeln skrev jag redan innan helgen, då jag förfärades över Tolgfors odemokratiska hopp mellan ett arbete i demokratins tjänst - och ett arbete i vapenindustrins tjänst. Nu, då slutförhandlingarna inleds om ett globalt vapenavtal (läs Svenska kyrkans fantastiska debattartikel om detta!), är min text än mer relevant – särskilt då Billströms rasistiska uttalande återigen aktualiserar frågan om att Moderaterna inte tycker att alla är lika värda, att vissa människor är värda mindre inte bara än andra människor, utan även svensk vapenindustris särintresse av vinst.

Demonstranter i Bahrain häromdagen. Risken är stor att flera av dessa har barn, föräldrar eller syskon som mördats med svenska vapen.

Den arabiska våren skälvde världen. En hel mänsklighet såg med förvåning, glädje och hopp hur miljontals människor svepte av sig diktaturens bojor och kämpade mot regimens förtryck. En nästan enig omvärld – inte minst Sverige – fördömde diktaturernas våldsmetoder. Samtidigt beväpnade Sverige de regimer man sade sig motarbeta.

När Saudiarabien gick in i Bahrain – ett land där den arabiska våren slogs ned allt för fort, våldsamt och effektivt för att hinna uppmärksammas i medierna, till skillnad från exempelvis Syrien – och mördade obeväpnade demokratiaktivister kan de svenska vapen Sverige sålt till Saudiarabien ha använts.

Raoul Wallenberg – humanist.

Beväpnandet av diktaturer är en skamfläck på Sveriges tradition av frihet, demokrati och medmänsklighet mot omvärlden. Det är inget annat än ett hån mot minnet av Raoul Wallenberg, Dag Hammarsköld och andra svenska diplomater som i historien vigt och stundtals givit sina liv i kampen för att sprida de humanistiska ideal Sverige så länge sagt sig värna.

Det här har skett med bred parlamentarisk förankring hos såväl Alliansens partier, kanske främst Moderaterna, som Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. En politisk enighet har funnits och finns fortfarande om att Sveriges tillväxt är viktigare än diktaturers demokratisering. Majoriteten av Sveriges politiker stödjer vapenexporten till diktaturer, vilket ur ideologiskt perspektiv är svårförståeligt.

Sedan när är det frihetlig liberalism att hjälpa rättighetskränkande, auktoritära styren, Alliansregering? Sedan när är det medmänsklig solidaritet att beväpna folkens massmördande diktatorer, socialdemokrater? (Att Sverigedemokraternas tal om att ”hjälpa flyktingar på plats” inte är något annat än en skicklig, illvillig retorik i syfte att maskera sitt inhumana, irrationella invandringsmotstånd är däremot föga förvånande.)

Samtidigt som de flesta politikerna vägrar ta sitt ansvar visar flera opinionsundersökningar att en stor majoritet av Sveriges medborgare vill sluta sälja vapen till sådana länder. För ett år sedan släppte Sifos en undersökning där överväldigande 78 procent ville sätta stopp för vapenexporten till diktaturer. Av resten är de flesta osäkra; endast 13 procent säger ja till vapenexporten. Samtidigt vill 87 procent av riksdagsledamöterna att denna vapenexport ska fortsätta.

Vapenexporten till diktaturer saknar inte bara folklig förankring, utan rimmar även mycket illa med de internationella åtaganden Sverige tagit på sig angående mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstat. Men de flesta politiker har givit jobb och ekonomi överhanden över dessa eviga och universella värderingar. Humanismens grundpelare har utan vidare till tomma ord på värdelösa dokument – ord som politikerna gärna talar vackert om, men som när det kommer till krittan blir helt värdelösa.

Tobias Billström – antihumanist. Foto: Pavel Flato.

FN:s tidlösa deklaration över mänskliga rättigheter från 1948 påminner oss: ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. [...] Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.” Om Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna fått bestämma hade texten nog istället lytt:  ”Svenska jobb är viktigare än arabiska liv.”

Det var det första grundläggande felet i svensk vapenpolitik. Det andra felet är hemlighetsmakeriet. Insynen är extremt begränsad i vapenexporten, för allmänhet, media och till och med för de politiker som själva beslutat om reglerna för vapenexporten. Vissa utvalda ledamöter i Riksdagen får visserligen bevaka vapenexporten – men om de rapporterar något för omvärlden, t.ex. om att reglerna brutits (som de bevisligen gjorts de senaste åren), hotas de av långa fängelsestraff.

Skandalen som avslöjades förra året av Sveriges Radios prisbelönta journalister på Kaliber, då det uppdagades att Sverige hemlighållit hjälpen till en ny vapenfabrik i Saudiarabien, måste ses mot bakgrund av denna tradition av urusel transparens i svensk vapenexport. När allt annat i vapenexporten redan är så hemlighållet som det redan var – fullt i enlighet med politikernas beslut – måste det ha framstått som rent naturligt för tjänstemännen att hemlighålla ytterligare en del av exporten.

Den bristande insynen är inte bara ett problem för de enskilda grävande journalister som ihärdigt arbetar i sanningens tjänst – det är ett problem som rör hela det svenska samhället på djupet, eftersom det underminerar själva demokratin. Om folket inte får veta vad politikernas beslut innebär – hur ska vi då kunna utkräva demokratiskt ansvar när vi röstar?

Som för att lägga grädde till det odemokratiska moset möttes vi igår av nyheten att Sveriges förra försvarsminister Sten Tolgfors, ökänd för sina lögner om Saudiskandalen, nu fått ett nytt jobb. Trevligt för honom – men vidrigt för Sveriges anseende som rättstat. Tolgfors får nämligen ingen okontroversiell anställning av typen kassör på ICA, utan har blir lobbyist åt vapenindustrin.

Det är inte värdigt en fungerande demokrati med maktdelning och åtskiljnad mellan stat och särintressen att den människa som tidigare hade ansvar för komplexa och mycket viktiga frågor om Sveriges vapenexport nu ska jobba för ett bolag verksamt inom den sfären – och säkerligen (om än kanske inte avsiktligt) därmed låta privata företag få nytta av svenska statshemligheter. Därför kräver vi i Piratpartiet en karenstid för ministrar, så att de inte utan vidare kan hoppa mellan staten och dess uppdragstagare.

Vi i Piratpartiet kräver att all vapenexport till diktaturer och andra länder som grovt kränker mänskliga rättigheter omedelbart upphör. Annan vapenexport har vi inte tagit ställning till, mer än att eventuell sådan måste ske med god demokratisk insyn. Dessa humanistiska ställningstaganden kontrasterar tydligt mot Regeringens, Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas politik, som sätter kortsiktig ekonomi före respekt för rättigheter. Deras politik saknar demokratiskt stöd hos Sveriges befolkning, varför en förändring av politiken från Regeringens och övriga partiers håll omedelbart måste ske – om inte annat av rent demokratiska skäl.

Hösten 2014 får svenska folket vid valurnorna annars ställa sig frågan: ska svenska jobb verkligen vara viktigare än arabiska liv?

Charlie Chaplin påminner oss: en bättre värld är möjlig. Om Allianspartierna tar sin ideologi på allvar. Om Miljöpartiet mäktar med en bättre migrationsöverenskommelse. Om Socialdemokraterna står upp för solidariteten.

Om svenska folket väljer mer humanistiska politiker.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, ideologi, sakpolitik, pirataktivism, vapenexport, Saudiarabien, Saudivapen, försvar, försvarspolitik, utrikespolitik, export, vapen, fred, krig, folkrätt, demokrati, pacifism, öppenhet, transparens, insyn, rätten till liv, medborgarrätt, frihet, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, demokrati, lag, lagar, lagstiftning, riksdagen, nyhet, nyheter, sanktioner, Exportkontrollrådet, Arms Trade Treaty, ATT, FN, Förenta Nationerna, Ung Pirat, UP, ideologi, princip, principer, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, piratrörelsen, frihet, rättsstat, hopp, humanitet, mänsklighet, utveckling, optimism, upplysning, humanism, medmänsklighet,
människorätt,demokrati, öppenhet, tolerans, förnuft, etik, moral, kontroll, makt, ignorans, okunskap, nyhet, nyheter, lagstiftning, rättsväsende,
rätten, rätt, korruption, juridik, inkompetens, rättssäkerhet, demonstrationer, demonstration, manifestationer,manifestation, aktivism,
pirataktivism, invandring, invandrare, invandringspolitik, flykting, flyktingar, flyktingspolitik, migration, Migrationsverket, migrationspolitik,
REVA, rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, nyspråk, papperslösa, papperslös, amnesti, rätten till liv, frihet från tortyr, tortyr, naturrätt, ensamkommande flyktingbarn, avvisning, avvisningar, utvisning, utvisningar, deportation, deportationer, kollektivtrafik, tunnelbana, tunnelbanan, godtycke,
Europakonventionen, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, mångfald, jämlikhet, demokrati, humanism, hat, kärlek, gränser, gräns, inre gränskontroll, historia, Schengensamarbetet, Schengen, Europeiska Unionen, EU, Alliansen, regering, regeringen, riksdag, riksdagen, Utlänningslagen, asylpolitik, asyl, flykting, flyktingar, flyktingpolitik, Piratpartiet, Ung Pirat, PP, UP, Polis, Polisen, myndighet, myndigheter, Migrationsverket, statsförvaltning, statsförvaltningen, amnesti, mångfald, rasism, diskriminering, intolerans, rättssäkerhet, privatliv, integritet, personlig integritet, nyhet, nyheter, nyheter, Rädda Barnens ungdomsförbund, Röda Korsets ungdomsförbund, nyheter, Ungdom mot Rasism, Jonas Hassen Khemiri, Khemiri, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, Beatrice Ask, Ask, justitieminister, musik, låt, låtar, dödspolitik, liv, död, nyheter, spridning, viral spridning, viralt, viral, sociala media, Facebook, Twitter, diskussioner, diskussion, text, Folkpartiet, FP, Centerpartiet, C, Moderaterna, M, Miljöpartiet, MP, Kristdemokraterna, KD, CUF, Centerpartiets ungdomsförbund, Grön Ungdom, GU, LUF, Liberala Ungdomsförbundet, Socialdemokratiska studentförbundet, s-studenter, parti, partier, partipolitik, ideologi, liberalism, socialism, solidaritet, Palme, Olof Palme, internationell solidaritet, arbetarrörelsen, arbetarparti, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, val, valet, val 2014, Riksdagen, riksdagsval 2014, EU-val 2014, EU-valet, Agenda, Reinfeldt, Fredrik Reinfeldt, Billström, Tobias Billström

Read Full Post »

Diktaturens hantlangare

REVA igen. Jag kommer fortsätta skriva om det tills detta brott mot humanitet, frihet och tolerans är avskaffat.

Dagens Nyheters reportage (i kursiv stil) kontrasteras nedan med Regeringens och Miljöpartiets ramöverenskommelse för migrationspolitiken (i byråkratstil). Man kan även kontrastera med Sveriges Radios liknande reportage.

Sedan följer mitt öppna brev till diktaturens hantlangare.

När verklighet möter politik

– Jag kan inte åka tillbaka till Afghanistan. Talibanerna bombade min familjs hus på grund av att jag jobbat som tolk för amerikanerna på Bagrams flygbas. Min pappa dog i attacken. Nu är de ute efter mig, sade Sohrab till poliserna i bilen på väg till stationen.

Poliserna svarade att de bara gjorde sitt jobb.

De som beviljas uppehållstillstånd ska så snabbt som möjligt kunna påbörja 
etableringsprocessen i Sverige medan de som fått ett avvisnings- 
eller utvisningsbeslut som vunnit laga kraft är skyldiga att lämna landet.

Det intensifierade arbetet med att leta reda på och avvisa papperslösa är inget som poliserna har hittat på själva. Upptrappningen är en konsekvens av regeringens – framför allt Moderaternas – inställning: det ska vara svårt att leva i Sverige som papperslös.

Arbetet med att öka effektiviteten i såväl det självmanda som det tvångsvisa
återvändandet ska fortsätta.

”Jag vill inte dö. Snälla räkna mig som en människa och låt mig stanna i ert underbara land.”

Det kom inga svar. Svenska myndigheter hade bestämt sig. Sohrab skulle ut ur landet.

Till diktaturernas hantlangare

Migrationsverket och Polisen, ni bär det slutgiltiga ansvaret. Era händer är färgade av skuld, blod och tårar. Skulden för att Maxims pappa ska skickas tillbaka till Europas sista diktatur och separeras från sin familj, kanske för alltid. Blodet från pastor Jean, vars berättelse om hemlandets förföljelser ni inte trodde på, som torterades av regimen när han med våld utvisats ur Sverige. Tårarna över Karim, som ni beslutade att skicka tillbaka till Uganda, trots att han som homosexuell enligt en ny lag ska mördas av Ugandas rättsväsende.

Ni skulle kunna hänvisa till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (som Sverige måste följa enligt vår grundlag). Ni skulle kunna hänvisa till FN:s bindande Tortyrkonvention. Ni skulle kunna hänvisa till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Det gör ni inte. Trots att ni kan trotsa vad ni blir tillsagda genom att hänvisa till dessa juridiskt tunga dokument gör ni det inte. Ni ”följer bara order”.

Men ansvaret ligger inte främst hos orderlydande privatpersoner som behöver jobb i ett Sverige där arbetslösheten är utbredd. Ansvaret ligger främst hos era ordergivare. De folkvalda politikerna.

Miljöpartiet, vägen till helvetet är kantad med goda avsikter. Och nog hade ni de bästa av avsikter när ni skrev under formuleringarna här ovan – och ni fick ju faktiskt igenom resultat från avsikterna: vård och skolgång till papperslösa. Men vad är vården värd när man inte kan besöka doktorn av rädsla för att på väg dit utvisas till ett land som helt saknar kvalificerad vård? Vad är skolan värd när barnen behöver frukta att deras klasskamrater eller lärare ska få dem utvisade ur landet? Vad är någon samhällsservice värd, när du varje dag, varje timme, varje sekund känner rädslan över att din medmänniska förått dig?

Jag vet att ingen ny försämring skett. Jag har läst alla era redogörelser om hur lagen inte ändrats på något sätt till det värre. Jag betvivlar inte era påståenden. Men de är usla argument när ni genom era underskrifter likväl legitimerat ett redan existerande system som dödar. Kanske trodde ni att Migrationsverket skulle börja följa grundlagen, Europakonventionen och Sveriges internationella konventioner (istället för att tolka Utlänningslagen så att den strider mot mänskliga rättigheter), att det ”tvångsvisa utvisandet” bara skulle ske till, typ, Norge och andra demokratier. Men så blev det inte.

Vad händer om ni river upp överenskommelsen? Vem kommer bestämma framtidens migrationspolitik?

Kan ni i Miljöpartiet gå samman med Vänsterpartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och några sant socialistiska sossar och några faktiskt frihetliga moderater för en bred och bättre överenskommelse – med amnesti, inhibition i samtliga asylärenden tills Migrationsverket ersatts av en kompetent laglydig myndighet och en förbättring av Utlänningslagen? Har ni den förmågan, modet och viljan?

Eller lyckas Regeringen förbli enad och med hjälp av Socialdemokraterna istället dra tillbaka de förbättringar som skett? Tusentals barn kastas då ur den skola de egentligen har (juridisk, moralisk, mänsklig) rätt till. Tusentals människor kommer lida eller dö av de sjukdomar de egentligen har (läkeretisk, moralisk, mänsklig) rätt till. Tusentals kommer drabbas. För att inte tala om utvisningarna, som fortgår, effektiviseras och verkställs.

Kristdemokraterna, vad hände med den kristna etiken? Hur gick det till då kärleksbudet och de tio budorden fick ge vika för ”ekonomiska hänsynstaganden”, ”volymkontroll” eller upprätthållandet av en orättfärdig, grundlagsvidrig och folkrättsstridig lag? När ersattes ”vänd andra kinden till” med ”skicka pastorer till tortyr”? Ni låtsas verka i andan av pacifisten Jesus – en av de mest humanistiska tänkarna som vandrat på denna jord, åtminstone för sin tid – men i själva verket skickar ni människor till de mest helvetiska förhållanden som finns i detta liv: dödsstraffets Uganda, våldets Kongo, krigets Afghanistan.

Ni har reagerat mot rasismen. Det är bra. Men ni måste också reagera mot dödsutvisningarna.

Centerpartiet, hos er anar jag en glimt i Alliansmörkret. Ett par inflytelserika centerpartister i Stockholm försvarar väl det arv av öppenhet, liberalism och humanitet partiet i någon mån förvaltat. Men det räcker inte. Det räcker inte alls. Inte när en framträdande riksdagsledamot talar om ”svart arbetskraft” och personer ”utan asylskäl” – och helt förbiser det faktum att Migrationsverket upprepade gånger brutit mot såväl Tortyrkonventionen som Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, och därmed brutit mot svensk grundlag. Att personer ”utan asylskäl” visst har asylskäl – men inte blir trodda.

Tilltron till den inkompetenta, kriminella myndigheten Migrationsverket förefaller överlag fortfarande förvånande hög i partierna. Skulle förtroendet för Skatteverket förbli högt och utan åtgärder om Skatteverket plötsligt började trippelbeskatta människor eller strunta i att ta in skatt alls (vilket är skattepolitikens motsvarighet till migrationspolitikens folkrättsvidriga utvisningar)? Och skulle man inte reagera om Skatteverket bröt mot grundlagen med hänvisning till vanlig lag – och omedelbart ändra den vanliga lagen så den överensstämmer med grundlagen?

”Ja”, svarar CUF, som vet vad Centerpartiet egentligen borde handla om.

Folkpartiet, även om er hyser jag visst hopp. Integrationsminister Ullenhag har till skillnad från Ask varit tydlig med rasprofileringens rättsvidrighet från början (till skillnad från Ask, som först bara talade om ”personliga upplevelser” och fortfarande inte sagt något om att förbjuda, kritisera, eller ens utreda Polisens maktmissbruk). Demokratiminister Ohlsson verkar faktiskt ta detta med demokrati på allvar.

Men migrationspolitiken då? Det är bra att stå upp för demokrati och tolerans. Men ni måste också stå upp för asylrätten. För en liberal är rörelsefriheten – särskilt rätten att fly förtryck – en av de mest grundläggande rättigheterna, erkänd i FN:s deklaration från 1948. Vad har hänt? Är ”Folkpartiet liberalerna” bara en fin stämpel? Borde ni – som er rättspolitiska talesperson verkar vilja – byta namn till ”Folkpartiet batongliberalerna”?

Jag hoppas inte det. Jag hoppas ni tar ert ansvar som liberala politiker för de liberala rättigheterna. Jag hoppas ni slutar skicka människor in i döden. All heder åt LUF som arbetar för detta och andra klassiskt liberala principer.

Moderaterna, ni är dödspolitikens främsta parti. Er justitieminister kan inget om rättsstatens grundläggande principer. Er migrationsminister betraktar migranter som döda volymer, inte som levande människor. Er statsminister vägrar förklara varför Sverige nödvändigtvis ska ha världsrekord för brott mot FN:s tortyrkommitté och säger istället att det inte är hans ”ansvar att säga om det är rätt eller fel” när Polisen utför hans regerings order.

Ni kan inte ens er egen politik – eller ideologi. Ni kallar er liberaler men kränker liberala rättigheter på löpande band. Ni kallar er konservativa men vägrar alla svenskar som en del av samhällsgemenskapen. Ni kallar er ett arbetsparti men bryr er inte ett skvatt om de som arbetar hårdast, värst och farligast: de papperslösa.

Nyss i ”Agenda” pratade er partiledare Reinfeldt om en ”mycket generös asylpolitik”, och han påstod att Polisen ”följer de lagar och regler” som finns. ”mycket generös” är en tolkningsfråga, men jag förstår inte hur ni tänker när ni menar att Karim behandlats ”mycket generöst” då han utvisats till Uganda.

Er statsminister ljuger: Polisen följer inte alls lagarna och reglerna, eftersom Polisen, Migrationsverket och själva Utlänningslagen bryter mot Europakonventionen och FN:s tortyrkonvention. Vidare säger Reinfeldt att ”Polisen avbryter nu dessa regler”, om rasprofileringen. Det stämmer inte. Polisen lämnade tunnelbanan av strikta effektivitetsskäl.

Även här finns en liten, liten strimma av framtidstro, tanken på att Moderaterna inte för evigt är förlorade i ett morbidt sammelsurium av inkompetenta ekonomiska beräkningar och total brist på förståelse för människor. Fria Moderata Studentförbundet har briljerat i de demokratiska principer ni som parti förkastat (dock ej på Stockholmsnivå). Om ni ska ha någon chans att behålla er makt, Moderaterna, när humanistiska vindar nu blåser över folket (”väljarbasen”): gör som dessa kloka studenter uppmanar er.

Ert ungdomsförbund MUF har dock lyst med sin frånvaro i debatten – vart tog rättighetsliberalerna som stod på tvärpolitiska barrikader mot FRA för bara fyra år sedan vägen? FRA är illa. FRA är massövervakning. FRA är inte tillnärmelsevis lika antiliberalt, auktoritärt och antihumanistiskt som utvisningarna. MUF, gör er röst hörda!

Socialdemokraterna, även ni bär ansvar för migrationspolitiken. Ja, inte de bra delarna, med skolgång och sjukvård åt papperslösa – det vägrade ni gå med på när ni hade makten. Istället var det ni själva som skrev den utlänningslag som enligt Migrationsverkets (någorlunda) legitima tolkning strider mot grundlagen. Att Migrationsverket då väljer att sätta utlänningslag före grundlag är märkligt och inget ni bär skuld i – men ni bär den högsta skuld i att lagen ser ut som den gör.

Vad hände med den internationella solidariteten Palme förde fram? Våra egna Hanoi-bombningar sker runtom i världen, just nu, utan att vi reagerar. Palmes berömda uppräkning av platser där ”våldet triumferat” kan fyllas än mer under det tredje årtusendet: Irak, Afghanistan, Syrien, Kongo, Burma. Och Palme talade vidare: ”Eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.”

Ska domen i framtiden falla över 2010-talets socialdemokrater, som var regimerna behjälpliga med utvisningar av demokratiaktivister, HBTQ-personer och andra föremål för diktaturernas förföljelse och som struntade i att hjälpa försvunna barn? Eller ska Socialdemokraterna i det tredje årtusendet uppleva sin nya renässans, då den globala medkänslan, solidariteten med alla och värnandet om det stabila samhället på allvar återupprättas som socialdemokratiska honnörsord?

Ni väljer. Inte jag.

Svenska folket, ni har valt dessa politiker. Ni hade nog ingen tanke på allt detta – på Maxims pappa, Jean eller Karim; på Europakonventionen, mänskliga rättigheter eller medmänsklig humanitet; på asyl, migration eller tvångsutvisningar – vid valurnorna för snart tre år sedan. Men idag vet ni bättre. Ni vet hur det är att som svensk med papper diskrimineras. Ni vet hur det är att som svensk utan papper vänta på döden. Ni vet hur det är att uppleva migrationspolitiken i praktiken.

Nästa år går vi till val i en fri demokrati. Det är ett privilegium. Använd det väl.

Det var Khemiri. Och ovan var det Alliansen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Brevet till dem postar jag personligen. Vill du hänga på kommer en adresslista här imorgon (tyvärr inte ikväll; även bloggare måste göra skolarbete).

Jag själv då? Har jag inget ansvar för migrationspolitiken? Själv är jag med i Piratpartiet. Vi står upp för en human, rättssäker migrationspolitik, där asylrätten går från fina ord på internationella papper, till fin praktik av internationella rättigheter. Själv är jag dessutom 17 år, så jag har aldrig fått rösta. Men nästa år får jag rösta, i EU-val och riksdagsval.

Då får vi välja mellan dödspolitiken eller den humana politiken. Ha det gärna i åtanke 2014.

Pusha gärna detta inlägg

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, Ung Pirat, UP, ideologi, princip, principer, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, piratrörelsen, frihet, rättsstat, hopp, humanitet, mänsklighet, utveckling, optimism, upplysning, humanism, medmänsklighet,
människorätt,demokrati, öppenhet, tolerans, förnuft, etik, moral, kontroll, makt, ignorans, okunskap, nyhet, nyheter, lagstiftning, rättsväsende,
rätten, rätt, korruption, juridik, inkompetens, rättssäkerhet, demonstrationer, demonstration, manifestationer,manifestation, aktivism,
pirataktivism, invandring, invandrare, invandringspolitik, flykting, flyktingar, flyktingspolitik, migration, Migrationsverket, migrationspolitik,
REVA, rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, nyspråk, papperslösa, papperslös, amnesti, rätten till liv, frihet från tortyr, tortyr, naturrätt, ensamkommande flyktingbarn, avvisning, avvisningar, utvisning, utvisningar, deportation, deportationer, kollektivtrafik, tunnelbana, tunnelbanan, godtycke,
Europakonventionen, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, mångfald, jämlikhet, demokrati, humanism, hat, kärlek, gränser, gräns, inre gränskontroll, historia, Schengensamarbetet, Schengen, Europeiska Unionen, EU, Alliansen, regering, regeringen, riksdag, riksdagen, Utlänningslagen, asylpolitik, asyl, flykting, flyktingar, flyktingpolitik, Piratpartiet, Ung Pirat, PP, UP, Polis, Polisen, myndighet, myndigheter, Migrationsverket, statsförvaltning, statsförvaltningen, amnesti, mångfald, rasism, diskriminering, intolerans, rättssäkerhet, privatliv, integritet, personlig integritet, nyhet, nyheter, nyheter, Rädda Barnens ungdomsförbund, Röda Korsets ungdomsförbund, nyheter, Ungdom mot Rasism, Jonas Hassen Khemiri, Khemiri, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, Beatrice Ask, Ask, justitieminister, musik, låt, låtar, dödspolitik, liv, död, nyheter, spridning, viral spridning, viralt, viral, sociala media, Facebook, Twitter, diskussioner, diskussion, text, Folkpartiet, FP, Centerpartiet, C, Moderaterna, M, Miljöpartiet, MP, Kristdemokraterna, KD, CUF, Centerpartiets ungdomsförbund, Grön Ungdom, GU, LUF, Liberala Ungdomsförbundet, Socialdemokratiska studentförbundet, s-studenter, parti, partier, partipolitik, ideologi, liberalism, socialism, solidaritet, Palme, Olof Palme, internationell solidaritet, arbetarrörelsen, arbetarparti, BästaBeatrice, Bästa Beatrice Ask, val, valet, val 2014, Riksdagen, riksdagsval 2014, EU-val 2014, EU-valet, Agenda, Reinfeldt, Fredrik Reinfeldt

Read Full Post »

Tal till Piratpartiet år 2050: Demokratins slutliga seger. Del 6 – ut i Europa

Del numero 6 av mitt tal som blickar tillbaka på det verkliga nollnolltalet ur ett pirat perspektiv från ett påhittat 2050-tal. Talet är tänkt att rikta sig till det framtida Piratpartiet i en utopi där de mänskliga rättigheterna slutligen segrat, där deras väg nått sitt så länge eftersträvade mål. Talet kallar jag därför Demokratins slutliga seger.

Demokratins slutliga seger

Cicero håller ett tal i antikens Rom.

Alla delar utgör (i mina påhittade förutsättningar) tillsammans ett enda tal. Det är uppdelat för att passa bloggformatet. Takten är planerad till 1 inlägg per dag (även om det kanske inte kommer fungera varje dag).

• Del 1 – tekniker, terrorister och kontraterrorister
• Del 2 – förluster på hemmaplan
• Del 3 – det våras för hoppet
• Del 4 – lycka
• Del 5 – metamorfos
• Del 6 – ut i Europa

Del 6.

Ut i Europa.

Några av de 608 957 tyskar som röstade på Piratenpartei i Nordrhein-Westfalhen.

På denna långa väg vandrade vi inte ensamma. Piratenpartei, ett av de första av nu väldigt många piratpartierna världen över, hade året innan, september 2011, kommit in i delstatsparlamentet i Berlin med 8,9 procent av rösterna. ”Meh, det är bara de där halvknäppa Berlin-liberalerna som röstar flummigt!” hördes från en del håll. Dessa stämmor hade fel. Ett halvår senare lyckades Piratenpartei också komma in i det mer traditionella Saarland, och maj 2012 äntrade partiet ytterligare två delstater. En av dessa var Nordrhein-Westfalen – det är förresten därifrån den där bilden kommer [pekar på bilden] – Nordhrein-Westfalen, som, med sina 18 miljoner invånare, var dubbelt så stort som Sverige sett till befolkningen.

Den insikten, tillsammans med den stora roll i Europas ekonomi och politik Tyskland kom att spela då de ekonomiska kriserna avlöpte varandra, födde en ny insikt: detta var stort. Piratenpartei var större än svenska Piratpartiet någonsin blivit. Och som vissa gammelmedia påpekade: Tyskland hade givit upphov till såväl den konservativa som den gröna rörelsen decennier tidigare, rörelser som sedan spritt sig över världen. Kanske var vår egen roll, det svenska Piratpartiets, egentligen inte alls att gå före parlamentariskt på hemmaplan – utan istället att visa vägen för rörelser utomlands, rörelser som verkade i öppnare och mer lättpåverkade politiska landskap?

Dessa tankar var egentligen inte obehagliga, trots att de reducerat vårt eget piratparti till inspiratör snarare än i sig verksam politisk kraft. En världsvid rörelse var förvisso vad Rick, vår tekniker, planerade att skapa. Ett återkommande mantra i valrörelsen 2009 var att vi skulle förändra ”Sverige, sen Europa och slutligen världen, i den ordningen”. Att det nu istället såg ut att bli ”Europa, sen Tyskland och slutligen världen” istället hade Rick knappast något emot. För vi hade förvisso redan börjat förändra Europa. Den plats i EU-parlamentet vi fick i valet 2009 användes initialt med stort fokus på Telekompaketet, där Christian Engström och Henrik Alexandersson med stor hjälp av diverse likasinnade i andra partier, främst gröna, lyckats göra EU-lag av principen om att ingen medborgare får stängas av från nätet utan föregående rättegång. En sådan självklarhet krävde enorm kamp, opinion från omvärlden och in i det sista nattmangling, alltså att politikerna satt uppe ända in i natten för att förhandla färdigt.

Och det var i EU-parlamentet avgörandet kom. Rättssäkerhetens seger i Telekompaketet – som upphovsrättsfanatikerna tidigare försökt använda för att genomföra repressiv lagstiftning på europeisk nivå – blev inte vår första. December 2011 tillträdde Amelia Andersdotter sin tjänst som EU-parlamentariker för Piratpartiet, så skaran EU-ropeiska pirater fördubblades. Och redan sitt första halvår skulle våra bägge parlamentariker möta en av sina största utmaningar någonsin.

ACTA.

Fyra bokstäver som för oss äldre pirater än idag skälver med de förlegade tankesättens vedervärdiga kraft, med den reaktionära maktposition upphovsrättsindustrin in i det längsta sökte upprätthålla, med de nätfientliga strömningarnas teknikfientliga avsky. ACTA var i grund och botten ett internationellt handelsavtal. Hur kunde det komma sig att något sådant skulle väcka vår vrede? Jo, ACTA gick längre än dess uttalade syfte, att skydda marknaden från varumärkesförfalskade varor. Mycket längre.

Det som initialt påkallade vår uppmärksamhet var läckta formuleringar, om sådant som att tullen skulle få beslagta datorer för att genomsöka dem efter fildelat material. Läckta – för själva avtalstexten var hemligstämplad. Detta var innan avtalstexten var färdigförhandlad, och förhandlingarna – hade man beslutat – skulle ske aktivt dolt för parlamentens, folkets och journalistikens insyn i processen. Vilka fick då förhandla? Människor man trodde, i brist på transparens, skulle kunna företräda så många intressen som möjligt, och därtill en bunt folkvalda för att få med det så kallade allmänintresset?

Nejdå, inte alls. Sådant gick inte riktigt för sig i så här stora avtal. Istället förhandlade odemokratiskt valda byråkrater som företrädde de olika parterna, bland annat USA och EU, tillsammans med amerikanska upphovsrättsindustrin.

Ja, så var det. Vad som skulle kunna bli lagstiftning i flera länder världen över diskuterades alltså bakom stängda dörrar – med storföretag från USA vid förhandlingsbordet, som enda företrädare för det icke-statliga samhället. Byråkrater som inte valts demokratiskt utan bara tillsatts utifrån oklara grunder tillsammans med amerikanska skiv- och filmindustrin i formella överläggningar om kommande lagstiftning – kan en bild av korporativism bli mer tydlig? Det jag hoppas är att ACTA-förhandlingarna var något slags unikum, något extremt. För betänk alla avtal som inte berörde nätet, som inte kunde uppmärksammas av någon rörelse, som om de hölls dolda för folket helt enkelt förblev dolda.

Hur utbredd var egentligen korporativismen i Europa vid denna tid?

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, sakpolitik, pirataktivism, piratrörelsen, tal, 2050, framtid, framtiden, historia, historieskrivning, historik, vision, visioner, nolltalet, nollnolltalet, 00-talet, decennium, Demokratins slutliga seger, Internet, pirataktivism, seger, segrar, val, valvaka, valvakor, demokrati, Tyskland, Europa, Piratenpartei, delstatsval, Nordrhein-Westfahlen, öppenhet, transparens, insyn, ACTA, ACTA-avtalet, avtal, informationspolitik, korporativism, Telekompaktet, Internet, Europeiska Unionen, Europaparlamentet, rättssäkerhet, EU, EU-parlamentet, Christian Engström, Amelia Andersdotter, Henrik Alexandersson

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Tal till Piratpartiet år 2050: Demokratins slutliga seger. Del 5 – metamorfos

Här är den femte delen i min tillbakablick på verklighetens nollnolltal från ett påhittat 2050-tal – i form av ett tal till Piratpartiet i en utopi där de mänskliga rättigheterna slutligen segrat, där deras väg nått sitt i årtusenden eftersträvade mål…

Demokratins slutliga seger

Cicero håller ett tal i antikens Rom.

Alla delar utgör (i mina påhittade förutsättningar) tillsammans ett enda tal. Det är uppdelat för att passa bloggformatet. Takten är planerad till 1 inlägg per dag (även om det kanske inte kommer fungera varje dag).

• Del 1 – tekniker, terrorister och kontraterrorister
• Del 2 – förluster på hemmaplan
• Del 3 – det våras för hoppet
• Del 4 – lycka

Del 5.

Metamorfos.

Gandhi, som tillskrivits detta citat: ”First they ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.”

Så då blev det som Gandhi en gång enligt myten ska ha sagt angående etablissemangets reaktion mot nya proteströrelser: ”First they ignore you, then they ridicule you, then they fight you, then you win.” Först hade vi mycket riktigt befunnit oss i medieskuggan och behövt skrika för att överhuvudtaget kunna göra oss det minsta hörda – de ignorerade oss. Sedan hade politiker och människor i media börjat tala hånfullt om såväl vårt namn – ”hur skulle man kunna rösta på några som kallar sig Pirat-partiet?!” – som vår politik – ”enfrågeparti, enfrågeparti, ENFRÅGEPARTI som bara bryr er om fildelning!” var en tröttsamt vanlig förolämpning som förstås var helfel; vi tog visserligen ställning i få frågor, men vi var inte ett enfråge- utan ett fokusparti, och fildelningen var bara en liten del i försvaret av medborgerliga rättigheter och kulturspridning. Här förlöjligade de oss. Sedan började politiker och industrins representanter faktiskt aktivt försvara sina egna åsikter och visa på påstådda men sällan existerande brister i våra åsikter – de bekämpade oss.

Sedan vann vi.

Men riktigt så enkelt skulle det inte bli. Trots att förutsättningarna såg bra ut. Vi var unga, vi var coola och vi tog upp rent brännande frågor. Det här sista beskrevs på ett sagolikt skickligt sett av Joshen, en av partiets bästa samtidsskildrare. Han liknade situationen med en lägenhetsbyggnad: gammelpartierna var en paranoid pyroman som tände eld i trapphuset för att hålla terroristerna borta medan Piratpartiet var den vettiga och kloka lägenhetsvärden som påpekade vikten av att kunna gå i trapphuset på ett normalt sätt för samhället och individens rättigheter. Elden är ett slags metafor för FRA:s övervakning av Internet, trapphuset är själva Internet. Inlägget är för långt för att jag ska läsa upp det i dess helhet, men sök efter ”det brinner i trapphuset” så hittar ni det.

Men förutsättningarna förändrades. Den opinionsundersökning som publicerades någon dag efter EU-valet, där vi om den besannades skulle komma in i riksdagen, var glömd och begraven bara något halvår senare. Kanske var det just vår stämpel som unga och coola som låg bakom att Piratpartiet och vår politik helt förpassades från medias bevakning och människors medvetanden. De fenomen som snabbast stiger är de som snabbast dalar. ”hajpat”, som fenomenet kallas med ett lätt föråldrat begrepp.

Vi misslyckades. Det måste jag nog medge, med eftertankens distans. Jag själv misslyckades förvisso personligen, jag tog en alldeles för lång vila från politiken efter EU-valet, blev alldeles för nedsänkt av att media flyttade sina strålkastare åt annat håll. Men även som parti misslyckades vi. När media sådär några veckor efter valet till Europaparlamentet i juni 2009 återigen började ignorera oss drabbade det inte bara mig; det drabbade hela partiet. Och vi kom aldrig tillbaka inför nästa val. Det hölls bara 15 månader, ett drygt år, senare. Vi borde kanske ha klarat det. Ändå gjorde vi det inte.

Vi fick 0,65 procent. Inte ens över 1-procents-spärren för statlig valsedelsutdelning. Inte över 2,5-procents-spärren för statligt partistöd. Och absolut inte över 4-procents-spärren för riksdagsinträde. I ett proportionerligt – mer fullständigt demokratiskt – valsystem hade vi fått två platser i riksdagen. Nu fick vi inga. Bara ett resultat som var nästan exakt som det 2006.

Jag besökte vår valvaka i Sundbyberg i Stockholm, i en kanske en knapp tiondel så stor lokal som vid valsegern 2009. En knapp tiondel så mycket media fanns på plats. En knapp tiondel så stort blev valresultatet. När min pappa hämtade mig med bil då det stod klart att vi förlorat, att de främlingsfientliga och delvis rasistiska Sverigedemokraterna kommit in och att den medborgarrättsfientliga Alliansregeringen segrat ånyo var känslan av overklighet sig lik från vår seger 2009. Allt annat var fullständigt annorlunda. Hemskt. Bara hemskt.

Enligt Rick Falkvinge, som fortfarande var partiledare, hade vi fler aktivister än någonsin som utförde en mer massiv valkampanj än inför något annat val. Skon klämde alltså inte, då väl det dryga året från EU-valet gått, vid engagemanget; det förefaller inom partiet ha återuppväckts, även om vi förlorat väldigt många medlemmar. Skon klämde istället vid media. Medan vi själva försvann bort från det politiska landskapet i journalisternas ögon inträdde ett annat parti på scenen. Sverigedemokraterna. Detta kortlivade parti upplevde sin tillfälliga uppgång just 2010. Allt tal om nya partier centrerade oundvikligen på detta främlingsfientliga, delvis rasistiska parti. Som Rick lakoniskt skulle konstatera någon dag efter valet till sina bekantskaper inom media och politik utanför våra pirata kretsar: deras val av parti att fokusera på gjorde att vi fick in ett främlingsfientligt parti i riksdagen istället för ett frihetligt. Onekligen tänkvärt.

En förnyelsens tid tog vid i Piratpartiet. Själv blev jag alldeles för politiskt deprimerad för att orka mer, på mycket länge. Men i partiet tog arbetet raskt vid. Inte bara media var att skylla för vår valförlust – mer engagerade pirater än jag hade kommit till den kloka insikten att det var bristen på heltäckande politik som var vår största akilleshäl. Att komma in i EU-parlamentet var möjligt att göra med endast ett par frågor på agendan – föga uppmuntrande är kanske skälet att valet inte såg som fullt så allvarligt för ens egen plånbok som nationella val, för EU hade rätt liten makt över sådant. En mer positiv tolkning är att folket förstod att man i vilket fall inte kunde driva särskilt många frågor inom ramen för det gigantiska EU-parlamentet som ensam svensk ledamot. Hur det än må vara med den saken tycktes det att ett riksdagsinträde krävde ett betydligt mer omfattande partiprogram.

Så vi breddade oss. Först, då jag var inaktiv, togs ett nytt, mycket bättre principprogram fram, så gott som helt tömt på sakpolitik. Denna skulle istället beslutas om och utvecklas på vår- och höstmöten, som skedde uteslutande digitalt – varken ekonomin eller tekniken räckte än så länge till för att ordna integrerade nätbundna/fysiska träffar.

Och så skedde; vårmötet 2012 blev det första då en rejäl mängd sakpolitiska ställningstaganden togs. Vårt partis anhängare spände sig över hela det fördelningspolitiska spektrat, från den yttersta vänstern till den yttersta högern, men på den frihetlig-auktoritära skalan – som ännu inte fått ordentligt fäste i etablerade kretsar, men som var populär hos oss pirater – låg vi alla nära friheten. Det var utifrån denna gemensamma, frihetliga syn vi skulle utveckla vår politik till fler områden – frågor om medborgarrätt som yttrandefrihet även på nätet och immatieralrättsreform, hur mycket uppmärksammade de då och då än blir och hur viktiga de än är räckte inte för mer än någon halv procents röster i Sverige då 2000-talet begynte.

Anna Troberg, partiets nya och skulle det visa sig minst lika skickliga partiledare som sin föregångare, liksom Henrik Brändén, som med sin socialdemokratiskt etablerade partistrukturella grund i alla dessa år verkat väl för partiet, lanserade april 2012 breddningsbloggen, en plattform där alla kunde delta i utbyte av idéer om vilken väg Piratpartiet kunde vandra. Detta skedde ganska exakt tre år efter den första opinionsmätningen som gav oss 5 procent inför EU-valet, och på längre sikt skulle händelserna komma att få ungefär samma – oerhörda – historiska betydelse.

Överlag visade all debatt på breddningsbloggen vilken riktning partiet skulle ta. Och glädjande nog blev det frihetens, vetenskapens och medmänsklighetens väg som vårt parti valde.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, PP, breddning, ideologi, sakpolitik, pirataktivism, piratrörelsen, tal, 2050, framtid, framtiden, historia, historieskrivning, historik, vision, visioner, nolltalet, nollnolltalet, 00-talet, decennium, Demokratins slutliga seger, Internet, EU-valet, EU-valet 2009, val, EU-val, pirataktivism, EU, Europeiska Unionen, EU-parlamentet, Europaparlamentet, seger, segrar, val, valvaka, valvakor, demokrati, riksdagsval, riksdagen, valet 2010, riksdagsvalet 2010, förlust, förluster

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Tal till Piratpartiet år 2050: Demokratins slutliga seger. Del 4 – lycka

Och nästa inlägg i min utopiska tillbakablick på nollnolltalet – i form av ett tal till Piratpartiet ett fiktivt år 2050 där de mänskliga rättigheterna slutligen segrat, där deras väg nått sitt i årtusenden eftersträvade mål – kommer här…

Demokratins slutliga seger

Cicero håller ett tal i antikens Rom.

Alla delar utgör (i mina påhittade förutsättningar) tillsammans ett enda tal. Det är uppdelat för att passa bloggformatet. Takten är planerad till 1 inlägg per dag (även om det kanske inte kommer fungera varje dag).

• Del 1 – tekniker, terrorister och kontraterrorister
• Del 2 – förluster på hemmaplan
• Del 3 – det våras för hoppet
• Del 4 – lycka

Del 4.

Lycka.

Jag, ivrigt inväntande valresultatet 7 juni 2009. Det är spännande nu… Foto: Hans J.

Svaret på frågan kom naturligt, med tidens gång som jag då uppfattade som så sakta. Valdagen var kommen. 36 timmar innan vallokalerna öppnade hade vi aktivister uppskrivna på att lägga ut valsedlar för partiet i 93 procent av dessa. Slutligen kom vi upp i 99 procent. I detta val gällde nämligen fortfarande den gamla vallagen, den som stipulerade att partier – även sådana som lyckats med de 1500 underskrifter som krävs för officiell registrering – själva måste lägga ut sina valsedlar. Möjligen kunde detta accepteras om det var en strikt ekonomisk fråga, om staten inte ansåg sig ha råd att ordna valsedelsutläggning. Möjligen.

Men det var ingen ekonomisk fråga. De potentiellt uppåt 20 partier – denna mandatperiod var det 8 – som redan hade plats i EU-parlamentet för Sveriges räkning fick sina valsedlar utlagda, helt gratis. Och de som satt i Sveriges eget parlament fick enorma statsstöd – enorma jämfört med vad vi aktivistdrivna småpartier kunde uppbära. Vi fick nämligen inget statsstöd. Och vi fick inga valsedlar eller utdelning heller. Vi fick betala dyrt för sedlarna, och ordna utdelningen själva. Där gick någon femtedel av kampanjpengarna som uteslutande kom från donationer och någon femtedel av aktivisternas samlade ork och tid till att lägga ut valsedlar, en strikt administrativ syssla valmyndigheten rimligtvis borde ha ordnat åt oss.

Jag fick förresten inte rösta. Ja, era historieböcker daterar mycket riktigt 1 januari 2035 till den allmänna rösträttens införande i Sverige. På min tid hette det att allmän rösträtt infördes i 1900-talets begynnelse, men det var minst sagt en sanning med modifikation. Den största grupp som uteslöts från rösträtten under drygt ett hundra år var unga människor, under det decennium som är intressant för oss närmare bestämt alla medborgare som inte fyllt 18 år. Där ingick jag själv. Förvisso var det snöpligt att inte kunna rösta på det parti jag lagt ner en del engagemang på att få in i EU-parlamentet. Att tillbringa några månader med huvudsakligt fokus på en enda dag och en enda händelse, och att sedan inte alls få delta i det allra viktigaste momentet den dagen och den händelsen var störande.

Men nu låter jag bitter. Det är jag inte. Sannerligen inte. För då vi under månader satt upp affischer och givit folk flygblad och opinionsbildat medelst fantastiska nya tekniska verktyg, och utdelningen av valsedlarna till själva lokalernas ställ och bord var klar, och då många av våra frivilliga också personligen funnits på plats utanför vallokalerna för att dela ut valsedlar i folks händer – en mycket trevlig syssla, för övrigt, som ju fortfarande är gammal tradition vårt allt mer digitala politik till trots – ja, efter att vårt slit äntligen var färdigt och det var dags att se om vi fick lön för mödan bänkande vi oss framför statstelevisionens sändning av valkvällens och valnattens spännande rösträkning.

Den 7 juni 2009. Jag minns det nästan som igår. Om jag blundar [jag sluter ögonen och håller dem stängda] kan jag se det framför mig. Jag går in i entrén till lokalen vi i Piratpartiet hyrt för att gemensamt fira eller förtvivla. Vakterna frågar om jag ska alkohol – enbart då måste inträdesavgift betalas. Nej, det ska jag inte; jag är 13 år och har aldrig förstått vuxnas oförmåga att segra eller sörja utan rusningsmedlets hjälp. Så jag fortsätter in i lokalen. Det är stort, enormt stort, och mängder av människor. TV-kamerorna är överallt, liksom mikrofonerna, journalisterna själva. Och naturligtvis: piraterna. Vi, som ska gå till historien som de första av nätbarnens aktivister, som kunskapssamhällets byggare och som en av 2000-talets främsta medborgarrättsrörelser. Men det vet vi inte nu, knappt anar vi det ens. Vi vet ju inte om vi ska komma in i EU-parlamentet. Och misslyckas vi med det, efter all denna uppmärksamhet, efter de lyckosamma vindar i seglen förkastliga rättsprocesser och lagstiftning givit oss i form av upprördhet och engagemang, ja, då är vi i det närmaste körda. Borta.

Men nog tror vi. Nog hoppas vi. Och opinionsmätningarna ger oss fog för hoppet. Vi har varit ända uppåt 8-9 procent de senaste dagarna, och alltid över de behövda 4. Men nu när jag går här i den öppna korridoren och når den gigantiska matsalen, där mer ekonomiskt självständiga pirater betalat för en trerättersmiddag och fortfarande sitter kvar längs borden. En pirat hälsar jag på i vimlet då jag söker nätuppkoppling för min dator. Jag tänker live-blogga om detta, såsom jag under Pirate Bay-rättegången – den som känns som så långt bort; så mycket har ändrats sedan februari – gjorde. Och sharing is caring, vår gamla devis, stämmer även här; jag får tillgång till någon egens inloggning på lokalens trådlösa men stängda nätverk. Så jag surfar in på wordpress.com. Så går jag in i matsalen, får syn på ett par pirater jag känner och en av få lediga stolar, och slår mig ned vid deras bord.Vi hälsar och jag börjar liveblogga rätt fokuserat. Utan att riktigt vara medveten om det fångas jag på bild [sveper ut med handen i riktning mot bakgrundsbilden].

Så ska statstelevisionens vallokalsundersökning, den som baseras på noggrant och statistiskt välgjorda utfrågningar av de som precis röstat runtom vid landets vallokaler, den vars resultat aldrig brukar avvika mer än ytterst litet från själva valresultatet resultatet senare, äntligen presenteras. Vi vet att allt över fem procent kommer räcka, fem procent kommer räcka gott och väl för ett mandat. Även om man förstås högmodigt längtar efter än mer. Statistiken ska nu presenteras och… [jag öppnar ögonen]

Vi får sju procent! BAM! Applåderna, hejaropen och den allmänna glädjeyran fullkomligen exploderar runt omkring mig då människor ser den stora skärmens budskap. Vi gjorde det! Vi lyckades! Vi har kommit in i EU-parlamentet! Till journalisten som efter ett tag slår sig ner vid oss säger jag att det är en seger för demokratin och de medborgerliga rättigheterna (eftersom gammelpartierna struntat i folkets åsikter om medborgarrätt och immaterialrätt och därför trotsat demokratin), och just det, ”Det här är en seger för demokratin”, får för några minuter stå med i kvällstidningens nätupplaga som sedan uppdateras.

Detta är en lyckans kväll. Ska jag finna det minsta att klaga på, det minsta att ångra, är det väl de mer, ja, galna handlingar – involverande diverse lila piratpiskor och vad jag förstår, efter att jag gått, även fontäner – som ledande pirater utför, istället för att passa på att sprida vårt budskap om medborgerliga rättigheter. Men egentligen bekymrar jag mig föga för det. För framför allt är jag glad. Jag är gladare, kanske inte mer starkt men mer ”är jag i en dröm?”-aktigt än någonsin förut i mitt visserligen hittills rätt korta liv. Sedermera fastställs det exakta valresultatet till 7,14 procent, vilket innebär att vi har ett till mandat att vänta om Lissabonfördraget – som vi är kritiska till – går igenom.

Piratpartiet har kommit in i EU-parlamentet. Målet vi kämpat för i ett halvår, och många andra i tre och ett halvt år, är uppfyllt. Vi har visat världen att vi finns, att Piratpartiet kan göra faktisk skillnad, att medborgarnas frihetsvurm kan väckas och förändra på nytt. Allt är väl.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, piratrörelsen, tal, Piratpartiet, 2050, framtid, framtiden, historia, historieskrivning, historik, vision, visioner, nolltalet, nollnolltalet, 00-talet, decennium, Demokratins slutliga seger, Internet, EU-valet, EU-valet 2009, val, EU-val, pirataktivism, EU, Europeiska Unionen, EU-parlamentet, Europaparlamentet, seger, segrar, lycka, val, valvaka, valvakor, demokrati, piratmöte, piratmöten, rösträtt

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Tal till Piratpartiet år 2050: Demokratins slutliga seger. Del 3 – det våras för hoppet

Min inläggsserie Demokratins slutliga seger, där jag utifrån en fiktiv men möjlig framtid (år 2050) beskriver nollnolltalet som jag ser det ur ett pirat perspektiv, fortsätter nu (efter ett par dagar utomhus och -näts). Här kommer del 3, där den deppiga FRA-frågan som skildrades iförrgår övergår i en betydligt hoppfullare vår: piratvåren 2009.

(Uppdateringen: korrigerade stavfelet ”dominerdade”, tack Jonas!)

Demokratins slutliga seger

Cicero håller ett tal i antikens Rom.

Alla delar utgör (i mina påhittade förutsättningar) tillsammans ett enda tal. Det är uppdelat för att passa bloggformatet. Takten är planerad till 1 inlägg per dag (även om det kanske inte kommer fungera varje dag).

• Del 1 – tekniker, terrorister och kontraterrorister
• Del 2 – förluster på hemmaplan
• Del 3 – det våras för hoppet

Del 3.

Det våras för hoppet.

Den pirata rörelsen växer utanför Riksdagen, i dubbel bemärkelse.
Foto: Jonathan Rieder Lundkvist, CC-BY-NC-SA 3.0

Ett par händelsefyllda år skiljer den stora FRA-debatten från riksdagsvalet 2010. Och allra mest händelsefyllt var 2009. Det var här jag själv blev en medlem i Piratpartiet. Hösten därinnan hade jag börjat blogga, och det var omöjligt att på denna tid blogga politiskt utan att dras in i piratkretsar – Piratpartiet dominerdade dominerade fullständigt inom den politiska bloggosfären, något som bara skulle hålla i sig ett enda år till. Så jag läste om rörelsen. Tidigare, på våren samma år har jag för mig, hade jag sett något enstaka inslag i statstelevisionen där Antipiratbyråns Henrik Pontén, en av rörelsens främsta antagonister inom kulturfrågan, fördömde fildelningen som ”stöld”. Det lät rimligt för en någon som inte alls var insatt. Men nu, i bloggosfärens djupa kunskaper, blev det förändring på den uppfattningen. Ganska snart stod det klart för mig att Piratpartiet inte alls var tjuvar utan istället försvarare av de medborgerliga rättigheterna.

Då jag gick med var min egen inställning att detta var en viktig sak. Något man måste stå upp för som medborgare. Och dessutom en kul grej att engagera sig politiskt för. Men mer än så var det inte. Arbetet för Piratpartiet var ett statement, inte något som på allvar skulle kunna leda till en parlamentarisk etablering. Jag hyste inga illusioner – så såg jag det – om att vi inom överskådlig tid skulle komma in i vare sig EU-parlamentet (som jag knappt visste vad det var) eller riksdagen. Chansen fanns inte. Folk kunde väl aldrig bry sig så mycket om Internet? Medias felaktiga bevakning av frågorna kunde väl inte under några omständigheter på allvar utmanas av vår korrekta verklighetsbeskrivning? De etablerade partiernas fullständiga dominans kunde väl inte utmanas?

Förvisso fick piratfrågorna ökad medial uppmärksamhet i takt med att vintern övergick i vår. Rättegången mot människor anknutna till The Pirate Bay, en av vår tids största trackers och en symbol för den fria fildelningen, rönte en kolossal mängd bevakning i alla medier. Jag själv utförde min dittills mest välbevakade gärning på nätet då jag bloggade live på plats i Stockholms tingsrätt från rättegången, personligen mötte de flesta av tidens drivande krafter- och motkrafter i den pirata utvecklingen och konkurrerade med tidningarnas ymniga live-bevakning. Och nog fick jag ett visst hopp om att den massiva upprördheten över den absurda domen, som till slut kom 17 april, liksom över att domaren i målet var jävig, skulle kunna kanaliseras i en vilja att förbättra situationen politiskt.

The Spectrial, som rättegången kallades till följd av sin lätt farsartade natur, var inte den enda stora pirathändelsen denna vår. 1 april 2009 hade IPRED trätt i kraft. IPRED var ett EU-direktiv som gjorde att påstådda upphovsrättsinnehavare, antagligen med hänvisning till lättförfalskade skärmdumpar som enda bevisning, kunde få ut namnen bakom IP-nummer de påstod hade begått upphovsrättsintrång. Sådan information är givetvis känslig, och ur ett integritetsperspektiv var lagen således förkastlig. Därutöver tillkom en annan aspekt: det faktum att upphovsrättsinnehavare nu fick mer långtgående befogenheter än polisen vad gällde att begära ut namn bakom IP-nummer. Smått skandalöst var det hela, vilket också den folkliga opinionen i stort tyckte. Det skulle komma att ge avtryck.

Så kom den. Den första opinionsmätningen inför valet till EU-parlamentet. 29 april 2009, stort uppslagen i Dagens Nyheter. Den visade på 5,1 procents stöd för Piratpartiet, partiet som i sitt senaste val 2006 fått 0,6 procent. Under de år som följde skulle opinionsmätningar publiceras allt oftare och kommenteras allt mer förutsägbart – och själva fenomenet skulle ifrågasättas; hur viktiga kunde opinionsmätningar egentligen vara? Men denna första opinionsmätning innan EU-valet hade en extrem kraft. Åtminstone internt. Och nog var det första gången media – och därmed folket – på allvar fick upp ögonen för partiet, åtminstone sedan jag själv engagerats i partiet. Vår dåvarande partiledare, grundaren Rick Falkvinge, teknikern från början av denna berättelse, har själv kallat ögonblicket då han fick kännedom om opinionsmätningens resultat för ett av hans livs största, för något som ”ändrade allt”.

Opinionsmätningen följdes av flera. Och artiklarna om Piratpartiet och piratfrågor duggade tätt. Debatten intensifierades, och allt oftare var pirata spörsmål på agendan i intervjuer, och intervjupersonerna själva var allt oftare pirater. I takt med att valet närmade sig ökade stadigt våra siffror i opinionsmätningarna. Och allt fler berömdheter deklarerade sin intention att rösta på Piratpartiet – för den fria kulturen och kunskapen, och för de medborgerliga rättigheter som terrorskräck och storföretag hotade.

På våra egna möten på Café Gråmunken ett stenkast från den riksdag vi nu på allvar trodde vi kunde komma in i dök allt fler intresserade upp. Jag minns särskilt tydligt ett möte som skedde direkt efter domen i Pirate Bay-målet. Ungefär 80 personer dök upp, mångdubbelt fler än det tjog vi varit tidigare. När jag själv kom till lokalen var det redan riktigt trångt, med en kö ner till källaren där vi huserade. I egenskap av protokollskribent fick jag en sittplats där jag kunde skriva på min dator, men ganska snart gav vi upp försöket; alltför många hade anlänt. Så vi tog oss ut på Mynttorget istället och höll mötet där under lösa former utomhus. Det fanns en viss symbolik i att det ökade engagemanget rent fysiskt tryckt oss närmare det folkvalda parlamentet.

Frihetens vårvarma vindar blåste i piratskeppets segel. Men skulle det räcka för att ta oss i hamn – hela vägen in i maktens boningar i EU-parlamentet?

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, argument, argumentation, pirat, piratrörelsen, tal, Piratpartiet, 2050, framtid, framtiden, historia, historieskrivning, historik, vision, visioner, nolltalet, nollnolltalet, 00-talet, decennium, Demokratins slutliga seger, pirat, medborgarrätt, IPRED, IPRED1, rättssäkerhet, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, medborgarrätt, mänskliga rättigheter, medborgerliga rättigheter, personlig integritet, privatliv, integritet, övervakning, storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, registrering, lag, lagar, lagstiftning, informationspolitik, jäv, Tomas Norström, Pirate Bay, The Pirate Bay, TPB, Spectrial, The Spectrial, domare, rättegång, rättssäkerhet, korruption, Internet, EU-valet, EU-valet 2009, val, EU-val, pirataktivism, EU, Europeiska Unionen, EU-parlamentet, Europaparlamentet

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Rösta på Piratpartiet för medborgerliga rättigheter!

Imorgon är den stora dagen, den som vi alla väntat på, äntligen här. Sveriges befolkning över 18 år får möjlighet att påverka hur Sverige ska se ut de närmsta fyra åren. De två blocken gör en stor sak av skillnader sinsemellan – som naturligtvis existerar, men inte är av så avgörande betydelse som en kan få intrycket av (båda statsministerkandidaterna är överens om skattefinansierad hög välfärd). Men trots detta pratar de flesta etablerade politikerna och media på om äldreomsorg, skolan och vården som om skillnaderna i frågorna var avgrundsdjupa och påverkade hela samhället stort. De frågor de inte pratar på om är de frågor de har dålig förståelse för, där de är än mer överens.

De medborgerliga rättigheterna. Frågorna som fick Piratpartiet in i EU-parlamentet förra året med god marginal, som fick statsvetare att tala om en ny ”klassisk medborgarrörelse”, som för två år sedan fick hela Sveriges politiska debatt att skakas om av FRA-lagen. Vad hände? Inget särskilt har hänt. FRA-lagen är fortfarande implementerad, med den massövervakning det innebär (som att ge Posten i uppdrag att sprätta upp och scanna alla brev de handhar). IPRED är fortfarande i kraft, med den rättsosäkra ordning det infört (som ger skivbolagen i vissa fall mer befogenheter än polisen). The Pirate Bay är fortfarande fällda av en väldigt rättssäkert tveksam domare (målet ska tas upp i hovrätten om någon vecka – efter valet, passande nog).

Alliansen har visat sig fullkomligt odugliga i dessa frågor; det var dem som införde FRA-lagen och Ipred, och de är överens om att införa Datalagringsdirektivet vid valseger. Vidare vill de behålla Beatrice Ask som justitieminister, den svenska justitieminister de senaste decennierna som antagligen haft sämst koll på grundläggande rättsprinciper (det som en justitieministers huvudarbete egentligen borde vara), och mobbaren (eller åtminstone mobbarlika) Fredrik Reinfeldt som statsminister.

Men inte heller de rödgröna är att lita på i medborgarrättsfrågor. Vänsterpartiet och Miljöpartiet är bra, det förnekar jag inte; problemet är att de inte kommer fälla Socialdemokraterna. Och Socialdemokraterna är inte bra. Den viktigaste anledningen är deras förslag till justitieminister: Tomas Bodström. Bodström är enligt min uppfattning visserligen bättre än Ask, men han är  inte bra för det: enligt egen utsago var han själv avgörande i genomdrivandet av Datalagringsdirektivet i EU, som S nu vill införa i Sverige. Datalagringsdirektivet innebär att data om vem du ringer när från vilken plats ska lagras, liksom liknande metadata om SMS och e-mail. V och MP säger sig vara emot, men de har velat i frågan.

Vidare vill de rödgröna inte ta någon tydligt ställning i FRA-frågan. I sin gemensamma valplattform skriver de att FRA-lagen ska rivas upp och frågan utredas för att en ny lagstiftning senare ska införas, men inte med ett ord säger de hur lagstiftningen ska se ut. På sin webbplats resonerar Socialdemokraterna som om det vore möjligt att ha integritetssäker ”signalspaning i kabel” – det är omöjligt, då signalspaning i kabel per definition innebär att all elektronisk kommunikation som passerar landets gränser kopieras och skickas till staten för analys. Vad som sedan händer med informationen är  sekundärt; hur mycket FRA än filtrerar, är det denna först kopiering av våra privata e-mail, telfonsamtal och sms som är den stora privatlivskränkningen.

Det är absolut inte okej att staten övervakar mängder av oskyldigas privata kommunikation. Övervakning är enbart okej då brottsmisstanke i varje enskilt fall finns; annars är den godtycklig, och kränker därmed den mänskliga rättigheten till ett privatliv skyddat från godtyckligt ingripande. Bara ett större svenskt parti tar idag denna mänskliga rättighet på sådant allvar att den – tillsammans med övriga medborgerliga rättigheter – prioriteras över alla andra frågor inom politiken.

Rösta på Piratpartiet. Rösta för medborgarrätt. (Och nej, det är inte att kasta bort rösten. Hittar du ingen piratvalsedel? Ta en blank och skriv Piratpartiet på.)

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Piratpartiet, (PP), riksdagsvalet 2010, val 2010, valet 2010, val, valet, riksdagsval, riksdagsvalet, privatliv, integritet, personlig integritet, medborgarrätt, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, Datalagringsdirektivet, datalagring, IPRED, RRA-lagen, FRA, Försvarets Radioanstalt, brevhemlighet, brevhemligheten, övervakning, rättsäkerhet, Internet, nyhet, nyheter, Karl Sigfrid

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »