Gatumusik kommer förbjudas i Göteborg (inte helt, men till stor del), imorgon, alltså första juli, rapporterar DN, Sveriges Radio, Sydsvenskan, Göteborgs-Posten, Göteborgs-Posten och Expressen. Detta är enligt min mening helt uppåt väggarna. De flesta anser nog lite musik vara ett trevligt inslag i staden; personligen gillar jag det. Varför bör företags anställdas intressen gå före medborgarnas?
Om någon anställd är trött på att höra samma låt timme in, timme ut, kan väl den anställda gå ut och be gatumusikanten byta låt, eller möjligtvis sätta sig lite längre bort? Att som gatumusikant någon gång i timmen flytta sig några meter längre bort, och dessutom växla låtar, torde inte vara särskilt jobbigt, och de anställda får lugn och ro. Alla nöjda.
Men en sådan lösning har uppenbarligen inte politikerna och de anställda som drivit på politikerna tänkt på. De har bara löst saker och ting genom förbud. Vad blir nästa sak att förbjuda, för att det kan vara irriterande? Att sjunga högt? Att skratta? Att ha en viss klädsel? Jag får 1984-vibbar (där allt som inte ansågs “rätt beteende” av regimen räckte för att en skulle “försvinna” och “övertygas” – det vill säga, spärras in på en myndighet och torteras tills en höll med regimen helt och hållet).
En annan aspekt på det hela är yttrandefriheten. Låt se vad FN:s deklaration över mänskliga rättigheter säger i frågan (min kursivering):
Artikel 19
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.
En annan relevant artikel i FN:s deklaration (återigen min kursivering):
Artikel 29
1. Var och en har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av hans eller hennes personlighet ensamt är möjlig.2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd.
3. Dessa rättigheter och friheter får inte utövas på ett sätt som är oförenligt med Förenta nationernas ändamål och grundsatser.
Musik är i sig information, och om inte annat ett uttrycksmedel för att sprida idéer (musikens budskap), varför den skyddas av artikel 19. Begränsningar i artikel 19 får enbart göras om de är tillbörliga och med syftet att trygga andras rättigheter och friheter, alternativt för att tillgodose en demokratis berättigade krav på moral, allmän ordning och allmän välfärd. Hotar gatumusikanter andras fri- och rättigheter? Nej (det är ingen rättghet att slippa höra musik; vissa näringsidkare har vsserligen kallat musiken för “tortyr”, och mycket riktigt är det en mänsklig rättighet att slippa “tortyr eller annan grym, omänsklig behandling”, men det är en överdrft att hävda att musiklyssnande åsyftades med den formuleringen…). Moralen i samhället? Nej. Den allmänna ordningen? Nej. Den allmänna välfärden? Nej.
Således har gatumusikanter uttryckligt stöd för sin verksamhet i FN:s deklaration över mänskliga rättigheter, och således är ett förbud en otillåten inskränkning i en mänsklig rättighet (yttrandefriheten). Inte för att staten verkar bry sig om sådant särsklt mycket längre… Denna fråga kan till en början tyckas trivial, men den rör något så viktigt som yttrandefriheten. Nu hade det varit riktigt bra om det funnits någon piratpartist med i det organ som beslutade om detta förbud. Gå med i Piratpartet, för medborgarrätt (som yttrandefrihet), ett fritt Internet och en reformerad immaterialrätt. Och skriv på namninsamlingen mot detta yttrandefrihetsvidriga förbud (även om effektiviteten kan ifrågasättas är underskrift av en namninsamling knappast kontraproduktivt, i bästa fall produktivt).
Andra bloggar: Kulturbloggen tycker också att det i ett demokratiskt samhälle inte går att förbjuda musik, Svensson är inne på det här med att sociala problem inte kan lösas av förbud, Lasse online anser inte detta förbud vara hens bild av Göteborg, Thord Daniel Hedengren jämför med att förbjuda kvällstidningsrubriker för att de stör henom, Yami och pandorna menar att det offentliga rummet tillhör alla och inte bara företagarna, Attila ger fler exempel på vad som skulle kunna förbjudas i lugn och ro-argumentets namn, och I hell-mans värld ifrågasätter det lämpliga i att bosätta sig i en storstad om en ogillar gatumusik.
Tango för enbenta förkastar att detta skulle vara en struntsak, utan skriver att detta är “ett utmärkt exempel på rådande samhällsvärderingar. Det som görs av fri vilja, på ideell basis helt utan geschäftsambitioner, är ingenting värt och måste bort.”, Daniel Scythe drar parallellen till Internetkontroll, Vrakgods & Strandfynd vill diskriminera och bara låta viss musik spelas (sådan som hen inte tycker är oväsen), och Varför inte? stödjer Göteborgs musiker. Själv har jag hittat flera intressanta bloggar jag ska börja följa nu.
Pusha gärna inlägget!
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, argument, argumentation, gatumusik, gatumusikant, gatumusikanter, gatumusiksförbud, mänskliga rättigheter, förbud, Göteborg, yttrandefrihet, kultur, fri kultur, musik, medborgarrätt
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)




Om din granne bankade i väggen hela nätterna, varje natt, så du inte kunde sova, skulle det vara ok? Han hävdar att det är hans sätt att uttrycka sig. Har inte du rätt att slippa höra det. Det är inte alltid ett val att kunna flytta.
Ett förbud mot musik är hårt, man skulle kunna lösa det med en gratis licens, och ansökan skulle ske med hjälp av en audition för de berörda, om de säger nej så blir det ingen licens.
Det finns arbetsmiljölagar för att skydda arbetare mot oskälig arbetsmiljö, och buller och oljud är en hälsofara.
“Om din granne bankade i väggen hela nätterna, varje natt, så du inte kunde sova, skulle det vara ok?”
För det första: det vore inte moraliskt, men däremot tycker jag inte att det bör vara olagligt. För det andra: jämförelsen är absurd, då bankande i vägen knappast kan ses som ett sätt att uttrycka sig.
“Det finns arbetsmiljölagar för att skydda arbetare mot oskälig arbetsmiljö, och buller och oljud är en hälsofara.”
Musik är ingen hälsofara, om den inte är extremt hög.
Klantigt av Attila att ge cykla på trottoar som exempel då det redan är “förbjudet”. Cyklar hör hemma på cykelväg eller på körbanan enligt trafikbestämmelserna.
Just det exemplet var inte det bästa.
Man kan inte göra mer än att skratta. Lyssnar på låten “om gatumusik” av Friskt vatten(finns på tpb) från 1978:
“i vasastan, gamla stan och resten utav stan
där ska inte spelas, trafiken kan försenas,
om folk står och spelar och sjunger så nån hör,
därför säger paragrafen att musikanten stör
…
men föreställ dig city, i stockholms stolta stad
där bilismen har den plats, som sången har idag
då får du ansöka om tillstånd för att köra med din bil
och du kanske får ett ja, efter en veckas väntetid
…
trafiken dånar hejdlöst utanför din dörr,
men du vet väll att i stockholm är blot musik som stör”
Historien upprepar sig verkligen, eller styrs vi av samma strukturer? Ett annat tips är “visan om terroristlagen” från 1974 som beskriver de lagstiftningar som i liknande format återuppståt i liknande form. Man kan itne göra mycket mer än att skratta…
Håller med. Varför ska bilar vara tillåtna när musik inte är det?
Nåja, att jag “vill diskriminera” är kanske inte en HELT rättvisande och uttömmande sammanfattning av mitt inlägg.
Problemet är alltså att det finns en stor grupp “gatumusikanter” som i själva verket inte är musikanter alls. De varken kan eller ens vill framföra musik, de använder bara instrumentet som ett alibi för att inte betraktas som tiggare, vilket är vad de i själva verket är. Det finns personer på Göteborgs gator just i detta nu som tutar i en flöjt timme efter timme utan att någonsin byta ton, eller som drar i ett dragspel ut och in utan att ens använda knapparna, eller som slår över gitarrens öppna strängar om och om igen utan att ta ett enda ackord. Detta är inte musik. Detta är oväsen. Att de som tvingas vistas inom hörhåll tycker att det är jobbigt borde vem som helst kunna förstå. Och om man, som i detta inlägg, diskuterar det här ämnet utan att ens nämna problemet med ickemusikanterna, då har man inte förstått frågan. Det kan svepande och malplacerade hänvisningar till yttrandefrihet och mänskliga rättigheter inte ändra på.
Politikernas lösning är alltså att alla gatumusikanter (inom vissa tider och områden) skall förbjudas om de inte uttryckligen har fått tillåtelse. Min lösning är att alla musikanter skall få spela om de inte uttryckligen har förbjudits. Och även om de har det så skall de ha rätt att “överklaga” genom att provspela och visa att de kan. Det vill i alla fall jag inte kalla diskriminering.
“Min lösning är att alla musikanter skall få spela om de inte uttryckligen har förbjudits. Och även om de har det så skall de ha rätt att “överklaga” genom att provspela och visa att de kan. Det vill i alla fall jag inte kalla diskriminering.”
Åtminstone en mer rimlig lösning (om än inte bra). Jag tycker ändå att alla ska ha rätt att spela musik om de vill.
“Om någon anställd är trött på att höra samma låt timme in, timme ut, kan väl den anställda gå ut och be gatumusikanten byta låt”
de hävdade att det var det första dom försökte, men att musikerna inte flyttade på sig.
sen så är flera gatumusiker inte så duktiga på svenska,
pga det så blev dom anklagade för rasism.
“de hävdade att det var det första dom försökte, men att musikerna inte flyttade på sig.”
Tja, då får de väl stå ut, då. Deras rätt att inte lyssna på musik är inte mer värd än musikers yttrandefrihet.
Calandrella, för första gången i historien håller jag inte med dig till hundra procent!
På offentliga platser ska man uppföra sig på ett sätt som inte stör _majoriteten_ (observera, majoriteten – inte enskilda personer). Tycker inte heller att man kan säga att det är en rättighet att spela musik var som helst. Yttrandefrihet handlar om så mycket mer än att få sjunga Björnen sover på Hötorget. Samtidigt kan jag hålla med dig på vissa punkter… En svår balansgång så att säga!
“På offentliga platser ska man uppföra sig på ett sätt som inte stör _majoriteten_ (observera, majoriteten – inte enskilda personer).”
Hmm, som en grundregel, ja. Men yttrandefriheten är en ännu mer grundregel. Och dessutom: majoriteten störs knappast av musiken.
“Tycker inte heller att man kan säga att det är en rättighet att spela musik var som helst. Yttrandefrihet handlar om så mycket mer än att få sjunga Björnen sover på Hötorget.”
Javisst, men så fort musiken har ett budskap faller den definitivt under yttrandefriheten, och det har ju musik nästan alltid.
Vet inte riktigt vad jag ska svara… Dina argument håller till 100% och jag tror jag håller med dig… men ändå inte. Svårt det här!
Helt 100% offtopic men det slog mig för första gången att “björnen sover” mycket väll kan handla om ryssarna…
Ahhh jag blir tokig. Jag drunknar i bloggar om PP, Fra och annat ointressant skit! Eu-valet har gett upphov till att allahanda verklighetsfrånvända datornissar börjat intressera sig för politik, om än en väldigt begränsad del därav. Det är en fruktansvärd utveckling!
Jag var intresserad av politik långt innan EU-valet. Och om du finner mänskliga rättigheter ointressant som diskussionsämne – tja, läs inte sådana här bloggar, då. Ingen tvingar dig.
Tärningskastaren: Du låter inte som något ljushuvud direkt. Dessvärre representerar du och dina åsikter majoriteten utav Sveriges befolkning. Någon bestämmer hur du ska förhålla dig till alla aspekter utav ditt liv. Vore väl underbart med 100% koll från myndigheter ellerhur? Mums! Idiot!
Det här faller inom samma ämne, fast värre: http://www.svd.se/kulturnoje/nyheter/artikel_3151013.svd#articlecomments
Särskilt om man betänker vad kulturborggarrådet sa bara för någon vecka sedan:
http://madeleinesjostedt.wordpress.com/2009/06/16/engel-fordomer-liljevalchs/#comment-1938
Stockholms stad definierar en konstform som kriminell, klarar inte av att skilja på handling och estetiskt uttryck.
Oj! Jag blir förvånad att så många verkar tycka att förbudet är bra. Jag håller med dig helt!
Det är bara till att spela på, kolla exempelvis denna fantastiska människa i England som står på sig för våra rättigheter som människor när han försöker spela en sång på allmän plats. http://www.youtube.com/watch?v=2OuRE2sF4sA
Kan även rekommender att göra en sökning på youtube med orden “everything is ok” ganska klockrent budskap om hur sjukt övervakningssamhället har blivit.