Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘medborgarinflytande’

Vi lever i goda tider. Mänskligheten har aldrig varit så välmående, tekniken aldrig så fulländad, vetenskapen aldrig så allomfattande. Världen närmar sig snarare utopin än dystopin. Den som allra bäst, mest underhållande och med högst trovärdighet förklara detta är professor Hans Rosling, vars verktyg Gapminder så tydligt visar de ofta dolda förändringsprocesserna som alltjämt verkar i vår verklighet. Än tydligare blir det när Rosling, denna mästerretoriker, talar själv. Se bara den här filmen:

Likväl är det svårt att riktigt tro på detta goda, när vårt nyhetsflöde konstant fylls med negativa händelser, från det minimala och milda i form av skattemissbruk till det gränslösa och ofattbara i form av krig. När vi hör om Tillväxtverkets anställda som använder de pengar som kommer från oss alla medborgare inte för att gynna samhället utan för att leva lyxliv, om företag som får tillåtelse att hugga ned en ovärderlig skog, om Storbritanniens beslut att låta ett privat företag med profit som främsta intresse handha statens kärnvapen, om ett par i USA som förvägrades giftermål av den lokala kyrkan med hänvisning till parets hudfärg, om hur situationen för flyktingar till Italien ånyo kan förvärras, om den helt fruktansvärda situationen i Kongo-Kinshasa, om den likaledes fruktansvärda situationen i Syrien – för att bara ta ett axplock från det senaste dygnets svenska nyhetsförmedling – är det inte märkligt att man lätt förlorar framtidstron.

Det får inte ske.

Mänskligheten kan bättre.

Och bättre än någon kan Charlie Chaplin – av alla människor – visa det. Jag låter honom tala för sig själv:

Det där klippet kommer från komedin ”The Great Dictator”, där Chaplin parodiserar Hitler och Nazityskland. Protagonisten, en förtryckt medborgare i diktaturen, kastas i koncentrationsläger men misstas sedan komiskt nog för diktatorn av hans underlydanden (samtidigt som diktatorn själv misstas för medborgaren). Denna rockad gör att det nu blir den gode medborgaren som får hålla den onde diktatorns  ”segertal”, och det är där filmklippet ovan börjar. Protagonisten kastar diktaturens tidigare politik helt åt sidan, och håller istället ett brandtal för demokrati, humanism och frihet. Förvisso det kanske bästa tal jag någonsin hört.

Och det gjorde avtryck. 1940 kom filmen. USA var ännu neutrala gentemot fascismens fasansfulla övergrepp på andra sidan Atlanten. Filmen ”bidrog till opinionen” för amerikansk intervention mot nazismen, enligt Wikipedia.

Så, det där var Chaplin, humanism och antifascism ur ett mer historiskt perspektiv. Visserligen är det häpnadsväckande hur väl filmen passar in i dagens allt mer demokratiserade samhälle – där informationsteknologisk utveckling givit förtryckta folk de frihetens förmåga de behövt för att störta diktatorer i den arabiska våren – med sina tal om vetenskaplig och teknisk utveckling till allas nytta, och hur Chaplins tal hörs omedelbart över hela världen; så är det ju än mer nu när det finns på Internet.

Men när det gäller dagens samhälle finns ändå ett mer modernt, hoppingivande filmklipp jag vill dela med mig av:

Detta är inte en så uppenbar humanist som Charlie Chaplins skapelse, utan istället en sång av Kim Dotcom – den mycket rika entreprenör som ligger bakom MegaUpload och som fick internationell uppmärksamhet då han på ett uppseendeväckande sätt greps av polis. Hans inblandning i MegaUpload borde inte vara kriminell, så det är inget som misskrediterar Dotcom; däremot har han tidigare dömts för ekonomisk brottslighet. Exakt vilken bevekelsegrund som ligger bakom sången är således svårt att veta, men likväl – sångens budskap är spot on och fantastiskt.

Och om även brottslingar kan omvändas till att lägga resurser på aktivism för medborgerliga rättigheter, då är det ett bevis så gott som något på att humanismen har rätt i sin absoluta kärna:

Det finns förvisso godhet i oss alla.

Pusha gärna Chaplins tal!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, ideologi, princip, principer, , , , piratrörelsen, frihet, framtidstro, teknikoptimism, rättsstat, hopp, humanitet, mänsklighet, utveckling, optimism, vision, visioner, utopi, utopier, kunskap, kunskapssamhälle, kunskapssamhället, upplysning, humanism, medmänsklighet, människorätt, mångfald, demokrati, kommunikation, öppenhet, tolerans, förnuft, Europa, teknik, filosofi, etik, moral, rättighetsfilosofi, deontologi, historia, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

TL;DR: IFAU-registret öppnar för ändamålsglidning och tillåter medborgarrättskränkande behandling av mycket känsliga personuppgifter om etnisk härkomst genom att undantag ges från Personuppgiftslagen. Stoppa lagen nu – riv upp, gör om, gör rätt! Skriv på namninsamlingen hos Avaaz! Blogga! Twittra (#IFAU)! Facebooka! Mejla riksdagen! Ring regeringskansliet! Skriv insändare! Kontakta partierna! Visa att Piratpartiet och andra integritetsvänner fortfarande är en demokratisk kraft att räkna med – att vi gemensamt kan försvara våra rättigheter!

Foto: cosmic_spanner, CC-BY-SA 2.0

Foto: Mike Roberts (”cosmic_spanner”), CC-BY-SA 2.0
IFAU-registret innebär att vi går mot dystrare tider… eller?

Dystra tidender om det nya förslaget om IFAU-register sprids över landet - nu handlar det inte om att försvara friheten på Internet, utan om att försvara medborgarna från statlig registrering av medlemskap i fackföreningar och etnicitet. Men invändningar väcks. Är det verkligen så illa som alla tror? Finns reell grund för våra påståenden om massövervakning och medborgarrättskränkning, våra liknelser med FRA?

Det är det jag nu ska undersöka, genom att läsa vad som faktiskt står i regeringens lagrådsremiss. Jag granskar kapitel 2, ”Förslag till lag om behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering”, det mest intressanta – för det är här den eventuella blivande lagtexten finns. Så here we go!

Analys av lagtexten

Efter ett par inledande stycken som fastställer rätt självklara saker juridiskt, kommer den första intressanta biten här:

Förhållandet till personuppgiftslagen
3 § Personuppgiftslagen (1998:204) gäller vid behandling av personuppgifter vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, om inte annat följer av denna lag eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till denna lag.

I klartext: Personuppgiftslagen ska inte komma här och hindra vår fina nya lag med eventuella integritetsinvändningar. De kör vi över!

Och inte nog med det: regeringen får utan att rådfråga riksdagen frångå personuppgiftslagen gällande IFAU-registret ännu mer genom att skriva förordningar, om man nu skulle ha glömt att ta med någon integritetsvidrig sak i själva lagen. Nå, förordningar får inte se ut hur som helst; det ska i princip vara förtydliganden av riksdagsbeslutad lag. Men som vi vet från ACTA: ”förtydlinganden” kan ofta göra saken värre för medborgerliga rättigheter.

4 § fastställer att IFAU är ansvariga för hur de behandlar sina personuppgifter. Jodu. Men någon oberoende kontrollinstans – inte ens en sådan extremt urvattnad och verkningslös som FRA fick – ser man inte röken av.

I 5 § anges vad uppgifterna får användas för, alltså vilka ändamål de får finnas till för. Ändamålen är kort och gott forskning på arbetsmarknaden. Ett enligt mig inte särskilt viktigt ändamål – och inte alls i stil med den ”terrorism” FRA skulle kunna undanröja. Först var det terrorism, sedan Säpo, sedan allmän brottslighet och nu är vi framme vid forskning som motiv för ingrepp i medborgarnas grundläggande rätt till privatliv.

Sedan börjar det riktigt intressanta för oss:

6 § Personuppgifter som behandlas för de ändamål som anges i 5 § får också behandlas för att fullgöra ett utlämnande av uppgifter som sker i överensstämmelse med lag eller förordning. I övrigt gäller 9 § första stycket och andra stycket personuppgiftslagen (1998:204).

Detta öppnar upp för att uppgifterna ska kunna lämnas ut till andra och alltså inte enbart användas för forskning. Ett slags ändamålsglidning, med andra ord. Särskilt allvarligt är det där lilla ”eller förordning”, som innebär att regeringen – utan att behöva ens rådfråga riksdagen – genom att skriva nya förordningar kan besluta om hur utlämningar av information från IFAU ska gå till.

Skräckscenario: ett något mer extremt Sverigedemokraterna blir regeringspartner och får igenom en förordning som tvingar IFAU att lämna ut uppgifter om arbetslösa människor av arabiskt ursprung, för att dessa ska kunna kastas ut ur landet.

Vi traskar vidare genom juridikens djungel:

Känsliga personuppgifter

7 § Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering får för de ändamål som anges i 5 § endast behandla sådana känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen (1998:204) som avslöjar etniskt ursprung eller medlemskap i fackförening eller som rör hälsa.

Av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor följer att forskning som innefattar behandling av känsliga personuppgifter enligt 13 § personuppgiftslagen eller sådana uppgifter som avses i 21 § samma lag måste etikprövas.

Eftersom det är av vikt för att förstå lagtexten tar vi en titt i 13 § personuppgiftslagen:

Förbud mot behandling av känsliga personuppgifter

13 § Det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar
a) ras eller etniskt ursprung,
b) politiska åsikter,
c) religiös eller filosofisk övertygelse, eller
d) medlemskap i fackförening.

Det är också förbjudet att behandla sådana personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv.

Uppgifter av den art som anges i första och andra styckena betecknas i denna lag som känsliga personuppgifter.

Förbudet i personuppgiftslagen innebär alltså att myndigheter inte tillåts behandla personuppgifter som avslöjar etniskt ursprung och hälsa. Det är detta förbud som nu ska upphävas för IFAU.

Tanken må vara att uppgifter överlag ska vara anonymiserade – men lagändringen innebär att IFAU likväl får behandla icke-anonymiserade och därmed integritetskränkande uppgifter.

(Etikprövningen ger jag föga för. Den måste rimligen innebära att en ”avvägning” ska göras mellan grundläggande rättigheter och forskningsintresse. Och att göra avvägningar mellan grundläggande rättigheter och något annat fungerar inte; de ska vara absoluta.)

Men vad sägs mer specifikt om själva registren hos IFAU? Kan det var så att det där krävs anonymisering? Vi ska kolla:

Samlingar av personuppgifter
8 § Om det behövs för de ändamål som anges i 5 §, får det hos Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering finnas samlingar av personuppgifter som behandlas automatiserat, under förutsättning att uppgifterna inte direkt kan hänföras till en person. Uppgifterna får dock vara försedda med en beteckning som den myndighet uppgifterna kommer från kan hänföra till ett personnummer eller motsvarande identitetsbeteckning.
9 § Om det behövs för de ändamål som anges i 5 §, får det hos Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering även finnas samlingar av personuppgifter som behandlas automatiserat, som inte är sådana personuppgifter som avses i 8 §, om uppgifterna är nödvändiga för en viss avgränsad studie, uppföljning eller utvärdering.

Djävulen ligger i detaljerna! 8:an ser ju rätt fin och bra ut initialt – den kräver att uppgifterna måste vara anonymiserade vad gäller IFAU:s kännedom – även om man kan ifrågasätta att koder som gör att uppgifterna kan av-anonymiseras och alltså faktiskt kopplas till en viss person om man har tillgång till andra myndigheters information får finnas där.

Men det är i 9:an det blir riktigt illa: det får hos IFAU ”även finnas samlingar av personuppgifter som behandlas automatiserat, som inte är sådana personuppgifter som avses i 8 §”. I 8:an avses anonymiserade uppgifter (som dock kan ha kod från annan myndighet); 9:an innebär att även känsliga uppgifter som inte anonymiserats får lagras. Visst, det vanliga svepskälet om begränsningar (i form av att uppgifterna bara får finnas där för särskilda specifika studier eller liknande) finns – men det spelar ingen roll. Det är själva lagringen av uppgifterna som är integritetskränkande i första hand, inte hur länge lagringen sker.

Jag antar att det är dessa stycken som ligger bakom medias påståenden om att de flesta uppgifter skulle vara anonymiserade. Förvisso sant. Men om en enda känslig uppgift angående en oskyldig människa lagras utan att den personen är misstänkt för något brott innebär det ett godtyckligt ingripande i människans privatliv.

Men sen så kommer ett par stycken med en minst sagt lovande rubrik – om begränsningar i registret (och därefter om tillgången). Vilka fantastiska skydd mot integritetskränkningar kommer nu? Ska bara t.ex. misstänkta brottslingar, eller människor som aktivt givit sitt tillstånd, få inkluderas i register enligt 9:an?

Begränsningar i behandlingen av personuppgifter

10 § Personuppgifter som inte direkt kan hänföras till en person och som ingår i samlingar av personuppgifter som behandlas automatiserat får inte behandlas i syfte att röja en persons identitet.

11 § Personuppgifter som endast får behandlas under de förutsättningar som anges i 9 § och som har samlats in för att behandlas inom olika avgränsade studier, uppföljningar eller utvärderingar får inte sambearbetas med varandra.

Första stycket gäller inte för sambearbetning av personuppgifter som är nödvändig för att återupprepa eller följa upp en tidigare genomförd studie, uppföljning eller utvärdering.

Tillgång till personuppgifter
12 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en
behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

Nejdå. Det hela gäller alltså begränsningar efter att uppgifterna samlats in. Och då spelar det föga roll vilka regler som gäller – privatlivet kränks när uppgifterna väl samlas in. Vad som händer därpå är sekundärt. Så begränsningarna är som förskönande ”läppstift på en ful gris” (där grisen är IFAU-registret och läppstiftet är ”begränsningar” som är meningslösa) – läppstiftet må göra att det avlägset påminner mer om något vackert, men det hindrar inte att det fortfarande är en ful gris.

Sedan, efter en rätt vettig 13 (som bara berör anonymiserade=ej integritetskränkande personuppgifter), kommer ännu ett angrepp på de medborgerliga rättigheterna:

Gallring
14 § Personuppgifter ska gallras så snart uppgifterna inte längre behövs för det ändamål som de behandlas för, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har meddelat föreskrifter eller i ett enskilt fall beslutat att gallring ska ske senast vid en viss tidpunkt eller att uppgifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål.

”regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer” kan alltså besluta att vissa ”uppgifter får bevaras för historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål”. Detta kan gälla de allra värsta av uppgifterna, alltså känsliga uppgifter (etnicitet, hälsa) gällande identifierbara oskyldiga människor. Och lagringen ska kunna ske på obestämd tid. En enkel fråga: Är detta något vi verkligen vill att regeringen ska kunna göra?
Skräckscenario: Något högerextremt parti (det behövs bara en liten, liten radikalisering av SD) blir regeringspartner och får igenom att uppgifter om etnicitet ska lagras för all framtid, så att etniska ”släktträd” kan byggas ännu mer avancerat. Verkligen behändigt att ha om vissa etniska gruppers rättigheter ska kringskäras steg för steg – och SD vill redan idag inleda detta, genom att kriminella utrikes födda (men inte inrikesfödda!) ska kunna utvisas.

*

I sitt svar till något som verkar vara en tidigare text har Datainspektionen en del vettiga synpunkter, men är lite för tillbakadragna i sin ändå tämligen skarpa kritik. Justitiekanslerns utlåtanden har jag inte hittat på nätet – har ni? Lagrådet ska nu få kolla på förslaget och potentiellt granska det mot grundlagen; där hoppas jag givetvis att integritetsaspekterna prövas mot Europakonventionens krav på respekt för privatlivet, som är en del av Sveriges grundlagar och som liknar FN:s deklarations. Och så vill jag helst ha en second opinion av den kunniga folkrättsdoktorn Mark Klamberg (FP) också, angående lagtexten överhuvudtaget; han är jurist, inte jag. Andra människor jag gärna ser input ifrån är Beelzebjörn, Joshen, Jens Holm (V), Mary X Jensen (M), Maria Ferm (MP)och Anna Troberg (PP).

Uppdatering: har nu hittat ett annat yttrande av Datainspektionen… men det verkar inte röra IFAU. Vad är detta? Någon som vet?

Slutsatser

Registreringen av oskyldiga människor grundar sig inte på någon konkret och individuell nytta med att registrera just den människan, och registreringen innebär också (ibland) att känsliga uppgifter (om etnicitet och hälsotillstånd) får lagras – något som tidigare inte tillåtits hos en vanlig, ej brottsbekämpande myndighet. Således innebär registreringen ett godtyckligt ingripande i många människors privatliv. Låt oss kolla på vad en mycket trevligare text,  FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948, säger om detta:

Artikel 12
Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Således kan konstateras följande:

  • IFAU-registret öppnar upp för ändamålsglidning då regeringen får rätt fria händer att bestämma vilka IFAU får lämna ut personuppgifter till.
  • IFAU-registret inskränker den mänskliga rätten till ett privatliv skyddat från godtyckligt ingripande genom att samla in identifierbara personuppgifter om helt oskyldiga medborgare.
  • IFAU-registret innebär att uppgifter om etnicitet blir tillgängliga för staten, något som – ur ett historiskt perspektiv – är helt vansinnigt.
  • IFAU-registret riskerar (enligt Datainspektionen och Justitiekanslern) att öppna upp för situationer där det blir praxis att myndigheter ska få egna register, vilket givetvis vore än mer olyckligt för integriteten – ju fler register, desto större intrång.
Med denna juridiska bakgrund uppmanar jag nu er alla: skriv på mot IFAU-registret hos AvaazOch bygg opinion: blogga, blogga, mejla riksdagen (mitt eget mejl publiceras i ett nytt inlägg inom ett par dagar), twittra, Facebooka och skriv insändare (en egenskriven insändare kommer inom några dagar på denna blogg). Alliansen ska inte få komma undan med ytterligare ett svek i frågan om medborgares rätt till privatliv!
Odemokratisk snö?

Kan snön kan vi – övervakningen måste besegras! Foto: almost witty, CC-BY-NC-SA 2.0

Förresten är IFAU-registret inte det enda tveksamma ur integritetssynpunkt nuförtiden. Suck…

Pusha gärna Avaaz-kampanjen!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhällepolitikpiratfrihetlagstiftning,,,storebror,godtyckestorebrorssamhällestorebrorssamhälletövervakningssamhälle,övervakningssamhället1984,,AvaazkampanjkampanjerlagstiftningEuropakonventionenden europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Too Long; Didn’t Read-version: Regeringen föreslår ännu mer övervakning. Nu måste vi väcka protesterna. Så blogga, mejla riksdagen, twittra, Facebooka, skriv insändare – och skriv på namninsamlingen hos Avaaz! Tillsammans kan vi stoppa detta!

Odemokratisk snö?

Övervakningen kan stoppas! Foto: almost witty, CC-BY-NC-SA 2.0

Det fanns en gång ett litet land som styrdes av en hyfsat demokratisk regering. Regeringen var tillsatt i allmänna val som gått korrekt till, men hade några problem. Regeringen förstod inte riktigt vad demokrati innebär. Demokrati innebär inte endast att medborgarna vart fjärde år får chansen att avskeda makthavarna och anställa nya. Demokrati innebär också minoritetsskydd, maktdelning, transparens och – kanske framför allt – en grundmurad respekt för människans fundamentala fri- och rättigheter.

Regeringen förstod kort sagt inte riktigt det här med mänskliga rättigheter.

Visst var respekten för mänskliga rättigheter på det stora taget ganska bra i landet.

  • Visst fanns det varken tortyr, dödsstraff eller andra kroppsstraff i landet.
  • Visst garanterade staten nästan alla sina invånare ett slags miniminivå av välfärd på pappret.
  • Visst talade de fina ord om rättigheter på nätet.
  • Visst var yttrande-, tanke- och tryckfriheten mycket långtgående.
  • Visst var polismakten i det stora hela demokratisk.
  • Visst var rättsväsendet överlag oberoende och kompetent.
  • Visst var maktmissbruk mycket sällsynt.
  • Visst var offentlighetsprincipen väldigt välutvecklad.
  • Visst förekom ekonomisk korruption nästan inte alls.
  • Visst förespråkades mänskliga rättigheter gentemot omvärlden.

Men samtidigt skedde ändå inskränkningar i människans grundläggande rättigheter.

slår ett nytt förslag från regeringen ner som en komet i landets politiska landskap (och som synes även det geografiska): ännu en ny databas med mycket känsliga uppgifter om landets medborgare ska upprättas. Uppgifter om även så känsliga saker som etnicitet och fackföreningsmedlemskap ska registreras i databasen.

Detta kränker naturligtvis nämnda mänskliga rättighet till privatliv (alla har en sådan, så länge de inte är konkret misstänkta för något brott), och det visar på en häpnadsväckande och odemokratisk ignorans om det kraftiga motstånd tidigare övervakningsinitiativ väckt. Därtill innebär det en farlig förenkling för eventuella framtida fascistoida partier som kommer in i regeringen (det har hänt i Grekland, det kan hända här) och vill behandla minoriteter på särskilt vis – mindre rättigheter, utvisningar eller sådant. Helt galet (liksom delar av det parti jag just länkade till…).

Men det allra galnaste är ändå syftet. Låt ta en titt på det påstådda syftet med olika sorters övervakning:

  • Med FRA hävdade man att syftet var att stoppa terrorism och skydda medborgarna. Påståendet var visserligen byggt på felaktig information och därmed värdelöst som argument (kryptering – som gör det möjligt för alla, även terrorister, att kommunicera helt utan att FRA tekniskt kan komma åt dem – gör att FRA-lagen inte alls skyddar mot terrorism) – men säkerheten angavs likväl som officiellt skäl.
  • Med Datalagringsdirektivet hävdade man att syftet var att göra som EU säger för att EU tvingade oss. Påståendet var visserligen byggt på felaktig information och därmed värdelöst som argument (juridiskt bindande lagar och konventioner – som gör det möjligt för ett medlemsland att strunta i direktiv genom att i EU:s egen domstol hänvisa till dem lagarna – gör att Datalagringsdirektivet borde vara frivilligt eller kanske t.o.m. olagligt att införa i EU) – men EU-tvång angavs likväl som officiellt skäl.
  • Med det nya registret är syftet att förbättra regeringens politik. Rakt ut sägs det. Registret ska nämligen användas av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), vars syfte just är att bl.a. utvärdera regeringens politik. Saken verkar klockren: regeringen har slutligen fattat att de misslyckats i arbetsmarknadsfrågor, men de vill inte riktigt erkänna det, så då får IFAU forska på hur politiken kan förbättras. Sådan forskning stödjer jag. Men den borde definitivt kunna ske utan att känsliga register skapas – allt borde kunna anonymiseras, om man vill kunna dra generella slutsatser.

”Visserligen är många av dessa uppgifter avidentifierade”, påstår Sveriges Radio angående de känsliga uppgifterna. Det är givetvis av yttersta vikt hur denna avidentifiering ser ut, hur många av uppgifterna som är avidentifierade, vilka som inte är det och varför de inte är det. Helt avidentifierade register ser jag inget särskilt integritetsproblem med.

Justitiekanslern och Datainspektionen är bägge kritiska till lagförslaget, som verkar ha tagits fram av arbetsmarknadsministern Hillevi Engström. Men det räcker inte – regeringen väljer att helt enkelt köra över dessa tunga remissinstanser. Redan 1 januari nästa år ska det vara lag av det hela. Riksdagsomröstningen lär väl då komma ganska omedelbart efter riksdagens öppnande i september. Då måste riksdagen ha folket i ryggen för att säga nej till denna övervakning! Så mejla riksdagen nu (det finns ett galant verktyg för att få fram deras epostadresser). Jag ska börja knåpa ihop mitt eget mejl och lägger ut det på bloggen kanske imorgon.

Och nu har jag skapat min första namninsamling hos Avaaz (ungefär som den för Peter Sunde): Stop the Swedish IFAU Register! Sprid namninsamlingen vidare på Facebook och Twitter (föreslagen hashtag #IFAU), och skriv under nu!

Pusha gärna Avaaz-kampanjen!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , storebror, godtycke, storebrorssamhälle, storebrorssamhället, övervakningssamhälle, övervakningssamhället, 1984, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Avaaz, kampanj, kampanjer, lagstiftning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Tal till Piratpartiet år 2050: Demokratins slutliga seger. Del 1 – tekniker, terrorister och kontraterrorister

Sjung med nu: Med blommor och blad, vi firar denna dag, vi tackar för din röst på ACTA:s dödsdag!

Sjung med nu, alla Internauter!
Med blommor och blad, vi firar denna dag,
vi tackar för din röst på ACTA:s dödsdag!

Det är över. ACTA har äntligen fallit. Äntligen. Internet jublar över hela världen. Glädjen vill aldrig ta slut. Folk firar fantastiskt mycket. Väldigt, väldigt, väldigt, väldigt många gläds. De mänskliga rättigheterna, Läkare utan Gränser och själva demokratin har segrat. EU-parlamentet fullkomligen badar i blommor (skicka du med!). Men den globala rättvisan och människans grundläggande frihet har många antagonister, och de är starka. De kommer återvända. De farliga förslagen är inte borta för evigt. Kanske CETA kommer att bli det nya ACTA, kanske inte. Oavsett vilket kommer det komma auktoritära förslag igen. Vi måste kämpa igen. Vi måste mejla, ringa, blogga, twittra, facebooka, demonstrera, diskutera, informera och namninsamla (eh) på nytt. Vi måste ånyo segra.

Men inte nu. Nu gläds vi. Nu firar vi. Nu ler vi som lallande kufar från klockan 12:50 den fjärde juli, USA:s självständighetsdag tillika Europas nya självständighetsdag visavi amerikanska storföretag, och framåt för en tid. Först sedan, då feststämningen oundvikligen trappas ned, då segern över ACTA blir ett lyckligt minne snarare än ett lyckligt nu, fortsätter den ständiga kampen för de mänskliga rättigheterna, den där vi kanske aldrig når en slutlig seger. Jag har dock tillåtit mig att drömma. De sommardagar som gått sedan den fjärde juli, den historiska dagen – historiska i det att inte bara ett av de största hoten mot de människor som har de allra sämst, de sjuka och fattiga i tredje världen, nu undanröjts, utan även då vår kunskap om verkligheten vi lever i utökats markant tack vare CERN:s upptäckt av Higgsbosonen (och de bägge händelserna har större koppling än den tidsmässiga) – har jag tillåtit mig att drömma.

Så jag drömmer mig bort. Till en annan tid, till ett annat liv. En värld där de mänskliga rättigheterna och demokratin faktiskt segrat. En värld där fiendskapen gentemot dem upphört. En värld där visionerna kan lämna “don’t be evil” bakom sig och istället bli “be good”.

En värld som genomgått en universell, medmänsklig och frihetlig metamorfos.

Kära läsare, nu ska jag berätta om världen som den sett ut det senaste decenniet, med distansperspektiv från en fiktiv men möjlig framtid. Syftet är historiskt och visionärt. Året är 2050. Jag är 54 år, medlem i Piratpartiet sedan 13 års ålder. Talet/”keynoten/berättelsen utförs och riktar sig till Piratpartiets medlemmar i Sverige.

Bilderna utgör bakgrund samtidigt som jag talar (klicka på dem för att läsa mer om ämnet). Rubrikerna ingår inte i talet utan finns med för att förenkla läsandet. Talet, som i sin helhet går under namnet Demokratins slutliga seger, är rätt långt, varför jag delat upp det i 10-12 delar som publiceras de närmsta dagarna på denna blogg. Att det blev långt är inte så märkligt – jag har ägnat en ledig vecka åt att sammanfatta den pirata utvecklingen under ett helt årtionde. Då blir det långt.

Berättelsen kan börja.

Demokratins slutliga seger

Tillbaka till ursprunget... Den store Cicero, talekonstens kanske främste mästare, håller ett tal i antikens Rom.

Tillbaka till ursprunget…
Cicero, talekonstens kanske främste mästare, håller ett tal i antikens Rom.
”Cicero Denounces Catiline”, målning av Cesare Maccari.

Kära pirater, medborgare och vänner, jag ska nu berätta om världen som den såg ut i det tredje årtusendets begynnelse. En tid då piratrörelsen grydde, och då den ständiga kampen för de mänskliga rättigheterna som pågått i olika former ända sedan civilisationens allra första dagar tog sig nya former med den befriande teknikutvecklingens hjälp. En tid då kulturen och kunskapen genomgick en av världshistoriens allra mest omvälvande renässanser och spreds till större delar av mänskligheten än någonsin tidigare. En tid då de gamla strukturernas auktoritära drag och människofientliga delar försvann i och med födelsen av den inte perfekta men långt mer utvecklade, mänskliga och frihetliga värld vi lever i idag.

Del 1 – preludium.

Tekniker, terrorister och kontraterrorister.

Foto: lewishamdreamer, cc-by-nc 2.0, http://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/deed.en

Iscensättning på demonstration av den hemska tortyr – den terror – USA utförde.
Foto: lewishamdreamer, cc-by-nc 2.0

Allt började för vår del med en ensam tekniker. Teknikern var upprörd över den drakoniska lagstiftningen som riktade sig mot spridning av kultur, detta världsvida fenomen som funnits sedan tidsåldern före själva civilisationen, då den tänkande människan var ung och inledde nyttjandet av sin nya mentala egenskap med att dela med sig av sina tankar till andra tänkare, klädda i fiktionens väv.

Teknikern tog, sin teknikerroll trogen, tekniken till sin hjälp i sin mission. Missionen var lika enkel som tudelad. Politikerna måste rulla tillbaka kulturens begränsningar till situationen som den var innan monopol och gynnade särintressen skadat denna ädla form av mellanmänsklig kommunikation, och politikerna måste rulla tillbaka frihetens begränsningar till situationen som den var innan överdriven rädsla för terrorister och allehanda andra våldsverkare skadat denna grundläggande mänskliga rättighet.

Så teknikern grundade en webbplats. piratpartiet.se. Ja, detta hände sig på den tiden när nationell, administrativ gränsdragning fortfarande ansågs fundamental nog att motivera åtskillnad i adresser på det globala nätet. Teknikern använde även verktyget IRC, då blott en tämligen obskyr kommunikationsform i den breda allmänhetens ögon. Och ur webbplatsen teknikern byggt växte något större fram. En parlamentarisk organisation, redo att delta i val. Som kuriosa kan berättas att partiet lyckades samla 1500 namn för formell registrering för att få ställa upp i val – men att myndigheten i fråga vägrade acceptera namnen, eftersom de inte samlats in AFK! [plats för skratt för den så nätburna 2050-talspubliken]

15 februari 2006 godkändes så partiet efter att nämnda fadäs korrigerats hos valmyndigheten. Piratpartiet var fött. Det första valet blev förvisso dock inte det maffiga inträde i folkets församling som det kunnat bli. 0,6 procents röster. Så få blev det. Och på grund av den spärr mot småpartier som fanns i Sverige krävdes 4 procent för att få komma in i riksdagen alls. Så Piratpartiet fick inte ens de futtiga två av 349 platser de varit berättigade till i ett proportionellt, mer demokratiskt, valsystem. Saker såg nog rätt dåliga ut på piratfronten.

Men låt oss backa bandet ett halvsekel, till 11 september 2001. Om något kan sättas som startpunkten för de kraftiga inskränkningar i mänskliga rättigheter som skedde under nollnolltalet är det detta. Ni har alla läst om det i historieböckerna. Terrorister med illvilliga, frihetsföraktande motiv mördade tusentals människor som ett hot mot den amerikanska staten. Tragedin var fullständig. Amerikas och hela världens folk lamslogs av sorg.

Den amerikanska staten reagerade illa, mycket illa. Inte bara från sorg, utan även från ilska och skräck. Istället för försoningens väg gick man vedergällningens, den vedergällning som ett decennium senare skulle leda till att presidenten gav order till sin elitstyrka att döda en obeväpnad man, något Amnesty International ifrågasatte – detsamma Amnesty som nuförtiden mest för en föga agerande men nogsamt vakande tillvaro, riktad mot alla stater runtom i världen för att försäkra oss om att ingen någonsin ska kunna bryta mot de mänskliga rättigheter de enhälligt lovat följa. Vid seklets inledning var emellertid Amnesty en livaktig och mycket viktig organisation.

Tillbaka till 2001. Det skedde trots allt betydligt värre saker i den amerikanska statens namn än mordet på en massmördare. Amerikas dåvarande president, George W. Bush, i efterhand allmänt erkänd som en av landets sämsta ledare, lyckades skickligt spela på amerikanska folkets skräck gentemot terrorn. Han var nog själv rätt rädd. Men detta är paradoxalt – skräcken för terrorn, alltså skräcken för skräcken, gjorde att skräckslagna åtgärder mot skräck vidtogs. Bara det att som stat bli rädd och anpassa sina handlingar efter terrorn innebar på sätt och vis terrorn på sätt och vis redan segrat; skräcken, terrorn, hade satt sig i samhället och påverkat dess agerande.

Men värre skulle det bli. Presidenten höll ett tal, där han yttrade sina famösa ord: ”Either you are with us, or you are with the terrorists.” Denna inte bara nyansfattiga utan fullkomligt nyanslösa världsbild passade de Förenta Staternas dåvarande ledning som hand i handske. Amerika inledde sin kamp mot terrorismen, och med det strikt svartvita yttrandet som grund kunde all kritik avfärdas som något som hjälpte terroristerna. Få protesterade. Många var förvisso genuint rädda och uppfattade nog åtgärderna som nödvändiga.

Vilka var då åtgärderna? Patriot Act och liknande projekt ökade radikalt övervakningen av människors privata kommunikation, såväl i som utanför USA. Absurda nya säkerhetsrutiner vid flygplatser kränkte passagerarna och gjorde flyget till en etter värre upplevelse än den redan var. Misstänkta människor fångades, ofta på mycket lösa grunder, och fördes till Guantanamo, ett slags fängelse där människor satt utan rättegång i åratal.

Tortyr användes, såväl genom de så kallade ”extraordinary renditions” som CIA utförde, i vilka människor utvisades till diktaturer där de torterades, men även direkt av USA själva, på fängelset Abu Ghraib i Irak – där det fortfarande är oklart hur inblandade ledning var – och även på Guantanamo. På Guantanamo är det klarlagt att tortyren var sanktionerad från allra högsta ort, från Bushregeringen själv.

En av tortyrformerna som användes var waterboarding, skendränkning, som gör att offret upplever en extremt trovärdig, obehaglig och fruktansvärd känsla av att drunkna. Den amerikanska regeringen vidhöll bestämt att skendränkning inte var tortyr, och kallade det istället för ”förstärkta förhörsmetoder”. Hela saken påminde till stora delar om 1984, en roman av den samhällskritiska författaren George Orwell som myntat begreppet nyspråk för påhittade nya begrepp som skapas för regimens syften.

Guantanamo har idag inte använts på snart 38 år, sedan president Obamas lyckade omval med påföljande nedstängning år 2012. Utvecklingen går framåt.

*

Nästa inlägg i artikelserien publiceras imorgon. Lämna gärna en kommentar om hur ni uppfattar detta försök till historieskrivning.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , , , , , , , , , Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

EU-parlamentets debattsal i Strasbourg. Där gick debattens vågor passande varma denna sommardag, då ett hemskt avtal debatteras... Foto: JLogan, Public Domain.

EU-parlamentets debattsal i Strasbourg. Där gick debattens vågor passande varma denna sommardag, då ett vedervärdigt avtal debatteras där.
Foto: JLogan, Public Domain.

Nu hettar det till.

Kampen mot ACTA – det där handelsavtalet som hotar människors liv eftersom det berövar dem tillgång till medicin enligt Läkare utan gränser, och som hotar människors mänskliga rättigheter enligt diverse vetenskapliga rapporter – är snart, förhoppningsvis, över, med sitt frihetliga och humanistiska mål (ett stopp för ACTA) uppfyllt.

Det folkvalda EU-parlamentet ska rösta om ACTA imorgon, onsdag 4 juli. Två alternativ finns då på bordet:

  1. Stoppa ACTA. (Heja!)
  2. Skjut upp beslutet om ACTA tills Europeiska Unionens domstol tagit ställning till huruvida ACTA kränker juridiskt fastställda mänskliga rättigheter.

Ingen parlamentariker kan alltså säga ja till ACTA imorgon. Ingen.

#2 ser ju rätt bra ut. Det är väl rättssäkert och fint om domstolen får pröva lagstiftningen? Visst – men prövningen är inte det enda det hänger på. Ponera att domstolen finner att den stämmer överens med EU:s lagstiftningen. Då är ACTA juridiskt legitimt – men det säger inget om huruvida ACTA är politiskt legitimt. För att ta en jämförelse: det fjärde jobbskatteavdraget, eller RUT-avdraget, eller budgeten för 2011, var politiska förslag (som nu genomförts) som solklart var juridiskt legitima – men det är inte det debatten om förslagen handlade, utan om huruvida de var politiskt legitima.

Om ett förslag inte är politiskt legitimt, då spelar det ingen roll att det är juridiskt legitimt (det gäller till exempel RUT-avdraget; ingen har ju kritiserat det inte skulle vara legitimt juridiskt, alltså olagligt; kritiken har riktat sig mot att det av vissa inte anses politiskt legitimt). Då ska den politiska, folkvalda församlingen EU-parlamentet ändå inte införa förslaget.

Huruvida ACTA är juridiskt legitimt vet jag inte – det är oklart. Men givet det enorma folkliga motståndet – 2,8 miljoner medborgare har skrivit under en namninsamling och EU-parlamentet får mejl som sällan eller aldrig förr från upprörda medborgare – de hemska konsekvenser avtalet får för fattiga, sjuka människor i tredje världen enligt Läkare utan Gränser, och den risk för inskränkning av mänskliga rättigheter som vetenskapliga rapporter fastslagit är ACTA inte alls politiskt legitimt. Därför bör ACTA stoppas.

Rick Falkvinge skriver mycket mer om processen som återstår gällande ACTA. Det är riktigt läsvärt för alla ACTA-intresserade. Och Henrik Alexandersson skriver mer politiskt om fulspelet och inkonsekvensen hos ACTA:s förespråkare.

Nå, ungefär 15:20 idag (jag såg först då Henrik Alexanderssons bägge blogginlägg med exakta starttiden; Farmor Gun tipsade ursprungligen, stort tack!) bänkade jag mig framför datorn och såg en live-sändning där den officiella debatten i EU-parlamentet om ACTA utspelade sig och utsändes. Den tolkades live av tolkar på alla EU:s officiella språk, och tolkarna gjorde ett fantastiskt jobb så vitt jag kunde bedöma. Det gjorde dock inte teknikerna – sändningen hackade närmast konstant, så på många talare urskiljde jag ungefär varannan stavelse…

En del talare lyckades jag dock höra bättre, och eftersom sändningen nu inte finns uppe på EU-parlamentets webbplats längre kommer här några reflektioner från den tre timmar långa debatten. Först ska jag dock länka till referaten hos några skickliga åhöraresom mer seriöst lyckades live-blogga allt (?) från debatten: Henrik Alexandersson, Piratpartiets assistent i EU-parlamentet, liksom ACTA-bloggen, Miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyters blogg om ACTA. Själv twittrade jag bara lite grann.

  • Jag kom in vid slutet (?) av kommissionärens De Guchts anförande. Intressant nog påstod han att han själv haft engagemang för  medborgerliga rättigheter i sin tidigare politiska gärning. Det kan nog stämma – sorgligt många av de nya tidernas medborgarrättsfientliga makthavare har nog varit medborgarrättsförespråkare i sina respektive politiska barndomar. Delvis kan det väl ha med Internets intåg att göra, som gjort att dessa politiker helt enkelt inte inser hur medborgarrättsfientlig deras politik är – de förstår inte bättre, bokstavligt talat, eftersom de inte förstår Internet särskilt väl.
  • Liten parentes som utvecklar ovanstående resonemang: detta ovan har nog mycket med maktens korrumperande effekt också – se bara på Viktor Orbán, Ungerns nuvarande president. Han var en gång grundare av det liberala Fidesz, ett rätt gott parti på 80-talet. Orbán verkade personligen för införandet av demokratiska val och mot de sovjetiska trupperna, något som knappast var riskfritt på denna tid. Han blev parlamentsledamot 1990 och 1993 ledare för Fidesz. 1994 kom så det avgörande steget, då Orbán förvandlade Fidesz från ett liberalt parti till ett konservativt högerparti. Sedan dess verkar det ha gått utför. Och nu, när Orbán har makten, genomför han en rad av odemokratiska reformer, bland annat riktade mot yttrandefriheten, och den mycket allvarliga situationen för landets romska medborgare har heller inte alls förbättrats av Fidesz. Orbán är alltså ett förstklassigt exempel på att det näppeligen bara är brist på förståelse för den nya tekniken som gör att politiker sviker sina ideal och blir deras fiender – det kan istället helt enkelt (vilket är en mycket sorglig sanning om den stämmer) vara så att människan är dömd att frestas att söka och sedan korrumperas av makten. Slut på parentesen.
  • Det florerar tyvärr en del missförstånd, sakfel och överdrifter i debatten – och jag är ledsen att behöva säga att det inte minst finns hos motståndarsidan. Talare #10, Niccolo Rinaldi (ALDE), sa: ”Kommissionen har inte reagerat på våra invändningar, men medborgarna har sparkat bakut. Med Acta hade kanske inte Wikipedia fått finnas.” Detta påstående finns det helt enkelt ingen grund för i ACTA-texten. Mellanhandsansvaret för Internetoperatörer berörs visserligen i diffusa ordalag, ovärdiga ett avtal eftersom det finns sådant stort tolkningsutrymme – men mellanhandsansvaret hos webbplatser berörs, mig veterligt, inte alls. Visst, man kan mena att om det förra luckras upp kommer även det senare göra det småningom – men det är intellektuellt ohederligt att låtsas som att debatten handlar om något som (tack och lov) ännu inte är aktuellt. Hedrande för Rinaldi är dock att han lägger in ett ”kanske”, för att markera oklarheten. Och visst, ACTA i stort är oklart. Men att säga att Wikipedia – ett projekt jag själv arbetat rätt intensivt på i perioder sedan 2006 – fått stänga ned är överdrivet. Jag undrar om Rinaldi blandar ihop ACTA med de amerikanska lagförslagen från i vintras, SOPA/PIPA, som nu är lagda på is – de, som var ett slags extrem-ACTA, hotade förvisso Wikipedia.
  • En annan sådan överdrift är Beliér (GREENS/FA, ”Belier” på ACTA-bloggen) under #19 i HAX sammanställning som påstår: ”ACTA kränker grundläggande rättigheter och privatlivets helg.” Det första stämmer – det har rapporter slagit fast. Men utan att ha läst rapporterna, vari skulle integritetsdilemmat ligga? Förvisso finns stora problem vad gäller privatlivet i lagstiftningen som genomförts, genomförs och kommer genomföras inom ramen för såväl enskilda medlemsländers statsmakter som EU – SWIFT-avtalet, Datalagringsdirektivet, IPRED, massövervakningslagen FRA-lagen, PNR etc – men ACTA tillhör inte dessa. ACTA hotar liv och grundläggande rättigheter, men inte den grundläggande rättigheten till ett privatliv skyddat från godtyckligt ingripande.
  • Jan Phillipp Albrecht (Greens) – du pirat!  Trots sitt mandat för tyska Die Grunen är det självklart att ledamoten hör hemma i Piratenpartei, med sitt brinnande engagemang för medborgerliga rättigheter även på nätet (kolla bara på människans aktivitet i dagens debatt). Inte för att det spelar någon roll – jag tror till och med denna situation, med Albrecht som miljöpartist, kan vara bättre än Albrecht som piratpartist. Av tre skäl: 1) Albrecht blev vald 2009 och då kom ingen piratpartist in, däremot många gröna. Hade han varit pirat ursprungligen hade parlamentet inte haft Albrecht som ledamot. Illa! 2) I nuläget bör Albrecht inte byta parti, för möjligheten att påverka de gröna inifrån är rimligtvis mycket större än möjligheten att påverka de gröna utifrån. Piraterna behöver ju inte påverkas inifrån, men däremot finns det fortfarande en del gröna som inte helt köper piraternas politik. 3) Piratenpartei kommer troligen i vilket fall komma in i EU-parlamentet 2014, antagligen med flera mandat (de ligger på 6-7 procent nu och spärren verkar vara på 5 procent i Tyskland för EU-parlamentsval; får man 5 procent borde man få 5 platser). Då är det utmärkt om det där redan finns icke-pirater som agerar pirat i sin politiska verksamhet. Och nu menar jag visserligen att humanitära hänsyn (=läkemedelstillgång i detta fall) är piratpolitik, men inte traditionell sådan; och då är det ypperligt att Albrecht även tar ställning för humanitära hänsyn (”Vi måste till exempel förstå utvecklingsländers problem med detta, till exempel när det gäller tillgång till generiska läkemedel.” var vad han sa om hur ett ACTA han kunde acceptera skulle se ut).
  • Många ledamöter överlag verkar faktiskt ha fattat dessa frågor. Okej, överdrifter, vissa sakfel och sådant florerade, men det har det ärligt talat gjort en del hos medborgarna också. Och det är det viktiga här: de folkvalda har tagit till sig av medborgarnas åsikter. Och faktiskt satt sig in i frågorna (om än med nämnda problematik för en del av ledamöterna).
  • De bästa ledamöterna jag själv lyckades notera var utöver piratpartisterna och Albrecht dessa:
    Niccolo Rinaldi (ALDE – tar upp 2 miljoner anti-signaturer och sa ”Internet är en kollektiv nyttighet.” och ”ACTA ligger inte i linje med medborgarnas rättigheter”!),
    Helmut Scholz (GUE/NGL – utgör ett hot mot [...] dataskyddsfrågor.” Pratar om nättillgång också.
    Sandrine Bélier (GREENS/FA – retoriska guldkorn som ”Kommer detta parlament leva upp till medborgarnas förväntningar?” ”Imorgon är det medborgarnas lobby som måste vinna.” ”Vi måste säga ajdö till och goddag till demokratin.” ”Because it hurts fundamental freedoms and hurts the sharing of knowledge, we must reject ACTA.”),
    (ALDE – bjöd på debattens kanske bästa inlägg, verkar det som – jag missade det naturligtvis – och hon sa också på Twitter ”Citizens of Europe, please know that MEP Gallo claims to defend you, though she doesnt want us to vote according to the street…”),
    Laurence J.A.J. Stassen (grupplös) är bra, mycket bra, om yttrandefrihet och ACTA som ett potentiellt verktyg för Storebror,
    Carl Schlyter  (Greens – givetvis excellent, ”vår” – Sveriges – Albrecht, tog upp generiska läkemedel glädjande nog)
  • Ovanstående var dem jag själv lyckades höra rätt väl (i den riktigt knackiga sändningen) och säkert saknas många vettiga röster. Orkar inte leta upp dem i referaten. Så jag kopierar Rick Falkvinges tweet istället: Thanks to * &more for getting us this far.
  • Detta med parlamentarikernas vettighet är riktigt kul. Och förvånande. Sådant här brukar inte ske. Men så är det kanske som Amelia Andersdotter säger – detta är första gången vi ser en paneuropeisk debatt om en enskild sakfråga inom politiken.
  • Som jag skrev på Twitter angående Fjellners starka (och retoriskt rätt skickliga, och taktiskt rätt smart att tala engelska kanske) försvar för att skjuta upp ACTA: ”Fjellner has falied to notice the difference between och : Kyoto is necessary and liked by the people of the world, ACTA is not.”
  • ”Jag hoppas att ni kommer rösta i den europeiska ekonomins intresse och inte ge efter för tryck från gatan.” blir väl dagens mest talande citat, från franska nedröstade ACTA-rapportören för sitt utskott Marielle Gallo (EPP). Odemokratiskt så det smäller av det. Vi ska ju ha demokrati. Idealet vore direktdemokrati – en medborgare, en röst, i varje fråga. Nu går det inte av praktiska skäl. Därför har vi parlamentarisk demokrati. I en sådan situation där medborgarna knappast kan sätta sig in i alla 1000-tals EU-ärenden när de ska rösta innan ärendena ens uppkommit är det således av yttersta vikt att parlamentet lyssnar på medborgarna då dessa engagerar sig även under mandatperioderna, inte enbart vidvalen. ACTA är kanske den fråga som engagerat flest medborgare, och som en MEP sa, kanske ”99,9 procent” av medborgarmejlen har varit negativa till ACTA. Gallo var f.ö. även den som sa att medborgarnas protester inte bara var ”desinformationskampanjer”, utan även ”en mild form av terrorism”. MEP:en fortsätter sin (gudskelov till synes ensamma) kamp mot medborgarinflytande.
  • Mer Gallo: hon låtsades inte förstå kritiken angående generika (billiga läkemedel) i tredje världen. Har hon lyssnat alls på Läkare utan Gränser? Hon påstår nämligen (i tidigare sammanhang) att hon lyssnat på alla intressenter. Då är väl Läkare utan Gränser och de hundratusentals fattiga de representerar väl i allra högsta grad relevanta att lyssna på.
  • Synd att så få nämnde läkemedelstillgång. Synd att ingen - vad jag hörde – nämnde att Läkare utan Gränser, denna tunga organisation, just på grund av problem med läkemedelstillgång gällande ACTA (”Det är att förhandla bort liv” sa den svenske generalsekreteraren för organisationen; läs mer på engelskspråkiga Wikipedia, väl källbelagt för verifiering av uppgifterna och vidare studier av Läkare utan Gränsers åsikter).

Sedan så har jag mejlat EU-parlamentarikerna (dessa antagligen tiotusentals, kanske hundratusentals, mejl nämndes ofta i debatten; de har utan tvekan givit enormt resultat) idag. Det kan du också göra. Det är mycket enkelt: mejla EU-parlamentarikerna för att visa ditt missnöje med ACTA. Var artig, håll dig kort. That’s it. Vill du skicka till alla över 750 EU-parlamentariker i ett hög är det smidigast att helt enkelt skicka ditt mejl till europarl-all@falkvinge.net, så skickas det automatiskt vidare till alla parlamentarikers mejladresser. Mycket enkelt. Vill du istället få fram en mejllista sorterad efter t.ex. partigrupp eller land de representerar, kan du enkelt använda ett mycket fiffigt verktyg denna länk går till. Och än mer effektivt är att ringa till EU-parlamentariker (ja, en i taget då…) med detta verktyg.

Här kommer mitt mejl. Fokuserar på läkemedelstillgången, för att liv riskeras enligt Läkare utan Gränser är mycket mer konkret än rapporters kommentarer om grundläggande rättigheter:

Dear Members of Parliament,

I am writing to you in a matter of utmost importance. The issue in question is ACTA, the Anti-Counterfeiting Trade Agreement. This is a proposal which according to Médecins Sans Frontières seriously endangers the access to essential medicine in the developing countries, thus risking the lifes of millions of poor and sick in these parts of the world.

Dear MEPs, we, the people of Europe, are in an advance. We have superior development, technology and resources compared to the rest of the world. This gives us an enormous moral responsibility to help these less developed countries and save the lifes of the humans living there. Instead of this necessary help, we would, if ACTA is passed, actively destroy the possibilities for millions of poor people who are in need of cheap, available medicine.

But we have a choice. Or rather, you have a choice. You – the democratically elected representants of the people of Europe – have a choice. You can choose whether to endanger lifes by adapting ACTA (or making it possible to adapt it in the future, by postponing the decision until a time when the democratic people pressure is less active) – or to stop this dangerous development by rejecting the agreement.

But this is not only an issue of saving lifes. This is also an issue of democracy. Will you listen to the American corporations that in secret were free to work on the ACTA text during the negotiations? Or will you instead listen to the literally millions – at least 2.8 millions of signators to the petition of Avaaz – of citizens in Europe and the world who oppose this undemocratically produced agreement?

I have faith in the democratic way. And thus, I have faith in that you will do what is right.

Please, reject ACTA. This is indeed an issue of life and death.

Sincerely,
Leo Rudberg,
citizen of Sweden,
the European Union,
Europe,
and the world

Hittills har främsta socialdemokrater svarat, något överraskande.

Carl Schlyter (MP - Greens), Christian Engström (PP - Greens) och Mikael Gustafsson (V - GUE/NGL). En trio EU-parlamentariker som arbetat mot ACTA. Schlyter stod också för ett mycket bra inlägg i dagens debatt. Foto: Christian Engström, CC-BY 3.0.

Carl Schlyter (MP – Greens), Christian Engström (PP – Greens) och Mikael Gustafsson (V – GUE/NGL). En trio EU-parlamentariker som arbetat mot ACTA, på en demonstration mot – just det – ACTA. Schlyter stod också för ett mycket bra inlägg i dagens debatt.
Foto: Christian Engström, CC-BY 3.0.

Skicka ditt mejl nu. Det räcker med en enda mening, ett enda ”Hi, would you please vote against ACTA. Cheers, a citizen of Europe” för att det ska bidra till parlamentarikernas insikt om att folket är med dem i att säga nej till ACTA imorgon.

Det är nu det gäller. För att parafrasera det gamla barnprogrammet Kommisarie Gadget: Go, mänskliga rättigheter, go!

Oh, och för Guds skull, missa inte Moderaterna som på sin blogg framför åsikten att parlamentet ska ”rösta ja till ACTA”. Stor komik. Särskilt inte med tanke på att ingen ledamot kan rösta ja.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , , , , , , , , , Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

TL;DR-version: Afrikas lejon är hotade av helt laglig handel med lejonorgan.
Skriv på Avaaz kampanj för att förbjuda denna vidriga handel
.

Författare som kanske funderar på kniviga språkliga spörsmål? Målning av Albert Anker.

Författare som kanske funderar på kniviga språkliga spörsmål?
Målning av Albert Anker.

Hur talar man om ”rädda lejon” i singularis? Hur säger man ”ett skrämt lejon”, om man just vill använda adjektivet ”rädd” och inte ”skrämt”? ”ett rädd lejon”? Nej, de avslutande d:na passar utrum, inte neutrum, och substantivet ”lejon” är neutrum. ”ett rätt lejon”? Det borde vara korrekt enligt konstens (språkets) alla regler – men likväl ger det ett mycket märkligt intryck, då det låter som att den magnifika varelsen skulle vara korrekt. Vilket ju inte är fallet.

Språkvårdare brukar bemöta denna för dylikt sinnade människor aningen jobbiga frågeställning med att fuska sig runt den, det vill säga genom att inte bemöta den alls. Man rekommenderar helt enkelt en annan konstruktion (”ett skrämt lejon”, ”ett fegt lejon”, ”ett räddhågset lejon”, …) och accepterar således att likheten adjektiven ”rädd” och ”rätt” emellan gör att adjektivet ”rädd” blir praktiskt omöjligt att böja i neutrum. Språkrådet, denna ett av de svenska språkets allra främsta auktoriteter, vidhåller att formuleringen ”ett rätt lejon” är rätt (haha), men tillstår att den helt enkelt inte används.

Nu är jag visserligen en språknörd, men egentligen ska detta inlägg inte alls handla om begreppet ”rädda lejon” ur ett språkligt perspektiv (det var bara en inledning som förhoppningsvis kan agera intresseväckande för andra språkligt intresserade människor). Istället ska det handla om faktiska rädda lejon, alltså lejon som är rädda (eller åtminstone har skäl att vara det), och om att rädda lejon, alltså aktiviteten att skydda dessa skyddsvärda djur.

”Men vadå, lejonen om några klarar sig väl alldeles utmärkt utan människors tillsyn?” Så vore det förvisso; om vi lämnade lejonen i fred skulle dessa klara sig lika utmärkt som de klarat sig innan människan blev civiliserad för ett evolutionärt ögonblick sedan. Men nu är det just det människan inte gör; en hel del människor dödar lejon för nöjes skull, och en hel del människor dödar lejon för pengars skull. I efterdyningarna av förbud mot handel med tigerben söker ljusskygga jägare efter ett djur som kan ersätta den så lukrativa tigern som källa till profit från organkommers. Och det är där lejon kommer in i bilden – man skjuter helt enkelt lejon för att sedan sälja deras organ, ofta i andra länder. Människan har blivit mycket farligare för lejonet än vice versa.

Jag har ingen aning om hur djur uppfattar världen. (Ni språk- och/eller biologinördar får helt enkelt acceptera att jag i detta inlägg något okonventionellt/inkorrekt definierar djur som ”icke-mänsklig organism tillhörande djurriket”.) Det kanske är meningslöst att ens försöka klä deras förnimmelser i en språkdräkt våra betydligt mer avancerade hjärnor kan förstå. Men ett vet vi helt säkert: lejon är medvetna.

Lejon har nervceller och kan känna smärta, och lejon har instinkter, drifter, som de rimligen i någon mån ”upplever”; känslan av hunger (eller rädsla, för den delen, om ett lejon nu skulle bli – vad-det-nu-heter) torde av lejon uppfattas som negativ och ett problem. Inte på ett intellektuellt plan, förstås – men på samma sätt som smärtförnimmelser uppfattas som negativa. Den evolutionära anledningen till detta är självklar (om individen uppfattar ett för genernas bevarande och spridning negativt beteende/situation som just negativt kommer individen avhålla sig från detta).

Således har den vetenskapliga grunden för konstaterandet att djur i någon mån kan uppleva primitiva känslor slagits fast. Men nu lämnar jag faktans torra och förment objektiva värld och rör mig in på värderingarnas så topografiskt varierade och ibland omständliga terräng. Vad vi tycker avgörs inte av hur världen ser ut (i hur världen ser ut ingår t.ex. påståendet ”lejon kan uppfatta negativa känslor”) utan av hur världen bör se ut. I det senare ingår för de flesta människor att världen bör ha mindre lidande och att det är fel att tillfoga onödig smärta.

Dessa uppfattningar om lidande är allmängods då det gäller människor. Men varför driver vi dessa uppfattningar? För att skydda människan som helig isolerad upphöjd art med särskild rätt att slippa dålig behandling? Visst, delvis; människan har många rättigheter djuren saknar. Men när det gäller just rätten att slippa lidande är denna föga kopplad till intellektuell kapacitet, eller hur? Annorlunda uttryckt: även människor som är helt oförmögna till utvecklat tänkande (t.ex. människor med grava hjärnskador) har precis samma rätt att  inte utsättas för smärta som de intellektuellt mest begåvade människorna. Följaktligen: Smärtan har egentligen inget med mental förmåga att göra.

Då detta kunnat konstaterats är det lätt att vidga resonemanget bort från människan, till djuren. Om det nu är så att det inte spelar någon roll för rätten att slippa lidande hur bra man är på att tänka – vilket vi just fastslagit – då borde det enda som spelar för rätten att slippa lidande vara i vilken grad man kan uppleva lidande. Då kan vi lätt se att lejon, som vi tidigare konstaterat, med deras avancerade fysiologiska uppbyggnad har samma förmåga till smärta som vi människor. Och med allt detta som grund kan vi komma fram till slutsatsen:

Lejon har ungefär samma rätt att slippa smärta som människor.

(Nu finns en mer teoretisk invändning, om att människan tack vare sin hos de allra flesta individer betydligt mer utvecklade mentala förmåga har en förmåga att minnas smärta och skadas psykiskt på ett sätt som skiljer sig starkt från lejons reaktioner på smärta. Det är visserligen korrekt, men i grund och botten har lejon likväl en smärtförnimmelse att jämföra med människans, varför lejon i vilket fall har en rätt att slippa smärta. Just på grund av sådana här invändningar skriver jag ”ungefär samma rätt att slippa smärta” ovan.)

(Och så en till parentes: faktum är att detta naturrättsliga försvar för djurs rätt att slippa lida egentligen ligger mycket väl i linje med, och bara är en naturlig utveckling av, tanken på att människor har fundamentala rättigheter som inte får inskränkas. Eftersom den sistnämnda tanken i allra högsta grad är piratpolitisk, och eftersom jag funderar på att utifrån den söka införa djurrättspolitik i Piratpartiet och därmed bredda partiet, är detta inlägg etiketterat som ”pirat”, och det hamnar därmed på vår Live!-sajt. Och då har jag inte ens tagit upp aspekten att jakt kan ses som ett slags maktmissbruk – precis som politiker som vad gäller makt står över medborgarna kan missbruka detta maktförhållande, kan människor som vad gäller makt  står över djuren missbruka detta maktförhållande. Och hur demokratiskt är det egentligen att lejonpopulationen inte har något alls att säga till om vad gäller hur lejon ska behandlas? De kan naturligtvis varken tala eller tänka)

Lejon har en rätt att slippa smärta. Det är uppenbart att jakt orsakar smärta, dels direkt då lejonen skjuts, dels på längre sikt då ungar som blir föräldralösa inte förmår överleva själva och kanske svälter ihjäl (en plågsam upplevelse). Således är jakt fel ur ett naturrättsligt, empatiskt perspektiv. Vidare finns även ett starkt värde i att bevara lejonet som art från utrotning, för att säkra mänsklighetens framtida generationers möjlighet att uppleva dessa fascinerande djur.

Således har vi mycket goda skäl att skriva på Avaaz upprop mot organhandeln med lejon, som föreslår lagstiftning mot denna vidriga kommers i Sydafrika och som riktar sig till president Zuma. Sprid också länken vidare på olika nätverk som Facebook!

(Man kan förstås också hävda att lejon har en rätt till liv, alltså inte bara att slippa lidande utan att överhuvudtaget slippa dödas. Jag anser detta, men eftersom den rätten är lite mer svår att leda i bevis har jag inte inkluderat den i ovanstående resonemang. Men förvisso existerar den rätten även hos lejon, och alla andra djur av samma komplexitet.)

Detta är ett litet lejon, som verkligen inte bör utsättas för att vederbörande eller dess föräldrar ska slaktas bara för profitens skull. Om du håller med om detta bör du skriva under Avaaz namninsamling (och gärna donera pengar till organisationen där också) – det är det bästa vi här i Sverige kan göra för att hjälpa dessa fantastiska djur.

För vi måste rädda lejonen.

Pusha gärna kampanjen!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, lejon, djurrätt, förbud, handel, kommers, miljö, natur, naturen, djur, biologisk mångfald, biodiversitet, The Big Five, jakt, våld, rätten till liv, frihet från tortyr, naturrätt, lidande, smärta, empati, medmänsklighet, Avaaz, kampanj, kampanjer, smärta, medvetande, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Nu hade jag egentligen inte tänkt blogga mer idag, givet de tvenne inlägg jag redan skrivit under dagen. Men så såg jag ett så fantastiskt videoklipp att piratnerven i mig vaknade och jag bara måste dela med mig av det. Facebook nöjde jag mig inte med – nej, politiska verk av denna kvalitet förtjänar bättre spridning än så. Och så kommer det sig att ni alltså nu får detta tredje inlägg från mig för idag…

Jag ska fatta mig kort, för det lider mot natt (eller är natt) och jag är ganska trött. Videoklippet kommer från Amelia Andersdotters kontor i Bryssel, där Andersdotter tjänstgör som folkvald EU-parlamentariker för Piratpartiet sedan december förra året (Lissabonfördraget gav Sverige ett par extra platser, av vilka Piratpartiet i enlighet med röstandet 2009 fick en; men av någon anledning tog det två och ett halvt år att fixa så att parlamentarikerna kunde tillträda…).

Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk till Andersdotters kompetens då jag såg intervjun/gruppdiskussionen från SVT Forum (?) – som nu verkar nedtaget från webben – där hon pratade om science ficton och på frågan vad hon ville ändra i EU sa att hon ville uppsöka byggnadens arkitekt och tala med henom… Mina farhågor kom dock glädjande nog på skam då Utskottet för industri, forskning och energi (ITRE) röstade emot ACTA, antagligen delvis tack vare det arbete som Andersdotter – som ledamot i utskottet – utfört. Läsvärd är i sammanhanget även hennes chatt med DN:s läsare.

Sedan hyste jag ånyo farhågor då jag fick reda på detta med att presentera arbetet i parlamentet genom en serie videoklipp på YouTube; men här var det videoklippet självt, så skickligt och informativt gjort, som dels stärkte min tilltro till Amelia Andersdotter och dels gjorde att jag verkligen gillar detta nya pedagogiska grepp och med glädje ser fram emot nästa klipp i webbserien från Andersdotters kontor, som de valt att kalla #exile6e. Detta är ett nytt, innovativt och spännande sätt att leva upp till ett av de kärnvärden vi pirater står för – den demokratiska insynen i politiken.

Namnet är udda, men serien är fantastisk, och nu, utan vidare krusiduller, får ni här själva videoklippet – det första avsnittet av den första säsongen av #exile6e. Det handlar till stor del om arbetet mot ACTA, det avtal som kritiserats av Läkare utan Gränser för att “förhandla bort människors liv” och av vetenskapliga rapporter för att hota inskränka Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna för EU:s medborgare. Varmaste beröm till Amelia Andersdotter med kontor som arbetar så väl därnere! Jag önskar dem all lycka.

Åh, och glöm nu inte att själva mejla EU-parlamentarikerna om ACTA, precis som Martin Persson och Marcus Fridholm gjort (medan farmorgun särskilt diskuterat med en speciell EU-parlamentariker, Marielle Gallo, vars odemokratiska inställning behandlades i förra inlägget). Skriv artigt. Vill du skicka till alla över 750 EU-parlamentariker i ett hög är det smidigast att helt enkelt skicka ditt mejl till europarl-all@falkvinge.net, så skickas det automatiskt vidare till alla parlamentarikers mejladresser. Vill du istället få fram en mejllista sorterad efter t.ex. partigrupp eller land de representerar, kan du enkelt använda ett mycket fiffigt verktyg denna länk går till. Och än bättre är att ringa med detta verktyg och skicka papperspost (här finns adresser) till EU-parlamentarikerna också. (Mer information om allt detta i mitt förra inlägg.) Dessa är de bästa sätten vi som medborgare har att konkret hjälpa våra parlamentariker, Amelia Andersdotter och Christian Engström, i deras arbete för mänskliga rättigheter.

Pusha gärna videoklippet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, , , , , , , , , , , , , , , , , , , medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , , , , , , , , , Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

,

Read Full Post »

terrorism, våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas

Detta – Nationalencyklopedins definition av begreppet ”terrorism” – är ett ganska märkligt sätt att inleda ett blogginlägg på. Men det beror på att ämnet för detta blogginlägg i sig är just märkligt. Märkligt, eftersom det detta blogginlägg berör är den nyliga intervjun där en folkvald politiker kallar medborgares fredliga protester mot ett nytt avtal för ”en mild form av terrorism”. Nej, förresten, ett sådant uttalande är inte märkligt; ”märkligt” är ett alldeles för svagt ord. Detta bör istället betraktas som fullständigt absurt.

Politikern jag talar om är Marielle Gallo, EU-parlamentariker för det konservativa franska partiet Union pour un Mouvement Populaire. Och intervjun jag talar om publicerades på den franskspråkiga webbplatsen PC INpact. Gallo talar om de rätt massiva protesterna mot det medborgarrättsfientliga och av Läkare utan Gränser kritiserade handelsavtalet ACTA, protester som började i vintras. Såhär lyder den relevanta intervjufrågan (i fetstil) och Gallos svar – allt översatt av den ideella organisationen EDRI (European Digital Rights) med tillåtelse från PC INpact – där hon nämner terrorism:

Intervjufrågan: One can hope that lawyers can define notions in a more clear way. When you speak of a campaign of misinformation, I have a naive question: whose campaign, for what?

Gallos svar: Listen, you must be aware that Anonymous turned up in the Polish parliamentary assembly. It isn’t just a question of misinformation. It is a soft form of terrorism that scares people. They are afraid. This is a fantasy. ACTA has become a fantasy. And that is relayed by the whole Internet network. I have great relations with Jérémie Zimmermann, but I don’t punch with his weight.

Marielle Gallo, folkvald politiker som kallar folket terrorister.

Marielle Gallo, folkvald politiker som kallar folket terrorister.
Foto: Christian Engström.

Så Gallo menar alltså att de tämligen massiva folkliga protester mot ACTA som skett runtom i Europa sedan i vintras – inte minst i Polen och Tyskland – är att klassificera som ”en mild form av terrorism”. Protesterna har delvis varit stora demonstrationer i ett hundratal europeiska städer, inledningsvis tämligen spontana sådana under vintern om jag inte missminner mig, sedan mer samordnade sammankomster den 4 februari (då enskilda demonstrationer samlade 10 000-tals människor i Europa, medan kanske 1 000 personer deltog på demonstrationen i Stockholm, imponerande givet att termometern visade någonstans från -10 till -15 grader). Dessa demonstrationer har överlag varit helt fredliga. Vidare har protesterna också i hög grad tagit sig uttryck i tusentals (tiotusentals?) mejl skickade till EU-parlamentarikerna för att påverka dem, och i 2,8 (då den lämnades in knappt 2,5) miljoner underskrifter på en namninsamling mot ACTA. Den sammanlagda kritiken mot ACTA har gjort att maktbalansen i EU-parlamentet skiftat helt, från massiv (90 procent eller något sådant har jag hört) övervikt för ACTA:s förespråkare, till hyfsat jämnt skägg, troligen viss övervikt för motståndarna.

Jag medger att en del av agerandet som utförs av människor som kallar sig ”Anonymous”, ibland i nätfrihetens namn, är odemokratiskt – det handlar om nedstängningar av ens antagonisters webbplatser, vilket faktiskt är lika illa som statlig censur. Men censur är inte våldshandlingar; det är således inte terrorism. Och i vilket fall har den allra största delen av protesterna, även den största delen av protesterna som sker med Anonymous symbol Guy Fawkes-masken (t.ex. den gång då något dussin polska parlamentsledamöter helt enkelt tog på sig masken för att visa sin avsky mot ACTA), varit helt fredliga och demokratiska. Sådant engagemang hos folket är inget folkvalda bör rycka på axlarna åt (Gallo bjuder i intervjun även på den föga demokratiska one-linern ”Our task is to represent the citizens, but because they are busy with other things, our task is to think for them!”), och än mindre utmåla som ”terrorism”.

För terrorismen – den äkta terrorismen – är fruktansvärd. Oavsett om den söker sitt stöd i högerextrema, separatistiska, islamistiska, kristna, anarkistiska eller vilka andra strömningar, rörelser eller ideologier i samhället som helst, måste terrorismen bekämpas. Våldet som politisk metod kan aldrig accepteras i ett demokratiskt samhälle. Att bekämpa terrorism är förvisso en viktig statlig uppgift.

Just därför är det så hemskt att kampen mot terrorn missbrukas. Diktaturer har ända sedan George Bushs så famösa, simplistiska och irrationella uttalande 2001 (”Either you are with us or you are with the terrorists”) utnyttjat västvärldens rädsla för terrorism för att (felaktigt) utmåla regimkritiker och oppositionella som terrorister – och denna metod har nu uppenbarligen anammats av demokratiskt folkvalda politiker, om än en så länge i mycket begränsad utsträckning. Västvärlden själv har överreagerat mot terrorn och lagt oproportionerligt stora resurser på bekämpning av det förhållandevis lilla problem terrorism tack och lov ändå är. Många demokratier har svikit sina ideal om mänskliga rättigheter och demokrati i kampen mot terrorismen – vilket är paradoxalt då det enda syfte som förenar all terrorism, oavsett ideologi, är just föraktet mot demokratins ideal; genom att bekämpa terrorister på ett odemokratiskt sätt går man alltså terroristerna till mötes.

Att i detta läge, då terrorbekämpningen redan gått överstyr, så felaktigt missbruka begreppet ”terrorism” och kalla egna upprörda och fredliga medborgare för terrorister är alldeles vanvettigt. Det torde vi alla kunna enas om. (Till Gallos försvar bör nämnas att hon i ett senare uttalande inte direkt backat från sin formulering om ”en mild form av terrorism”, men åtminstone nu påstår att hon är glad över debatten som ägt rum…) Men när det gäller hur yttrandet ska ses på ett större plan är det lite mer öppet för tolkning; här framför Rick Falkvinge i sitt inlägg ett par åtminstone någorlunda plausibla reflektioner.

Gallo har föga respekt för demokratin; det kommer inte som någon enorm överraskning. Det är märkligt och synd att hennes uttalande inte rönt större uppmärksamhet i media. Men egentligen är inte detta det viktiga – Gallo har knappast stöd hos särskilt många makthavare, tack och lov – utan det viktiga är istället det ACTA Gallo så ivrigt och befängt försvarat. Jag tror inte Gallo är ond – hon vill säkerligen väl och tror sig göra samhället en tjänst – men ACTA har konsekvenser som inte kan beskrivas som annat än just onda. Enligt Läkare utan Gränser, som kritiserat ACTA starkt, handlar avtalet om inget mindre än att ”förhandla bort människors liv”, då avtalet om det går igenom kommer försvåra fattiga människors tillgång till livsviktiga mediciner. Och enligt vetenskapliga rapporter hotar ACTA även fundamentala rättigheter för Europas medborgare som fastslås i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Vi har nästan en vecka på oss att stoppa detta livsfarliga avtal. 4 juli röstar EU-parlamentet om saken. Röstar de nej, är ACTA kört. Över. Borta. Och som sagt – EU:s medborgare har lyckats ändra maktbalansen från 90/10 till ACTA:s fördel, till ungefärliga 50/50 i nuläget. Ingen vet säkert hur omröstningen kommer gå. Men alla vet säkert att om vi, medborgare i Europas länder och annorstädes, fortsätter trycka på för fattigas liv och för mänskliga rättigheter – då kan vi faktiskt stoppa avtalet.

Det just du kan göra är mycket enkelt: mejla EU-parlamentarikerna för att visa ditt missnöje med ACTA. Var artig, håll dig kort. That’s it. Vill du skicka till alla över 750 EU-parlamentariker i ett hög är det smidigast att helt enkelt skicka ditt mejl till europarl-all@falkvinge.net, så skickas det automatiskt vidare till alla parlamentarikers mejladresser. Mycket enkelt. Vill du istället få fram en mejllista sorterad efter t.ex. partigrupp eller land de representerar, kan du enkelt använda ett mycket fiffigt verktyg denna länk går till. Och än mer effektivt är att ringa till EU-parlamentariker (ja, en i taget då…) med detta verktyg, eller att skicka papperspost till dem (här finns adresser).


Skrämmande terrorister i Gallos ögon – vanliga svenska demonstranter i andras.
Foto: Christian Engström.

ACTA hotar människors liv och rättigheter, och dess främsta förespråkare verkar ha föga till övers för sådana grundläggande värden som folkligt engagemang i en demokrati. Mejla EU-parlamentarikerna idag, så kan vi tillsammans stoppa avtalet.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , , , , , , , , , Europakonventionen, den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Read Full Post »

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 99 andra följare