Paketet, utanför det ICA där mitt lokala Posten nu huserar. (Korporativism?) Paketet var mycket tungt.
”Jag fick ett brev. Ett riktigt brev med frimärke.” Så sjunger Jocke Berg i Kents ”Duett”. Dessa ord har alltid haft ett slags exotiskt skimmer över sig för mig – som det barn av nittiotalet jag är, får jag sällan riktiga brev. Men så hände det, igår! Jag fick ett riktigt brev!
Nja, det är en sanning med modifikation. Brevet var i själva verket ett paket. Avsändare: Djurens Rätt. Denna anrika organisation kämpar mot djurplågeri i alla dess former och av alla dess syften. Och nu ska jag berätta hur det kommer sig att de skickar paket till mig.
Sedan jag blev semi-vegetarian vid 6 års ålder har jag sakta men säkert uppnått en syn på djur som varelser som inte bör utsättas för smärta. Den senaste tiden har jag också utvecklat den filosofiska grunden. Djurens rättigheter är i själva verket ingen mer än en naturlig utvidgning av begreppet ”mänskliga rättigheter” till att, då det är tillämpligt, även gälla kännande varelser. Rätten att slippa tortyr grundar sig i tortyrens hemskhet. Och tortyr är vedervärdig, oavsett vilken art den torterade tillhör – givetvis förutsatt att tortyroffret kan uppleva smärta.
Djur kan uppleva smärta; således går det emot principer om grundläggande rättigheter att uppsåtligen åsamka lidande hos dem.
Denna tes har jag alltså mer eller mindre burit på i flera år. Men först alldeles nyligen, i samband med Avaaz kampanj (som fortfarande är aktiv) för att stoppa slakten av Afrikas lejon, har jag verkligen fördjupat mig vidare i frågorna. Jag undersökte Djurens Rätt, en organisation jag var bekant med sedan tidigare, och kom fram till att våra åsikter överensstämde – utom eventuellt i frågan om djurförsök.
(Djurförsök för kosmetika är dock helfel – här finns inget moraliskt dilemma alls. Så skriv under namninsamlingen för att kosmetika som testats i djurförsök inte ska få säljas i EU!)
Nu har jag funderat mer på detta med djurförsök, och kommit fram till att de medicinska vinster sådana försök kan leda till likväl inte motiverar tortyr av djuren. Vill vi som samhälle rädda liv (vilket vi givetvis vill) finns andra, mer effektiva metoder att göra det på, som inte alls inkluderar lidande. Ökat bistånd, mer pengar till svenska sjukvården, större forskningsanslag och så vidare kan alla rädda liv, utan att någon kännande varelses grundläggande rättigheter ska behöva kränkas.
7 juli gick jag därför med i Djurens Rätt, och jag har därför gått med i deras utdelningsutmaning för den här sommaren. Det handlar kort och gott om att jag denna sommar ska dela ut material för Djurens Rätt. Materialet beställde jag på Djurens Rätts webbplats. Alla kan beställa material helt gratis (oavsett om de är medlemmar eller ej) där.
Och så kom de med posten! 50 affischer med texten Djur har rättigheter (kan ses på nätet), 50 affischer med texten Djur är inte mat (finns givetvis också på nätet) och 2500 foldrar om hur djur behandlas i livsmedelsindustrin, Djur är inte mat (de finns här). Dessa ämnar jag sätta upp respektive dela ut i Söderort där jag bor under kommande veckor, helst så jag blir klar innan sommarlovet är över. (Fokuset på mat beror på att det enligt min uppfattning är en mycket mer självklar fråga än djurförsöken, och att jag är betydligt mer insatt i de många nackdelarna – och man kan skriva under en namninsamling mot kött på Nobelfesten.) I vilket fall fortsätter jag kanske när jag är klar. Jag kommer blogga om denna djurrättsaktivism, i artikelserien Projekt 2500+100 som härmed inleds, och vem vet – när jag är klar kanske det blir ett Projekt 5000+200?
Utöver materialutdelningen – som dels syftar till att sprida information och förhoppningsvis påverka människor, dels till att jag ska komma ut och få motion denna sommar 
– tänker jag också försöka övertyga Piratpartiet om att anta en rättighetsbaserad djurpolitik. Just för att djurens rättigheter är en naturlig utveckling av människors rättigheter, och eftersom Piratpartiet är ett så rättighetsbaserat parti, tror jag det kan lyckas. Inlägg kommer småningom på Breddningsbloggen, och det kommer jag följa upp med en motion till höstmötet. Om ni har någon input på tänkbara pirata vinklar på djurpolitiken, skriv dem gärna i en kommentar!
Vidare tänker jag att även Fältbiologerna bör ta ställning för djurens rättigheter. Att, likt kampanjen för att stoppa avverkningarna av Ojnareskogen, ta hänsyn till ekosystem, arter och biologisk mångfald är bra och givetvis viktigt. Men det räcker inte med sådana övergripande perspektiv. Även de individuella djuren måste tas med i beräkningen, för att ens politik på allvar ska respektera djur och natur. Skalbaggar och träd har förstås inga rättigheter, eftersom de inte kan känna smärta, men däggdjur och fiskar utsätts för många hemskheter i profitens namn. Fältbiologerna är oerhört radikala (i positiv bemärkelse) i många frågor. Om organisationen inte ens har en åsikt i djurrättsfrågan (vilket jag är osäker på, men jag tror faktiskt inte det) är det således mycket märkligt. Känner du till något om synen på detta hos Fältbiologerna som organisation? Kommentera! Här blir det nog också en motion till nästa årsmöte.
Nå, that’s it. Nu skall jag ut och dra igång Projekt 2500+100!
Paketet när jag äntligen lyckats baxa hem det. Och nu ska materialet ut! 
Detta inlägg finns på
http://intressant.se/intressant
. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, pirataktivism, aktivism, aktivismrapport, flygblad, flyers, flygbladsutdelning, affisch, affischering, kampanj, valkampanj, Piratpartiet, (PP), djurrätt, förbud, miljö, natur, naturen, djur, våld, rätten till liv, frihet från tortyr, naturrätt, lidande, smärta, empati, medmänsklighet, medvetande, frihet, maktmissbruk, lag, lagar, lagstiftning, djurskydd, djurförsök, vetenskap, empiri, rationalitet, medicin, läkemedel, läkemedelsforskning, forskningspolitik, hälsa, ohälsa, moral, etik, tillämpad etik, moralfilosofi, filosofi, Fältbiologerna, namninsamling, namninsamlingar, kött, köttindustrin, mat, vegetarianism
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)
Hej Calandrella! Alltid roligt och spännande att få argumentera mot någon som har sådan ordning på tankarna som du!
I samma ögonblick som man hävdar att djur ska ha samma rättigheter eller samma slags rättigheter som människor urholkar och devalverar man dessa rättigheter för människor: För att hårdra det måste man då börja fundera över hur man ska prioritera mellan u-hjälp, och att fixa mat till de runt åtta tiondelar av alla skogsmusungar, som idag svälter ihjäl innan de når vuxen ålder.
Funderar man en liten aning kring grunden för det naturliga urvalet (där de flesta arter får väldigt mycket fler avkommor än det sedan finns plats för) är det fullständigt omöjligt att ta samma hänsyn till ett djurs individuella lidande som vi idag ålägger oss att ta till människors. Och om vi då bestämt oss för att människor och djur är lika mycket värda och har samma rätt att skyddas från lidande, vad är det då som säger att vi som råkat födas till välfärd och överflöd i norra Västeuropa ska prioritera att minska lidandet hos människor på andra sidan jordklotet istället för hos musungar i våra egna skogar?
Så för att kunna värna tanken om alla människors lika och mycket stora värde måste vi enligt min mening bestämma oss för att djurens värde och rättigheter är något kvalitativt helt annorlunda än människans. Jag säger alltså inte att vi ska tillåta oss göra vad vi vill mot djuren. Men att vi inte bör se det som en naturlig utveckling av tanken på mänskliga rättigheter. Utan som något kvalitativt helt annorlunda.
Hej Henrik! Tack detsamma!
Ja, det där är onekligen ett dilemma – om man anser att icke-mänskliga djur och människor har samma intrinsikala värde och rättigheter. Det anser jag dock inte. Människor har mänskliga rättigheter, och människan är värd mer än djuren. Behöver vi rädda mellan att rädda en människas liv och att rädda ett icke-mänskligt djurs liv väljer vi att rädda människan.
Det jag menar är istället att djur har [i]vissa rättigheter[/i] som de delar med människan, även om dessa inte är fullt lika viktiga som människans rättigheter. Dessa rättigheter är (i första hand) negativa till sin natur, det vill säga: accepterar man dessa rättigheter hindras man att inskränka dem, men man måste inte aktivt upprätthålla dem.
Eftersom icke-mänskliga djur således saknar positiva rättigheter (nå, åtminstone i viss utsträckning) och eftersom deras värde är mindre än människans, behöver vi inte välja mellan att hjälpa människor och att hjälpa andra djur. Att hjälpa andra djur finns helt enkelt inte (just nu) på min politiska karta; det viktiga är att vi slutar skada dem.
Icke-mänskliga djurs rättigheter är alltså av en annan natur än människans; men de hyser många likheter med varandra, och den filosofiska grunden är i stort densamma, det vill säga framför allt idéen att kännande varelser inte får utsättas för lidande.
”Djur kan uppleva smärta; således går det emot principer om grundläggande rättigheter att uppsåtligen åsamka lidande hos dem.”
Björnar dödar och äter andra djur, således bör björnar bestraffas?
Jag tycker att du blandar ihop ”rätt och fel” med rent moraliska argument. Jag tycker också att vi ofta behandlar djur vedervärdigt i dagens industriella matproduktion och rent moraliskt känner jag mig bättre till mods om jag äter kött från vilda djur som levt sitt liv i full frihet. Men detta har inget med rätt och fel att göra, det vilar uteslutande på en moralisk grund. Annars hamnar vi i min fråga om björnarna ovan, människor är också djur och precis lika naturliga som björnarna, av jord är vi komna och jord skall åter bliva. Vi är inga aliens som står utanför naturen, vi är en del av den, precis som björnarna.
Vad som också kan konstateras är att de moraliska ställningstagandena ofta skiljer sig markant mellan folk i städer och de på landsbygden som lever nära naturen. Naturnära människor är mycket sällan vegetarianer, extremt ovanligt, det har i mångt o mycket att göra med synen på sig själv som en del av naturen, precis som björnarna.
Tack för din kommentar!
”Björnar dödar och äter andra djur, således bör björnar bestraffas?”
Nej, för björnar har varken val eller den grad av medvetande som krävs för att man ska kunna utkräva ansvar av dem. Däremot bör vi på sikt hindra dem från att äta andra djur, om vi kan utveckla komplement.
”Jag tycker att du blandar ihop “rätt och fel” med rent moraliska argument.”
Nej, utifrån en rättighetsbaserad filosofi är mina resonemang hållbara etiskt/filosofiskt, inte bara moraliskt (om man nu vill göra den distinktionen).
”Annars hamnar vi i min fråga om björnarna ovan, människor är också djur och precis lika naturliga som björnarna, av jord är vi komna och jord skall åter bliva. Vi är inga aliens som står utanför naturen, vi är en del av den, precis som björnarna.”
Du har givetvis rätt – vi är en del av naturen! Det finns bara en natur. Däremot har vi, som art, den (åtminstone på Jorden) unika förmågan att känna empati och använda andra bevekelsegrunder för våra gärningar än våra primitiva instinkter. Inget är rätt bara för att det är så evolutionen fungerat; faktum är ju att vi i mångt och mycket lämnat de traditionellt naturliga processerna bakom oss och istället t.ex. ger sjuka medicin (trots att det om den traditionella evolutionen styrde vore ”evolutionistiskt rätt” att låta dem med dåliga gener dö ut), skaffar och tar hand om barn över genetikens gränser (adoptioner etc) och så vidare.
Åjo, många djur kan känna empati, fråga vilken hundägare som helst, å det gäller helt säkert även björnar (vars huvudföda faktiskt är vegetarisk). En vän till mig som jagat älg i många herrans år slutade med detta när han fick se något mycket hjärtskärande efter han hade skjutit en kalv och kon flydde inte utan kämpade under lång tid med att försöka få kalven på benen igen, vuxna karln grät som en barnunge när han såg paniken och sorgen hos kon. Det var sista gången han sköt en kalv, han gör det inte igen. Men han har inga problem med att äta älgkalv, mycket fint kött. Han har samma inställning som mig rent etiskt/moraliskt hellre älgkalv som levt i frihet än t ex. kyckling från någon ”fabrik”. Han har inte distanserat sig från naturen och blivit disneyfierad på något vis.
Etik eller moral, vilket spelar mindre roll, det handlar fortfarande inte om rätt och fel. Jämför gärna med upphovsrättsdebatten och hur somliga hänvisar till lagar som om moral och etik vore detsamma när de kallar upphovsrättsintrång för stöld. Samma sammanblandning i syfte att göra just sin etik/moral till det rätta. De ber sin motpart att betrakta rättssytemet som en auktoritet i etik, eftersom stöld alltid är moraliskt fel. Men upphovsrättsintrång är som du vet inte stöld. Hela idén om att lagar skulle definiera vad som är rätt och fel är för övrigt ett misstag i stort. Lagar är – i bästa fall – ett försök från lagstiftaren att skapa rättvisa, men att säga att lagar definierar rättvisa eller etiskt handlande, det är att vända bak o fram på saker o ting.