Först: Tack Jonas! Tack! Tack! Du är en hjälte!
Idag var sista dagen för Jonas Nordgrens enpersonsprotest, trapprotesten som han kallar den, mot den så kallade FRA-lagen. Jonas har i fyra veckor, varje vardag klockan 08.00 till 17.oo, suttit utanför riksdagen i protest. Jag besökte honom för någon vecka sedan, men idag var det en utannonserad sittning med andra klockan fyra till klockan fem, den sista timmen. Jag anlände till riksdagen cirka halv tre. Vi konverserade en hel del, om många ting: IPRED, riksdagsledamöters oväntade alldaglighet (tyckte jag, åtminstone), argument för FRA-lagen och svar på dessa, hur många riksdagsledamöter (10) och “vanligt folk” (uppemot 1000, kanske strax över) han pratat med denna månad, om hur det skulle kännas att avsluta protesten (lite som en skolavslutning) med mycket mer.
Ett par turister kom förbi, som vi pratade lite med (en av turisterna menade att religion bara var ett sätt för makthavarna och de rika att hålla koll på de fattiga – typ “om du gör si och så kommer du till helvetet” som ett verktyg). Kvällspostens Peter J Olsson (blogg) kom dit, och han kände faktiskt, till min stora förvåning, till min blogg. Flera trevliga personer – vars namn jag tyvärr inte minns – kom dit, och så småningom var vi en grupp på kanske fem, sex personer där. Klockan närmade sig fyra, då sittningen på Mariatorget skulle äga rum, varför vi begav oss till Mynttorget. Jag och några av de nyanlända diskuterade huruvida FRA tidigare någonsin fått spana i kabel (som de får i och med den så kallade FRA-lagen), och jag hänvisade till den jurdikkunniga Anders Andersson, som hävdat att det “inte var så enkelt”, eller något i den stilen. Två av de jag talade med vidhöll å det bestämdaste att FRA inte fått, i cch med kravet på positivt lagstöd, kabelspana tidigare, medan en annan trodde att den “gamla FRA-lagen” tillät det.
Framme vid Mynttorget anlände snart flera stödjare, framförallt folk från Piratpartiet men även andra. Jens O., vars blogg jag följt ganska länge, mötte jag. Riktigt trevligt att träffa folk IRL! Även Magnus Andersson, Centerpartiets Ungdomsförbunds ordförande, var där (Magnus blogg har jag bara varit inne på ett par gånger – jag följer den inte, men nu skall jag börja jag göra det). Och, till min stora förvåning, var superbloggaren Opassande där! Helt klart en av de bästa bloggarna i Sverige. Jag diskuterde en hel del (om Polismetodutredningen, 64-direktivet som riksdagsledamoten protesterade mot i närheten av Jonas för någon vecka sedan, fildelning och mer) med de minst 25 personerna som var där – inte alla, naturligtvis – vilket var mycket intressant.
När klockan närmade sig 17.00, klockslaget då Jonas protest avslutades, spelade Magnus in en kort videofilm, som han länkar till från sin blogg (för länk, se nedan). Exakt när klockslaget inträffade vet vi inte riktigt, ty allas – alla som berättade vad klockan var för andra, åtminstone – klockor gick olika. Min klocka gick nästan 10 minuter före en ganska exakt klocka. Folk började ge sig av, och när min klocka var kanske kvart över fem gick jag. Jag sade hejdå till de kvarvarande cirka fem personerrna, och skyndade mig för att hinna ifatt Jonas som gått någon minut innan, då jag inte ville gå eftersom jag var helt inne i en diskussion om fria licenser.
Jag hann ifatt honom, och han berättade att han ämnade fortsätta blogga (på Trapprotest v2-5). När han började med protesten hade han hoppats på att han skulle känna att han gjort sitt för demokratin nu, när protesten var över, och kunde sova tryggt och inte engagera sig så mycket mer, men han kände inte så nu. Han ville forsätta engagera sig. Jonas tänker fortsätta blogga, som sagt, men ganska sporadiskt, och (bara?) om folk läser bloggen (så läs den!). Vi tog farväl vid tunnelbanestationen, och jag lämnade Jonas Nordgren, en integritetens hjälte. På hemvägen kunde jag inte låta bli att fundera på hur många övervakningskameror som registrerade mig.
Än så länge har få bloggare som var där skrivit om denna hjälpsittning. Den enda jag sett är Magnus Andersson, som skrivit inlägget Från Jonas hyllning. I helgen ämnar jag ladda upp ett par fotografier och lägga in på bloggen.
Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande Demokrati, Politik, Övervakning, Övervakningssamhället, integritet, personlig integritet, staten, frihet, Storebrorssamhället, Bodströmsamhället, Storebror, FRA-lagen, FRA, Jonas Nordgren, Jonas, Nordgren, trapprotest, demonstration, demonstrationer, riksdagen, protest, protester, aktivism, privatliv
VARNING!
E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)
WARNING!
E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)




Även jag vill rikta ett tack till Jonas för hans insats (men jag framför det här, eftersom det är du som sammanfattar den för mig). Jag hade velat träffa honom på plats, men jag har inte haft en ledig vardag sedan trettonhelgen (då jag var förkyld) och bor dessutom en timmes resväg från centrala Stockholm.
Därför blir jag glad när jag läser att du rentav hade mina tidigare bloggkommentarer med dig i bagaget till Jonas! Tyvärr kan jag inte heller nu ge något klart besked; till och med Ingvar Åkesson själv (som har varit domare) svävar på målet när han skall förklara hur den tidigare “oreglerade” verksamheten förhållit sig till lagstiftarens vilja, samtidigt som det folk som tillsatt lagstiftaren svävat i okunnighet om sagda verksamhet. Den till synes motsatta uppfattning som framfördes på plats i Stockholm förtjänar att tas på största allvar. Jag tror mig vara medveten om innebörden i Europakonventionens “positiva lagstöd”; det jag ifrågasätter är snarare Europakonventionens ställning i svensk rätt.
Jag är fortfarande intresserad av att utreda den där frågan, men jag betraktar det inte som ett problem som behöver lösas akut. Riksdagsbeslutet fattades den 18 juni, och det kan inte göras ogjort, men ingen ändrar på historien i vår åsyn. Det som var olagligt 2008 förblir olagligt 2008, oavsett vad som är lagligt 2009.
Även om avlyssningen skulle ha varit laglig redan tidigare, så betraktar jag inte det som något bakslag för oss. Det viktiga för oss är inte vad som faktiskt har varit lagligt, utan vad allmänheten har trott varit olagligt. FRA kanske inte har brutit mot regeringens föreskrifter, men däremot mot folkets förväntningar på en hederlig statsmakt.
Jag kan alltså fortfarande med fog hävda att det vid årsskiftet 2008/2009 inträffade en förändring som sakligt sett rubbar förutsättningarna för mitt telefonabonnemang. Villkoren, så som de uttrycks i gällande lag, har ändrats så pass att jag är berättigad till omförhandling av avtalet, eller ytterst en uppsägning. Nu är jag i och för sig det ändå tack vare hur avtalet är skrivet, men lagändringen ger min ståndpunkt extra tyngd. Telia kan inte gärna hävda “nej, FRA har fått avlyssna alla telefonsamtal sedan 1950-talet, och det accepterade du 1983, även om du inte visste det själv, när du tecknade ditt abonnemang hos Televerket”.
Hur många andra företag skulle komma undan konsumenträttsligt ansvar för att ha sålt en defekt produkt, genom att hänvisa till att de haft ett hemligt tillstånd från regeringen att tillverka och sälja defekta produkter till ovetande kunder? Med ett sådant resonemang kan ingen kund någonsin få rätt mot en konstrande säljare.
Jag hoppas att Jonas insats inspirerar andra till liknande (eller varför inte helt annorlunda) initiativ, allt för att skapa uppmärksamhet kring vad våra politiker har gjort, och fortfarande håller på med.
Anders Andersson: Tack för din kommentar (det var för övrigt inte just Jonas jag pratade med om positivt lagstöd)!
[...] faktiskt kan påvisa och påverka skeenden. Ett mycket fint exempel på det, är Calandrella “Tack Jonas! Tack! Tack! Du är en hjälte!” Kan en 13:åring sätt in sig i så svåra frågor, av juridisk, teknisk, etisk och [...]